1515

Debatt: Näringslivet frontar den nya kapplöpningen i rymden

Många associerar rymden med spännande rymdfärder, utmanande uppdrag och fängslande forskning om universum. Detta dominerade i rymdålderns början och är fortfarande en viktig del, men det mesta som händer nu handlar om att nyttja rymden för ett bättre liv på jorden. Satsningarna blir mer och mer kommersiella, baserade på en starkt växande global marknad, skriver bland andra astronauten Christer Fuglesang, Anna Kinberg Batra och Eva Hamilton i ett debattinlägg.

Astronauten Christer Fuglesang och Anna Kinberg Batra, styrelseledamot i Svenska rymdaktiebolaget anser att Sverige har förutsättningar att vara med och leda utvecklingen i rymden. I mitten en bild av Andromeda-galaxen tagen från Hubble-teleskopet.
Astronauten Christer Fuglesang och Anna Kinberg Batra, styrelseledamot i Svenska rymdaktiebolaget anser att Sverige har förutsättningar att vara med och leda utvecklingen i rymden. I mitten en bild av Andromeda-galaxen tagen från Hubble-teleskopet.Foto:Gustaf Månsson, University of Utah, Jack Mikrut.

Morgan Stanley uppskattar att global rymdverksamhet trefaldigas till 2040 och når över 1.000 miljarder dollar per år med en offentlig del på mindre än 20 procent. Bank of America anger en ännu större ökning, ända upp till 1.400 miljarder dollar. Vinnarna i denna nya rymdkapplöpning blir de mest innovativa som kan verka i en miljö där bäst förutsättningar finns, med stöd både från privata och statliga aktörer.

Sverige har en stolt tekniktradition, ligger i världstopp i innovationsklimat och är även hemland för några av Europas mest framgångsrika digitala företag. Konkurrensen ökar dock och vi måste utnyttja de utmärkta möjligheter vi har, som bland annat den unika rymdbasen Esrange. När världsekonomin börjar växa igen efter coronapandemin blir ai och rymdteknik avgörande.

I en värld där allt mer digitaliseras och all världens information finns i din telefon när som helst, är det enorma datamängder och satelliter som gör det möjligt. Data hämtas varje dag från satelliter som observerar vår värld, dess hav och atmosfär, hjälper oss att hitta rätt och ger oss möjligheter att vara ständigt uppkopplade. Utan att använda rymden klarar vi inte att nå vare sig Parisavtalet eller FN:s hållbarhetsmål. En ökande insikt om detta bidrar till den starka utvecklingen av rymdsegmentet världen över.

Tusentals nya satelliter kommer att skickas upp de närmaste åren. Dessa behöver sändas upp, men även ha kontakt med jorden. Att ha stationer för det nära polerna ger stora fördelar. Det ger svenska rymdbasen Esrange ett världsunikt läge, i glesbygd i Norrbotten. Esrange har en unik fördel som uppskjutningsbas genom att Sveriges rymduniversitet, Luleå tekniska universitet, finns på plats i Kiruna. Här utbildas rymdingenjörer. Närheten till universitetet medger gemensam forskning och utveckling i världsklass. Tillsammans med SSC har Luleå tekniska universitet startat Centrum för Rymdteknik, till gagn för utveckling och innovativ tillväxt. 

Sverige har den industriella kunskap och erfarenhet som behövs för att kunna ta en ledande roll för både affärer och klimatinsatser som utgår från satelliter. Såväl stora teknikföretag och operatörer inom telekom som mer nystartade företag har stor nytta av rymdteknik, inte minst nu när 5g lanseras och 6g planeras. Digitaliseringen ger också nya möjligheter att utnyttja data från satelliter i människans tjänst. Vi kan på helt nya sätt övervaka världens klimat och i realtid följa klimatförändringarnas konsekvenser. Ett svenskt FN-center för ändamålet skulle kunna vara möjligt. 

Den nya rymdkapplöpningen pågår nu och Sverige behöver hänga med för att vår högteknologiska kapacitet ska kunna fortsätta att skapa arbetstillfällen och ekonomiskt välstånd. Genom att exploatera de möjligheter som rymden i kombination med den digitala utvecklingen ger kan vi få investeringar från andra länder att landa i Sverige, med jobb och tillväxt som följd. Och vi måste kunna samarbeta när stora aktörer satsar. Amazons planer för rymden har redan tagit fart. Microsofts satsning på ai och rymddata inleddes 2020 och får global effekt direkt. 

Detta skapar en accelererande marknad för utveckling av nya affärsområden, tillämpningar och tjänster viktiga för en mer hållbar utveckling på jorden. Det är där den stora tillväxten kommer. Nya företag kan starta och befintliga växa med nya produkter och tjänster som kan bära svensk högteknologisk konkurrenskraft i kommande decennier. Dessutom krävs ny och mer kostnadseffektiv infrastruktur i rymden, med tillhörande tjänster på marken. Tåget går nu och Sverige behöver vara med. Det kräver satsningar.

Mycket stora summor satsas världen över, av såväl etablerade som nya rymdländer, inte minst som en del i en grönare återstart av ekonomin efter covid-19. 

• Norge satsar, initialt ytterligare 360 miljoner kronor på att utveckla sin rymdbas, och antog i somras en ny rymdstrategi med stark och lönsam industri som ett av huvudmålen. 

• I Storbritannien har staten gått in med ungefär 5 miljarder kronor i det stora satellitkommunikationsföretaget One Web, som hotades av konkurs i spåren av covid-19. 

• Kanada satsar sedan förra året två miljarder dollar i medlångsiktiga ambitioner uttalade av premiärminister Trudeau. 

• När Indiens premiärminister Modi besökte Stockholm nämnde han själv rymd som ett strategiskt område för samarbete med oss. Sådant finns redan i dag, men kan bli betydligt mer omfattande. 

• Australien, tillsammans med många andra länder, har rymd som ett av de högst prioriterade områdena för att få fart på utveckling och tillväxt, generellt men också efter corona-krisen.   

Listan kan göras lång. Sverige satsar nu 90 miljoner kronor på utbyggnad av Esrange, vilket är ett viktigt steg i rätt riktning. Rymdminister Matilda Ernkrans på Utbildningsdepartementet har ett starkt och värdefullt personligt engagemang, men rymdfrågorna sträcker sig långt utanför hennes departementsansvarsområden.

Sverige har bättre förutsättningar än de flesta att ta en ledande roll och därmed skapa den tillväxt som rymdrelaterad verksamhet kan ge. Det vore en förlust för Sverige om vi inte tar den unika chans vi har, nu och med en smart och samlad uppslutning från samhällets alla aktörer. Innovationsklimatet är avgörande för långsiktig konkurrenskraft. Den svenska rymdstrategin från 2018 tar fasta på det, men är kraftigt underfinansierad och åtgärderna som krävs för att realisera den går för långsamt. Tåget går nu, och ska Sverige hänga med krävs: 

1. Mer aktivt deltagande i rymdrelaterat EU-samarbete. Stora summor satsas vilka behöver komma svensk industri till delför konkurrenskraft och hållbar återstart.

2. Ökade nationella satsningar för innovation, utveckling ochtillväxt i befintliga och nya företag genom till exempel en modell motsvarande Storbritanniens katapulter.

3. Ökade satsningar och investeringar från svenska företag mot den starka utvecklingen på den snabbt växande new-space arenan. 

4. Att Sverige snabbt får en ny rymdlag som förenklar för svensk industri och bidrar till att locka internationella företag till Sverige.

5. Nya satsningar i den europeiska rymdmyndigheten ESA:s utvecklingsprogram, där Sverige halkar allt längre efter när andra länder satsar. 

Än är det inte för sent, men klockan klämtar

Monica Lingegård, styrelseordförande i SSC (Svenska rymdaktiebolaget)

Eva Hamilton, ​​styrelseordförande, senior rådgivare på Luleå Tekniska Universitet

Christer Fuglesang, ​astronaut, professor och föreståndare KTH rymdcenteroch senior rådgivare Saab

Anna Kinberg Batra,​ styrelseledamot i SSC

Stefan Gardefjord,​ vd för SSC


Innehåll från TableauAnnons

Kraften i data – Tableau rustar bankerna inför framtiden

Den pågående transformationen av finansbranschen innebär stora utmaningar för de företag som ännu inte anpassat sin verksamhet till den digitala verklighet vi lever i. Den världsledande analysplattformen Tableau hjälper bolag att bli mer digitala, datadrivna och rustade inför framtiden. 

– Att förändra hur du ser på och hanterar din data hjälper dig att driva din digitala transformation, säger Fredrik Holmgren, nordisk säljchef på Tableau Software. 

Pandemiåret 2020 har drivit fram och skyndat på den digitala utveckling som redan pågått länge. För finansbranschen innebär det att förlegade system och manuella processer måste bytas ut snabbt och ge plats åt nya arbetssätt samt kompletteras med ny, relevant kompetens. Många banker och finansbolag använder fortfarande äldre system som skapar stora utmaningar för verksamheten.

Tableaus erbjudande går ut på att stötta verksamheter på data- och digitaliseringsresan. Detta genom att bland annat samla data från olika källor och på ett säkert sätt skapa en gemensam analysbild som påskyndar den insiktsdrivna affärsstrategin. Det i sin tur frigör potentialen hos medarbetarna att förstå viktiga frågor och hur de ska arbeta mot gemensamma lösningar. 

– Sammanhållningen och gemenskapen inom verksamheten är helt central för att man ska lyckas och genom att erbjuda medarbetare ett analysverktyg via självbetjäning får medarbetaren en större frihet att se nya affärsmöjligheter utan att behöva vänta på IT och IT frigör tid till annat, säger Fredrik Holmgren.

Viktigt att förstå kundernas behov

Den digitala eran kommer med ökade krav på bankernas service. Tableau ser att nyckeln till ett bra kundbemötande är att möta kundernas behov på djupet; hur komplext ärendet än är måste kundupplevelsen vara snabb och friktionsfri.

– Det handlar inte längre om att svara på förändringar på marknaden, det handlar om att förstå kundbehov och att möta dem innan konkurrenterna gör det. Banker kan växa med upp till 27,5% bara genom att förbättra deras kundupplevelse, säger Fredrik Holmgren.

Men det är inte bara kraven på kundbemötande som behöver ses över. Regleringar när det gäller data- och integritetsfrågor skärps i takt med den digitala utvecklingen och för att uppfylla de nya lagkraven krävs en förbättrad datakapacitet. Fredrik lyfter vikten av att vara proaktiv. 

– När reglerna skärps är det viktigt att vara beredd. Dina uppgifter kan ge dig full insyn i risk, försäljning och kundnytta och att samtidigt samla in dem kan bidra till att förekomma eventuella framtida lagkrav.

Kraften i data

Kraften i data är stark. Den kan hjälpa till att övervinna kostnads- och processineffektivitet, förbättra riskhanteringen samt ge finansiella organisationer verktyg att identifiera nya hot samt förutsäga och varna för potentiellt bedrägeri.

– Att välja den digitala vägen handlar inte bara om framtiden för finansbranschen, utan man bör agera redan idag. Företag som inte anpassar sig till den nya digitala verkligheten står inför mycket verkliga och växande risker. Data ligger i hjärtat av denna omvandling, avslutar Fredrik Holmgren.

 

Mer från Tableau

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tableau och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?