1515

Debatt: Låt fintechbolagen hjälpa Företagsakuten nå ut med nödlånen

Storbankerna riskerar att utgöra en flaskhals i Riksgäldens nyöppnade Företagsakut. För att undvika en våg av konkurser, står Sveriges nya generation av fintechbolag redo för att kanalisera ut nödvändiga lån – med processer och teknik att hantera höga ansökningsvolymer. Det skriver fintech-hubben Findec och företrädare för ett drygt dussin fintechbolag. 

Med hjälp av ny finansiell teknik kan Riksgäldens nyöppnade Företagsakut nå ut till fler småföretag, skriver en grupp svenska fintechbolag.
Med hjälp av ny finansiell teknik kan Riksgäldens nyöppnade Företagsakut nå ut till fler småföretag, skriver en grupp svenska fintechbolag.Foto:Jesper Frisk

De åtgärder som nu rullas ut av regeringen genom Riksgäldens lånegarantier och det stödpaket som Riksbanken sjösatt är viktiga steg i att lindra den ekonomiska chocken vi nu ser. Men den viktigaste förutsättningen för att åtgärderna ska vara effektiva är att de träffar rätt, och att målgruppen – små- och medelstora företag som representerar 73 procent av alla arbetstillfällen – kan rädda sina verksamheter. 

Sverige har en unik möjlighet att utnyttja sin ledande ställning inom tech för att sätta ett globalt exempel

Frågan vi ställer oss är – har de traditionella storbankerna tillräcklig förmåga, den tekniska skalbarheten och snabbheten för att på kort varsel rädda Sveriges företag? Svaret är nog nej. Även om de har viljan, saknar storbankerna förmågan att snabbt och säkert distribuera de lån och garantier som regeringen har aviserat flera gånger under de senaste veckorna. 

Statistiken talar klarspråk. Sedan finanskrisen 2009 har de svenska storbankerna fram till i dag minskat sin marknadsandel i utlåning mot företag med cirka tio procentenheter samtidigt som den totala utlåningen mot företag ökat med cirka femtio procent. Den grupp företag som trätt in i bankernas ställe – och utvecklat moderna, fullt skalbara och teknikbaserade affärsmodeller för att bedriva utlåning till småföretag – är fintechbolagen. 

Sveriges fintechbolag är exceptionellt väl positionerade att bidra till en effektiv och riktad distribution av nödlån till företag i tillfällig kris och vara den nödvändiga länken mellan Företagsakuten och de blödande företagarna. 

Statens Företagsakut – som stöttas av Riksgäldens genom sjuttioprocentiga lånegarantier på sammanlagt hundra miljarder kronor – är i grunden en bra medicin för att hjälpa de små- och medelstora bolagen. En åtgärd som tillåter privata långivare att ta större risk, och konkret stötta fler företag med lån till en begränsad nedsida. 

Dessutom är Riksgäldens villkor för garantierna sunda; enbart utlåning till i grunden livskraftiga företag, en totallängd på lånen om maximalt tre år samt tidsbegränsad amorterings- och räntefrihet. 

Men som all medicin måste den levereras effektivt för att verka. Om den primära kanalen är och förblir bankerna – med sina långsamma, personberoende och icke skalbara processer – är risken stor att dessa lån inte kommer att betalas ut snabbt nog och till rätt företag. 

Varför inte ta hjälp från de fintechbolag som i åratal fokuserat på att effektivisera branschen? De tillhandahåller digitala lånelösningar som baseras på snabb och avancerad databearbetning och en transparent bedömning av låntagarens kreditvärdighet som sker på sekunder eller timmar, inte veckor eller månader. Som Företagsakuten och Riksgäldens garantier är utformade idag, sitter denna stora och strategiska resurs helt på avbytarbänken. 

Samtidigt dyker det upp rapportering som vittnar om grundläggande problem i Företagsakuten. Bankerna menar att de – som en konsekvens av att de saknar processerna att styra lånehanteringen i detalj – inte kan garantera uppfyllnaden av Riksgäldens kriterier. Fintechbolagen å andra sidan, kan med hjälp av sin teknik avgöra vilka företag som var livskraftiga innan coronakrisen samt vilka som på sikt har en god chans att komma tillbaka. 

Det vore en tragedi om Sveriges välfyllda ”lador” går outnyttjade i krisen, som en följd av att banksektorn och myndigheterna inte ensamt klarar av att bemöta den ”lavinartade” ökningen av ansökningar som t.ex. SEB och Danske Bank nyligen har kunnat vittna om. 

Lån löser inte allt men för merparten företag kan finansiering med schyssta villkor i rätt tid vara skillnaden mellan överlevnad och undergång. Därför borde lånegarantierna inte endast gälla banker och kreditmarknadsbolag utan även finansbolag; en bolagsform som de flesta av fintechbolagen bakom den här insändaren representerar. 

Andra länder har redan identifierat behovet av samarbete för att snabba på utlåningen. I USA inkluderar nödlånelösningen många olika typer av långivare. Digitala låneutmanarna Kabbage och Funding Circle tar redan emot ansökningar från småföretag, medan iZettles moderbolag PayPal tillsammans med andra fintechjättar som Square och Stripe lobbar för att få inkluderas i distributionen av statligt garanterade lån. 

Sverige har en unik möjlighet att utnyttja sin ledande ställning inom tech för att sätta ett globalt exempel. Vi går igenom en historisk kris, och då måste vi alla kunna samarbeta för att hitta innovativa och marknadsneutrala lösningar som säkrar Sveriges välfärd. Därför önskar vi att i samråd med både Riksgälden och storbankerna hitta den bästa lösningen för svenska företagare i denna fråga, exempelvis genom att via bankerna eller självständigt inkludera de svenska fintechbolagen i Riksgäldens garantiprogram. 

Findec, Sweden's Hub for Fintech - Anders Norlin, vd och styrelseledamot

Capcito - Michael Hansen, vd och medgrundare

Corpia - Dadmehr Fatehi, vd 

Credo - Carlos-Adrian Lopez, vd och medgrundare

DBT - Alexis Kopylov, vd och medgrundare

Fedelta Finance - Micael Wiklander, vd och medgrundare

FLOAT Lending - Cedric Notz, vd och medgrundare

Froda - Oliver Mohseni, medgrundare

Invoier - Fredrik Mistander, vd och medgrundare

Kameo - Fredrik Källgren, vd

Mynt - Baltsar Sahlin, vd och medgrundare

Näktergal - Erik Bennerhult, vd och medgrundare

Qred - Emil Sunvisson, vd och medgrundare

Savelend - Ludwig Pettersson, vd och medgrundare

Tessin - Jonas Björkman, vd och medgrundare 

 


Innehåll från SalesforceAnnons

”Techbolagen visar vägen för tillverkningsindustrin”

Tillverkningsindustrin rymmer stora skillnader i fråga om digitaliseringsgrad, visar en ny rapport som avslöjar vad som kännetecknar vinnarna post-covid. ”Ser en tydlig klyfta”.

Pandemin har tvingat nio av tio tillverkningsföretag att ställa om radikalt och ta fram en ny strategi för att lyckas framöver. En ny studie som Salesforce genomfört globalt bland 750 beslutsfattare visar på stora skillnader inom teknikutveckling och digitalisering. Vissa lyckas bättre än andra. De företag som anser sig ha kommit längst har det gemensamt att de satsar på ökad tjänstefiering, flyttar verksamheter till molnet och anammar nya sätt att interagera med sina kunder. 

Ladda ned Trends in Manufacturing 

De som släpar efter riskerar att hamna ohjälpligt på efterkälken när samhällen gradvis öppnar upp igen, varnar experter.

– Vi ser en tydlig klyfta mellan de tillverkningsföretag som framtidssäkrat sin verksamhet och de som fortfarande kämpar med att förhålla sig till turbulenta marknader och hastigt skiftande förväntningar hos medarbetare, partners och kunder. Fler tillverkningsföretag borde låta sig inspireras av framgångsrika techföretag på områden som flytt till molnet, ökad automatisering och att skapa digitala kundupplevelser. Allt det ökar förutsättningarna att lyckas post-covid, säger Cindy Bolt, ansvarig för industriföretag vid Salesforce.

Rapporten visar entydigt att de förändringar som pandemin medfört är här för att stanna. Det gäller framför allt inom försäljning och kundservice, menar närmare sex av tio tillfrågade. Många pekar på att möjligheten att göra träffsäkra prognoser på snabbrörliga marknader hindras av bristande transparens och begränsad tillgång till data, men även av silotänkande. Hela åtta av tio menar att det är svårt att utvinna den data man verkligen skulle ha nytta av ur föråldrade legacy-system.

Bättre prognoser

De enskilt viktigaste prioriteringarna för de kommande två åren är enligt nio av tio svarande ökad processeffektivitet och förbättrade efterfrågeprognoser med hjälp av digitala redskap. Över hälften av ser migration av planeringsprocesser till molnet som en kritisk framgångsfaktor. De chefer som säger sig vara ”mycket väl förberedda” för framtiden har redan flyttat till molnet. 

Ökad tjänstefiering för att diversifiera och säkra sina intäkter från flera källor är den strategi som flertalet (86%) av de företag som ser sig som framtidssäkrade satsar på. Det handlar om att paketera produkt, support, mjukvara och kringtjänster i ett gemensamt erbjudande och en ny affärsmodell.

Den digitala klyftan av idag går mellan tillverkningsföretag som anser sig vara redo för framtiden och de som inte är det. De som anser sig vara bättre rustade har system och teknologi på plats för att hantera kommande år, konstaterar Salesforces Sverigechef Dan Bjurman:

– De svenska företag som redan var mer digitaliserade, eller som lyckades göra denna omställning fort, har stått emot pandemins effekter bättre och i vissa fall även lyckats bättre än förut. Användningen av kunddata i beslutsprocessen samt digitala verktyg för att hantera kundkontakten och den hemmajobbande personalen har haft en tydlig positiv effekt och belyser hur viktigt det är att ha en modern, digitaliserad verksamhet som fattar beslut baserat på data, samt att det är otroligt viktigt att vara flexibel och anpassningsbar.

Ta del av Salesforce senaste rapport Trends in Manufacturing eller läs mer om Manufacturing Cloud här. 

Är du intresserad av mer inom Salesforce Manufacturing, besök: 

IDC Report: Benefits of a Collaborative S&OP Process 

Future of the Manufacturing Industry 

Customer 360 Playbook for Manufacturers 

 

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?