1515

Debatt: "Regelverket för delningsekonomin släpar efter"

Allt fler svenskar använder sig av delningsekonomis tjänster, men regelverket har släpat efter. Nu startar fem aktörer branschorganisationen Shared Economy Sweden (SES) med målet att företräda bolagen i den nya sektorn.

David Ovsepian, vd Techbuddy, Jacob Rudbäck, vd Yepstr, Hicham Larhnimi, vd Heetch, och Robin Szekely, vd Taskrunner. Foto: Bolagen
David Ovsepian, vd Techbuddy, Jacob Rudbäck, vd Yepstr, Hicham Larhnimi, vd Heetch, och Robin Szekely, vd Taskrunner. Foto: Bolagen

Delningsekonomin underlättar för personer att dryga ut sin kassa, tjäna lite extra och, sist men inte minst, täcka kostnader genom att låta fler använda samma resurs. Det har också den stora fördelen att ta bort trösklar till arbetsmarknaden genom att ge arbetssökande de livsviktiga kontakter, erfarenheter och meriter de behöver. Det anser vi som står bakom den nybildade branschorganisationen Shared Economy Sweden (SES).

Enligt konsultföretaget PwC omsatte delningsekonomin under 2013 globalt cirka 15 miljarder dollar. År 2025 väntas denna siffra uppgå till hela 335 miljarder dollar. Med rätt regelverk och skattelagstiftning skulle delningsekonomi kunna bli ett viktigt komplement till den traditionella svenska ekonomin.

I vår mening kan alltså ett deltagande i delningsekonomin inte utgöra en persons huvudsakliga professionella verksamhet.

Redan idag använder sig tio procent av svenska invånare av tjänster i delningsekonomin och det har startats över 90 bolag i landet. Vi som idag lanserar en branschorganisation för den svenska delningsekonomin menar att delningsekonomi innebär ett effektivt sätt att utnyttja resurser som annars legat oanvända. Sådana resurser kan vara en bil, en borr eller kompetens som inte används professionellt till vardags av personen som besitter den. Detta är extra viktigt att belysa. I vår mening kan alltså ett deltagande i delningsekonomin inte utgöra en persons huvudsakliga professionella verksamhet.

Läs mer: Ny utredning: Så ska delningsekonomin organiseras

Tyvärr passar inte delningsekonomin in i något befintligt regelverk. De hundratusentals svenskar som använt en delningstjänst har därför gjort så utan visshet om deras roll och ansvar i det kontraktuella förhållandet. Självklart får detta många att tveka inför att använda delningstjänster. Som aktörer inom delningsekonomin märker vi tydligt hur missförstånd och otydliga och föråldrade regelverk bidrar till att många anser delningsekonomin vara en “gråzon” som man drar sig för att delta i. På så sätt missar många chansen att skaffa sig erfarenheter och kontakter som kan vara attraktiva på arbetsmarknaden och resurser slösas bort.

Istället för att fokusera på problem och utmaningar med att reglera delningsekonomin har fem företag gått samman i en branschorganisation, Shared Economy Sweden, för att vara ett bollplank till lagstiftare och myndigheter i frågor som rör delningsekonomin. Vi kommer också säkerställa att våra medlemsföretag håller sig till gemensamt framtagna riktlinjer. Detta för att Sverige skall ligga i framkant i såväl framtagandet som i utnyttjandet av dessa nya plattformar.

Debatt: "Delningsekonomi är att dela på ägodelar – Uber är arbetsförmedling" 

Redan i samband med vår lansering i dag lägger vi fram ett par konkreta förslag till lösningar som kan anammas omgående av politiker och som snabbt kan förverkligas i lag och tillämpning:

1. Definiera delningsekonomi som ekonomisk aktivitet under ett visst belopp. Därutöver bör aktiviteten klassas som professionell och inte delningsekonomi.

Gör vi inte om vårt skattesystem så riskerar Sverige att missa den enorma möjlighet som delningsekonomin medför. Flera länder i Europa har eller är på väg att anta schablonbelopp för att särskilja professionell verksamhet från delningsekonomi. Fördelen är att de också kan tillämpa förenklad beskattning för deltagare i delningsekonomi, såsom i Belgien och inom kort även i Italien. Även EU-kommissionen föreslår ett förenklat regelverk för delningsekonomin, med andra affärsmodeller än den traditionella ekonomin, och att ett tröskelvärde (schablonbelopp) fastställs för att avgöra vad som är icke-professionell verksamhet mellan privatpersoner.

Läs mer: (M) sågar förslag om delningsekonomin: ”Tandlös utredning”  

Genom ett schablonbelopp drar man en gräns mellan professionella och icke-professionella tjänster. Det stänger också ute aktörer som under delningsekonomins täckmantel vill dra fördel av förenklade regler för privatpersoner för sin affärsverksamhet.

2. Förenklad beskattning upp till schabloniserat belopp och ingen moms på belopp därunder. Vi rekommenderar 50.000 kronor per år, precis som för andrahandsuthyrningar.

Man gör samhället en otjänst när förmögna personer kan hyra ut sina fastigheter för 50 000 kr skattefritt och samtidigt tvinga unga barnvakter skatta redan vid 18 840 kr. Sedan 2013 får du som privatperson hyra ut hela eller en del av din bostad skattefritt upp till 50 000 kronor per år. Detta schablonbelopp borde tillämpas på alla delar av delningsekonomin, inte endast på bostäder och är i linje med den föreslagna definitionen av delningsekonomi.

3. Skyldighet för plattformen att automatiskt redovisa intjäning och erlägga skatt för användarna.

Vi vill att det ska vara lätt att göra rätt. Vi efterfrågar en enkel uppkoppling mot Skatteverket för att enkelt kunna överföra kontrolluppgifter om varje transaktion som görs via plattformen. Det möjliggör också tillsyn och kontroll för att säkerställa att skatt betalas in och att ingen ersättning går ut utöver det schabloniserade taket. För eventuella inkomster överstigande schablonbeloppet föreslås traditionell beskattning och regelverk.

Treåriga utredningar där man sopar en reell utmaning under mattan tyder på att våra politiker tror att man kan vänta in framtiden innan man tar beslut. Men senfärdigheten skapar stora problem för de individer som deltar i delningsekonomin. Delningsekonomin är här och behöver ett tydligt regelverk redan idag (egentligen igår).

Shared Economy Sweden: Hicham Larhnimi, vd Heetch, Robin Szekely, vd TaskRunner, David Ovespian, vd TechBuddy, Joakim Grönvall, vd Triple, Jacob Rudbäck, vd Yepstr


Innehåll från WintAnnons

Konsulter som struntar i admin tjänar troligen mer

Daniel Johansson, VD Wint.
Daniel Johansson, VD Wint.

I Brainvilles konsultrapport över första halvåret 2021 går det att läsa att ett för konsulter angenämt problem uppstått. Det finns fler uppdrag än konsulter just nu, och precis som på bostadsmarknaden är det säljarens, alltså konsultens, marknad. Wint ser liknande vindar både där fler konsulter efterfrågar en lösning för att lätta arbetsbördan, men också att fler nya bolag startas.

Hos den automatiserade bokföringstjänsten Wint kan man relatera till den utveckling som Brainvilles siffror visar. Det finns en större efterfrågan från både nystartade och äldre bolag. 

– En stor del av vår kundbas är få- och flermans konsultbolag, såväl IT- som HR- och management-konsulter. Många är så gott som fullbelagda just nu och behöver optimera sin tid och sina arbetsdagar. Att då lägga tid på administration funkar inte, det är debiterbara timmar som egentligen bara försvinner. Jag kan absolut gå så långt som att säga att konsulter som släpper mycket av administrationen och istället låter oss sköta den, troligen tjänar mer, säger Daniel Johansson, VD på Wint. 

Wints tjänst är framtagen med grundidén om att företagande ska vara superenkelt. Alla onödiga moment som stjäl tid ska skalas bort. Som konsult ger det ju mer tid till kunden och uppdraget. Till skillnad från många andra tjänster på marknaden är Wint en helhetslösning som helt tar över administrationen, från löner och betalningar till deklarationer och bokslut. I modellen ingår även att kunna ge företagare ekonomisk rådgivning utifrån deras företag och behov, allt till en fast månadskostnad. 

Läs också: så förenklar Wint vardagen för hundratals svenska konsulter 

Stort behov av effektivisering

När första halvårets konsultrapport från Brainville presenterades visade det sig att uppdragen i storstadsregionerna just nu är så många att konsulternas tid inte räcker till. Det går att välja och vraka bland uppdrag och det finns en tendens att alla företag inte kan få den hjälp de behöver. 

– Det är absolut konsulternas marknad. Samtidigt som de har ett stort behov av att effektivisera och strukturera för att möta efterfrågan går det ju inte heller att jobba fler timmar än vad som finns på ett dygn. Att konsulterna själva börjar leja bort jobb och uppgifter är en naturlig del i det här, säger Manuel de Verdier på Brainville. 

Förändrad prisbild och bättre lönsamhet

En annan del av utvecklingen där uppdragen är fler än konsulterna är att prisbilden kan förändras. Som vanligt när marknaden styrs efter tillgång och efterfrågan finns det utrymme att se över prissättning och utveckla nya delar av sitt erbjudande. Brainville ser att marknaden är redo att betala det konsulterna begär.

– Vi ser mindre skillnad mellan vad konsulterna vill ha betalt och det uppdragsgivarna är villiga att betala. Detta halvår är det lite extra intressant att se att uppdragsgivarnas priser har ökat snabbare än säljarnas, vilket förstås är ett tydligt tecken på att det är säljarens marknad.

Att både kunna höja sitt arvode och samtidigt använda sig av en extern tjänst för löneutbetalningar, deklarationer, betalningar och bokslut ger stora möjligheter till större lönsamhet och bättre rörelseresultat. 

 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?