1515

Debatt: "Gör Sverige datarikt"

Sverige är ett råvarurikt industriland, byggt på en stolt industriell historia, men vi behöver bli ett datarikt land för att vara konkurrenskraftiga i framtiden. Politiker, samhälle, näringsliv och investerare måste nu göra mer för att vi inte ska hamna på efterkälken, skriver Fredrik Arnander.

Avreglera allt som frigör data, till exempel information som finns tillgänglig inom den offentliga sektorn, som sjukvården, så att entreprenörer kan bygga nya datadrivna företag, skriver Fredrik Arnander. Foto: Oskar Omne
Avreglera allt som frigör data, till exempel information som finns tillgänglig inom den offentliga sektorn, som sjukvården, så att entreprenörer kan bygga nya datadrivna företag, skriver Fredrik Arnander. Foto: Oskar OmneFoto:Oskar Omne

Världens fem största börsbolag är idag de datarika jättarna ”FAMGA”, Facebook, Apple, Microsoft, Google (Alphabet) och Amazon, som tillsammans har ett marknadsvärde på cirka 27.000 miljarder kronor, eller 40 procent av Nasdaqs 100 största bolag.

De har blivit rika för att de äger en stor del av världens data inom handel, onlinereklam, mjukvara, telekom och internettjänster. De datarika jättarna erbjuder digitala produkter, där användandet av produkterna skapar mer data, som i sin tur kan ge fler digitala produkter.

De som kontrollerar data i dagens ekonomi kontrollerar också en allt större del av de finansiella värdena. Förr var det oljebolag och banker som var störst

Bolagen utvecklas genom en extrem dataeffekt. Ovanpå läggs nu algoritmer och artificiell intelligens som ger ytterligare hävstång på datan vilket skapar fler och bättre digitala tjänster, som genererar ännu mer data.

FAMGA är i dag de som leder utvecklingen inom artificiell intelligens och står för de flesta uppköp av AI-bolag när marknaden dammsugs på AI-kompetens och resurser. De redan datarika blir snabbt ännu rikare, medan övriga bolag och länder halkar efter.

Sverige är ett industriland, ännu långt ifrån att vara framtidens datarika land

Den här utvecklingen har eskalerat på några få år, och det är inte konstigt att många inte har hängt med. Nu sker en snabb digitalisering av både samhälle och näringsliv och vi verkar allt mer i en dataekonomi.

De som kontrollerar data i dagens ekonomi, som FAMGA, kontrollerar också en allt större del av de finansiella värdena. Förr var det oljebolag och banker som var störst.

Hur ser det ut i Sverige?

Sammanfattningsvis är vi ett industriland, ännu långt ifrån att vara framtidens datarika land. Vi har skapat framgång som industrination under de senaste hundra årens industrialisering vilket också avspeglas på fördelningen på våra börser. Majoriteten av Sveriges största bolag är noterade på Stockholmsbörsen. De cirka 300 bolag som utgör börsens stora, mellanstora och små bolag har ett gemensamt börsvärde på totalt drygt 8.000 miljarder (tillsammans cirka 30 procent av FAMGA:s börsvärde), och är som ett tvärsnitt av vår industrihistoria.

De traditionella sektorerna industri, fastighet, finans, hälsovård, kraft, energi, råvaror och hälsovård utgör tillsammans två tredjedelar av börsens bolag, och ca 76 procent av det totala börsvärdet. Handel, dagligvaror och sällanköpsvaror är 17 procent av bolagen (11 procent av börsvärdet) och it och telekom 16 procent av bolagen (13 procent av börsvärdet).

Och även om det finns ett tiotal börsbolag med helt digital verksamhet, så är vi inte i närheten av att ha ens en svensk datajätte. De som investerar i börsbolag bör till sin analys lägga datapotentialen, alltså värdera bolag utifrån vilka som kan växa med sin data som på sikt kan ge en högre värdering.

I dag finns inga större initiativ eller idéer inom detta hos regeringen

Ett av få svenska företag som har potential att bli en verklig global datajätte är det ännu onoterade Spotify. Bolaget levererar en till 100 procent digital tjänst, där över 50 miljoner användare skapar mer data, som gör att tjänsten växer med nya tjänster, fler användare, och nya kompletterande förvärv. Spotify omsätter i dag över 60 miljarder kronor.

Vad ska då Sverige göra för att bli ett datarikt land?

Politiker kan göra åtminstone två saker. För det första verka för all avreglering som frigör data, som till exempel genom det Europeiska direktivet PSD2 vilket öppnar dörren för alla som vill bygga nya företag med bankkunders data.

Avreglering kan också frigöra mer information som finns tillgänglig inom den offentliga sektorn, till exempel. inom sjukvården, så att entreprenörer kan bygga nya datadrivna företag. För det andra bör regeringen snarast avsätta betydligt mer resurser för forskning inom datavetenskap och artificiell intelligens.

I dag finns inga större initiativ eller idéer inom detta hos regeringen. Även det etablerade näringslivet kan bidra till utvecklingen, dels genom att identifiera och utveckla datamöjligheter hos existerande verksamheter, som till exempel Volvo nu gör inom området självkörande bilar, dels genom att investera i nya datadrivna tjänster och finansiera forskning.

Ett av våra största forskningsprojekt i modern tid, WASP, är bra men syftar i första hand till att automatisera den existerande industrin, snarare än att skapa nya datarika bolag. Vidare, det nya näringslivet (nystartade unga företag) bidrar redan till att göra Sverige datarikt.

Norden är en ledande region inom mjukvara till både företag och konsumenter, och startups kan växa genom att bygga datadrivna företag i globala vertikaler, till exempel inom digital sjukvård. Silicon Valley äger inte alla områden. Slutligen, investerare har en viktig roll i att göra Sverige datarikt, genom att investera i företag som kan växa till framtidens datajättar.

Genom att systematiskt utgå från att vi framåt verkar i en dataekonomi, att det är data och användningen av data som i allt högre utsträckning kommer att göra Sverige till ett fortsatt rikt land, kan samhälle, politiker, näringsliv och investerare bidra till den utvecklingen. Men vi riskerar att snabbt hamna efter om vi inte gör det.

Fredrik Arnander, Standout Capital


Innehåll från LitiumAnnons

Har ditt företag rätt förutsättningar för en framgångsrik internationalisering?

Att expandera internationellt för ökad tillväxt har historiskt medfört stora insatser och en fysisk etablering med omfattande investeringar i allt från personal till lokaler. I och med ehandeln har förutsättningarna förändrats och det senaste årets snabba digitaliseringstakt har gett den digitala handeln en rejäl skjuts framåt. Men hur genomför man egentligen en lyckad internationalisering?

Läs Litiums guide till en framgångsrik internationalisering här 

Att nå nya marknader är betydligt enklare idag, men att etablera en internationell närvaro är inte utan utmaningar. Medan de flesta företag kan gynnas av att vända blicken mot nya marknader, drar vissa mer nytta av en internationell expansion än andra. 

– D2C-företag har till exempel ofta internationell expansion i tankarna redan tidigt i sitt bolagsbyggande. Så fort man satt den kommersiella modellen och fått igång försäljningen börjar många expandera internationellt, vilket gör att de kan växa mycket snabbt, säger Håkan Nylander, Chief Strategy Officer hos Litium. 

De företag som direkt kan ta sig in på nya marknader genom digitala lösningar behöver således hantera en betydligt mindre komplex internationalisering och kan i många fall genomföra sin expansion på flera marknader parallellt. Den data som samlas in under arbetet ger sedermera konkreta insikter, vilka skapar ett bättre beslutsunderlag inför fortsatta satsningar. 

– Att få i gång försäljningen är alltid den första utmaningen. Att noggrant kartlägga tillgängliga kanaler, den lokala marknadens villkor och potential och relevanta målgrupper är därför avgörande för att bedöma sina möjligheter. Generellt rekommenderar vi att börja litet för att komma i gång och att sedan skala upp i takt med att intresset ökar.

Tekniska förutsättningar för expansion

En annan viktig faktor att ta hänsyn till är naturligtvis vilka lokala regulatoriska krav som måste efterlevas. För den som inte är insatt kan det verka som en djungel, så för den som är osäker rekommenderar Håkan att ta in hjälp utifrån, oavsett om hjälpen finns i det egna partnernätverket eller hos industriorganisationer som kan erbjuda rådgivning. Allt förutsätter emellertid att man har de tekniska förutsättningarna för en internationell expansion. 

– Utan en plattform som erbjuder rätt stöd för digital handel kan internationaliseringen bli en administrativ mardröm, med stora omkringliggande kostnader och betungande manuellt arbete. Därför har Litium utvecklat ett grundstöd för våra kunder, ett globaliseringsramverk med integrerat PIM, Product Information Management, som skapar rätt förutsättningar för effektivitet och kontroll vid inträde på nya marknader. 

Konfigureras efter behov

Håkan förklarar att Litium som plattform kan konfigureras helt efter kundens individuella behov, inklusive vilka produkter som ska säljas och hur, vilka marknader det gäller och genom vilka kanaler. I takt med att verksamheten växer på de nya marknaderna skalar plattformen upp, så att företaget på ett enkelt och effektivt sätt kan hantera sin internationella satsning. 

– Vår flexibla plattform för digital handel, med sitt avancerade stöd för såväl språk och valuta som logistik och olika betalsätt, blir en nyckelfaktor för de företag som vill genomföra en snabb och enkel internationalisering – oavsett den behovsbild som finns, avslutar Håkan Nylander.

Läs fler tips på hur en lyckad internationalisering genomförs i Litiums guide 

 

Mer från Litium

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Litium och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?