1515

Debatt: "Gör Sverige datarikt"

Sverige är ett råvarurikt industriland, byggt på en stolt industriell historia, men vi behöver bli ett datarikt land för att vara konkurrenskraftiga i framtiden. Politiker, samhälle, näringsliv och investerare måste nu göra mer för att vi inte ska hamna på efterkälken, skriver Fredrik Arnander.

Avreglera allt som frigör data, till exempel information som finns tillgänglig inom den offentliga sektorn, som sjukvården, så att entreprenörer kan bygga nya datadrivna företag, skriver Fredrik Arnander. Foto: Oskar Omne
Avreglera allt som frigör data, till exempel information som finns tillgänglig inom den offentliga sektorn, som sjukvården, så att entreprenörer kan bygga nya datadrivna företag, skriver Fredrik Arnander. Foto: Oskar OmneFoto:Oskar Omne

Världens fem största börsbolag är idag de datarika jättarna ”FAMGA”, Facebook, Apple, Microsoft, Google (Alphabet) och Amazon, som tillsammans har ett marknadsvärde på cirka 27.000 miljarder kronor, eller 40 procent av Nasdaqs 100 största bolag.

De har blivit rika för att de äger en stor del av världens data inom handel, onlinereklam, mjukvara, telekom och internettjänster. De datarika jättarna erbjuder digitala produkter, där användandet av produkterna skapar mer data, som i sin tur kan ge fler digitala produkter.

De som kontrollerar data i dagens ekonomi kontrollerar också en allt större del av de finansiella värdena. Förr var det oljebolag och banker som var störst

Bolagen utvecklas genom en extrem dataeffekt. Ovanpå läggs nu algoritmer och artificiell intelligens som ger ytterligare hävstång på datan vilket skapar fler och bättre digitala tjänster, som genererar ännu mer data.

FAMGA är i dag de som leder utvecklingen inom artificiell intelligens och står för de flesta uppköp av AI-bolag när marknaden dammsugs på AI-kompetens och resurser. De redan datarika blir snabbt ännu rikare, medan övriga bolag och länder halkar efter.

Sverige är ett industriland, ännu långt ifrån att vara framtidens datarika land

Den här utvecklingen har eskalerat på några få år, och det är inte konstigt att många inte har hängt med. Nu sker en snabb digitalisering av både samhälle och näringsliv och vi verkar allt mer i en dataekonomi.

De som kontrollerar data i dagens ekonomi, som FAMGA, kontrollerar också en allt större del av de finansiella värdena. Förr var det oljebolag och banker som var störst.

Hur ser det ut i Sverige?

Sammanfattningsvis är vi ett industriland, ännu långt ifrån att vara framtidens datarika land. Vi har skapat framgång som industrination under de senaste hundra årens industrialisering vilket också avspeglas på fördelningen på våra börser. Majoriteten av Sveriges största bolag är noterade på Stockholmsbörsen. De cirka 300 bolag som utgör börsens stora, mellanstora och små bolag har ett gemensamt börsvärde på totalt drygt 8.000 miljarder (tillsammans cirka 30 procent av FAMGA:s börsvärde), och är som ett tvärsnitt av vår industrihistoria.

De traditionella sektorerna industri, fastighet, finans, hälsovård, kraft, energi, råvaror och hälsovård utgör tillsammans två tredjedelar av börsens bolag, och ca 76 procent av det totala börsvärdet. Handel, dagligvaror och sällanköpsvaror är 17 procent av bolagen (11 procent av börsvärdet) och it och telekom 16 procent av bolagen (13 procent av börsvärdet).

Och även om det finns ett tiotal börsbolag med helt digital verksamhet, så är vi inte i närheten av att ha ens en svensk datajätte. De som investerar i börsbolag bör till sin analys lägga datapotentialen, alltså värdera bolag utifrån vilka som kan växa med sin data som på sikt kan ge en högre värdering.

I dag finns inga större initiativ eller idéer inom detta hos regeringen

Ett av få svenska företag som har potential att bli en verklig global datajätte är det ännu onoterade Spotify. Bolaget levererar en till 100 procent digital tjänst, där över 50 miljoner användare skapar mer data, som gör att tjänsten växer med nya tjänster, fler användare, och nya kompletterande förvärv. Spotify omsätter i dag över 60 miljarder kronor.

Vad ska då Sverige göra för att bli ett datarikt land?

Politiker kan göra åtminstone två saker. För det första verka för all avreglering som frigör data, som till exempel genom det Europeiska direktivet PSD2 vilket öppnar dörren för alla som vill bygga nya företag med bankkunders data.

Avreglering kan också frigöra mer information som finns tillgänglig inom den offentliga sektorn, till exempel. inom sjukvården, så att entreprenörer kan bygga nya datadrivna företag. För det andra bör regeringen snarast avsätta betydligt mer resurser för forskning inom datavetenskap och artificiell intelligens.

I dag finns inga större initiativ eller idéer inom detta hos regeringen. Även det etablerade näringslivet kan bidra till utvecklingen, dels genom att identifiera och utveckla datamöjligheter hos existerande verksamheter, som till exempel Volvo nu gör inom området självkörande bilar, dels genom att investera i nya datadrivna tjänster och finansiera forskning.

Ett av våra största forskningsprojekt i modern tid, WASP, är bra men syftar i första hand till att automatisera den existerande industrin, snarare än att skapa nya datarika bolag. Vidare, det nya näringslivet (nystartade unga företag) bidrar redan till att göra Sverige datarikt.

Norden är en ledande region inom mjukvara till både företag och konsumenter, och startups kan växa genom att bygga datadrivna företag i globala vertikaler, till exempel inom digital sjukvård. Silicon Valley äger inte alla områden. Slutligen, investerare har en viktig roll i att göra Sverige datarikt, genom att investera i företag som kan växa till framtidens datajättar.

Genom att systematiskt utgå från att vi framåt verkar i en dataekonomi, att det är data och användningen av data som i allt högre utsträckning kommer att göra Sverige till ett fortsatt rikt land, kan samhälle, politiker, näringsliv och investerare bidra till den utvecklingen. Men vi riskerar att snabbt hamna efter om vi inte gör det.

Fredrik Arnander, Standout Capital


Innehåll från ENFOAnnons

Säkra accesstjänster – en affärskritisk fråga

Under de senaste åren har allt fler verksamheter flyttat såväl beteenden, affärer och relationer från fysiska miljöer till digitala. Denna utveckling accelererades av pandemins intåg och de förändrade förutsättningarna medför vissa risker.

– Behovet av heltäckande, snabba och flexibla identitets- och accesslösningar för kunder, anställda och partners har därför skjutit i höjden – med god anledning, betonar Patrik Duckert på IT-tjänsteföretaget Enfo.

Läs mer om Enfos tjänster inom Identity and Access Management (IAM)  

Hoten mot digitala verksamheter och aktörer ökar allt mer. Att motverka identitetsbedrägerier, hantera accessrisker och säkra kunddata har därför blivit affärskritiska utmaningar för många företag. En avgörande faktor i arbetet med att möta dessa utmaningar är att skapa trygg och säker åtkomst till data och att säkerställa att rätt instans enbart når den information som den ska nå, oavsett om det rör sig om kunder, anställda, partners eller IoT-enheter. 

– Det handlar om att skapa ett digitalt förtroende – digital trust. Den digitala transformationsresan medför nämligen att vi förlorar det personliga mötet, vilket kan skapa svårigheter, konstaterar Patrik, som är ansvarig för enheten Digital Identity inom affärsområdet Digital Trust på Enfo.

För att stötta sina kunder i att genomföra en säkrare digital transformationsresa har Enfo tagit fram ett nischat samlat erbjudande, med en hållbar identitetslösning, avancerad cyber security och en dynamisk end user experience. Sarvi Glemfors, ansvarig för enheten User Engagement inom affärsområdet Digital Trust på Enfo, betonar att nyckeln är att ge användarna stöd i att fatta rätt beslut. 

– Med rätt accesslösningar skapar vi en trygghet hos medarbetarna. Att exempelvis ge översikt av hur data delas och används eller vem som har behörighet, utan att vara en bromskloss, lägger grunden för att på lång sikt förändra beteendet hos användarna. På så vis hjälper man medarbetarna reflektera över sina egna behov och beteenden, vilket i slutänden leder till säkrare hantering av data.

Läs mer om Enfos identitetstjänster

Hastighet och agilitet i fokus

Patrik konstaterar att det ur ett tekniskt perspektiv i ett första skede handlar om hastighet och agilitet. Människor förväntar sig snabb kommunikation och snabba rutiner i sin digitala vardag, på samma sätt som de gör vid fysiska möten. En medarbetare som måste vänta på att få tillgång till rätt system eller data tappar i produktivitet, medan en kund som är köpbenägen söker sig någon annanstans om den inte kan fullfölja sitt köp på ett snabbt och smidigt sätt sätt. 

– I det digitala mötet finns inget socialt lim, utan man kommunicerar på helt andra premisser. Kraven på hastighet är inget nytt, men har aktualiserats det senaste året. Samtidigt har människor blivit allt mer säkerhetsmedvetna, varpå de förutsätter höga säkerhetsnivåer. I grunden handlar även detta om tillit; oberoende om jag är anställd eller kund behöver jag kunna lita på att systemet ger bra skydd.

Inled med dataklassificering

Att bygga säkra nät och tjänster kan dock vara lättare sagt än gjort. Patrik rekommenderar att som första steg ta hjälp av en expert för att genomföra en djuplodande klassificering av alla sina data, delvis för att kartlägga vilka säkerhetslösningar som behövs för respektive material men även för att få hjälp med att utforma system och teknik som passar företagets specifika infrastruktur.

– Har alla i företaget tillgång till alla data blir man naturligtvis väldigt effektiv, men det kanske rör sig om information som är så pass känslig att effektiviteten inte är värd det. Det måste alltså finnas en balans mellan effektivitet och integritet, särskilt när nya tjänster lägger allt mer av ansvaret för säkerheten hos slutanvändaren, konstaterar Patrik som avslutning.

Läs mer om Enfos erbjudande inom accesstjänster

Mer från ENFO

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ENFO och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?