1515

Debatt: ”Inför ett skatteavdrag för delningsekonomin”

Reglerna som styr den svenska delningsekonomin skrevs då det inte fanns någon smartphone. Sverige behöver ett skatteavdrag för de som nyttjar delningsekonomin, skriver företrädare för teknikbolag som Uber, Airdine och Fundedbyme.

Alok Alström är Sverigechef på Uber.
Alok Alström är Sverigechef på Uber.Foto:TT

Imorgon träffar vi regeringens delningsekonomiutredning som ska kartlägga hur delningsekonomin fungerar, och behovet av reformer. Vi är glada över att ha blivit inbjudna och ser det som en tydlig signal att regeringen tar den framväxande delningsekonomins förutsättningar på allvar.

Men vad är delningsekonomin och vad är den bra för? Det finns flera olika definitioner men vi definierar delningsekonomin som ett sätt för privatpersoner att använda det de har mer effektivt, oavsett om det är en kompetens, en fysisk tillgång eller en kombination. Alltför många av våra resurser står oanvända eller underutnyttjade; fritidshus står tomma större delen av året och bilar står parkerade majoriteten av tiden, och på samma sätt har många hushåll verktyg som används en gång under hela sin livstid.

Delningsekonomin handlar också om att ge ett uppdrag till grannens tonåring som klipper gräsmattan, killen som hjälper till att montera IKEA-möbler, tjejen som söker crowdfunding för att starta eget eller middagen som du kan servera för fyra personer istället för att äta själv.

Men delningsekonomin är inte bara ett sätt för privatpersoner att tjäna extra pengar genom att använda deras tillgångar och kompetenser mer effektivt. För samhället kan delningsekonomin bidra till att minska miljöpåverkan genom minskad resursanvänding, ökad integration genom att minska trösklarna för att gå från bidrag till arbete och motverka ungdomsarbetslöshet genom att ge unga ett första steg in i sysselsättningpå arbetsmarknaden för att nämna några exempel.

Varför blomstrar delningsekonomin först nu? Vi har ju förvisso delat saker sedan lång tid tillbaka, men det har alltid bromsats av otryggheten för att göra upp affären. Till exempel, risken att skada din bil eller ditt hus eller inte få betalt. Tillit har varit nödvändig för transaktionen men har tagit lång tid att bygga upp genom exempelvis en långsiktig affärsförbindelse eller familje- och vänskapsband.

Men tack vare dagens informationsteknik har transaktioner som tidigare ansetts för riskfyllda eller inte tillräckligt värdeskapande möjliggjorts genom den tillit som delningsekonomins plattformar skapar. Med ratingsystem, realtidsinformation, GPS-teknik och digitala betalsätt har delningsekonomiföretagen skapat nya möjligheter för användare som både köper och säljer. Tack vare tekniken är det både tryggt, snabbt och enkelt att dela. 

Skatter ska betalas och regler följas.

Dock står det klart att dagens regler skrevs i en tid då smartphones inte fanns. Ett tydligt exempel är vårt skattesystem som är för komplicerat för verksamheter där transaktioner sker i liten skala med små summor. Skatteverket bedömer i sin delrapport om delningsekonomi från mars i år att nuvarande system faktiskt kan tillämpas på delningsekonomin - men vi tycker inte att det är bra nog. Samtidigt som skattesystemet ska finansiera våra gemensamma behov ska det också underlätta för samhällsnyttigt företagande.

Många olika delningsfrämjande förslag har redan presenterats; från en delningsskatt till ett delningsekonomiavdrag. Här anser vi att utredningen borde undersöka möjligheten att införa ett generellt delningsekonomiavdrag som liknar det som redan finns i dag på 40 000 kronor per år om du hyr ut ditt hus eller din lägenhet men som skulle gälla generellt för inkomster från delningsekonomin. Den danska regeringen beslutade nyligen att utreda ett delningsekonomiavdrag som en del av sin tillväxt- och framtidsstrategi för danskt näringsliv för att få fler danskar att dela mer.

Det finns även flera viktiga samhällsbehov som behöver tas om hand inom delningsekonomin: Människor som köper produkter och tjänster behöver skyddas, liksom de människor som utför uppgifterna och tillhandahåller tjänsterna. Skatter ska betalas och regler följas. Det gamla sättet att göra det på är att det ska finnas en tydlig skillnad mellan det privata och professionella. Men sanningen i dag är att skillnaden minskar och gränserna flyter ihop.

Människor får extra inkomst genom att hyra ut deras fritidshus, att bjuda in främlingar på middag och dela kostnaderna, hjälpa varandra med hushållssysslor eller dela bilkostnader. Nya levnadsmönster kräver skatter och regler som hänger med.

Sverige ligger i delningsekonomins framkant med både lokala och internationella aktörer. Men för att vi ska stå oss väl i den internationella konkurrensen och inte bli omsprungna krävs åtgärder nu. Vårt budskap till regeringens utredare och svenska beslutsfattare är att Sverige behöver moderniserade regelverk för delningsekonomin om delningens småskaliga företagande ska blomstra och Sverige ska dela mer till fler.

Charlie Hedström, vd, Airdine

Erik Wallin, vd och grundare, Bag Hitch

Robin Hesselstad, vd, Buddler

Daniel Daboczy, vd och grundare, Fundedbyme

Johan Hedkvist, vd och medgrundare, Rentl

Magnus Engervall, Sverigechef, Snappcar

Robin Szekely, vd och grundare, Taskrunner

Alok Alström, Sverigechef, Uber

Jacob Rudbäck, vd och grundare, Yepstr


 

Detta är ett debattinlägg. Vill du också skriva? Hör av dig till digital@di.se!

Läs även: Åtta heta trender i den svenska delningsekonomin


Innehåll från F-secureAnnons

Så enkelt får du ett bra skydd mot cyberbrott – utan att det påverkar din dators prestanda

Mikael Herrala, på IT-säkerhetsföretaget F-Secure
Mikael Herrala, på IT-säkerhetsföretaget F-Secure

Genom att automatisera sina attacker kan cyberkriminella i dag slå till mot många och enkelt hitta offer som inte skyddat sina enheter tillräckligt väl.

– Det är viktigt att hålla sina enheter uppdaterade och använda säkerhetsprogram på dem. På så vis undviker man kostsamma och integritetskränkande cyberbrott, säger Mikael Herrala på IT-säkerhetsföretaget F-Secure

Phishing, eller nätfiske, är en typ av cyberbrott som ökar kraftigt. Under 2020 inträffade 34% fler phishingattacker än året innan. Här manipulerar förövarna användare att självmant ge ifrån sig känslig information, som person- eller betaluppgifter, genom att exempelvis få dem att klicka på länkar i brådskande mejl, sms och i chattkonversationer. Informationen kan sedan utnyttjas vid brott eller säljas vidare i kriminella miljöer. 

– Nätfiske ökar kraftigt eftersom det fungerar och det kan automatiseras. Om man får ett oväntat meddelande eller erbjudande som är för bra för att vara sant, blockera avsändaren och radera därefter meddelandet, säger Mikael Herrala.

Ransomware är en annan typ av cyberbrott som ställer till allt mer skada. Genom att på olika sätt få in skadlig kod i offrets dator eller mobila enheter, kan hårddiskar och servrar kapas och krypteras. Offret uppmanas därefter av förövaren att betala en större lösen, till exempel med ospårbar kryptovaluta som Bitcoin, för att få tillbaka tillgången till sin data. 

En ny och ökande typ av cyberbrott är Trickbot, en dold programvara som bland annat tar sig in i offrets dator, öppnar en bakdörr och låter kriminella fjärrstyra datorn för att begå nya brott.

F-Secure TOTAL erbjuder ett brett skydd

Det finns bra och effektiva sätt att skydda sig mot den här typen av cyberbrott. 

F-Secure har utvecklat säkerhetsprogrammet F-Secure TOTAL för privatpersoner och småföretag. Det innehåller flera funktioner och ger ett heltäckande onlineskydd.

– Det skyddar mot mer än bara virus och skadliga program. Det kan blockera webbplatser som försöker lura dig på pengar eller komma åt personuppgifter. Dessutom skyddar det dina pengar när du gör bankärenden och handlar online, förklarar Mikael Herrala.

I skyddet ingår också en VPN-funktion som krypterar användarens internetanslutning för att förhindra att kriminella spionerar eller spårar användarens aktiviteter på nätet. En annan bra funktion är lösenordshanteraren.

– Det är oerhört viktigt att ha långa lösenord och ha olika lösenord för alla sina olika tjänster. Men att komma ihåg dem är för svårt. Med en lösenordshanterare sker det sömlöst över alla dina olika enheter, säger Mikael Herrala.

I F-Secure TOTAL ingår också en avancerad föräldrakontroll som skyddar barn mot olämpligt innehåll på Internet.

F-Secure TOTAL fick prestigepris

I en oberoende jämförelse av AV-TEST, fick F‑Secure SAFE, som är en del av F-Secure TOTAL, de prestigefyllda utmärkelserna Best Protection och Best Performance för år 2020.

– Med F-Secure TOTAL får man ett bra skydd utan att det skapar prestandaförluster. Man kan streama filmer eller spela onlinespel och ändå ha ett fullgott skydd utan att det märks. Det passar hela familjen, avslutar Mikael Herrala.

Klicka här för att prova F-Secure TOTAL utan kostnad. 

Mer från F-secure

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med F-secure och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?