1515
Annons

Debatt: Facebook-chefen Nick Clegg uppmanar EU att riva ned murar

Länder som Kina, Ryssland och Turkiet utgör ett verkligt hot mot det öppna internet. EU:s svar borde inte vara att bygga murar runt sig, utan snarare riva ner dem. Det skriver Nick Clegg, global kommunikationschef på Facebook och tidigare vice premiärminister i Storbritannien, på Di Digital Debatt.

Nick Clegg är global kommunikationschef på Facebook, och var tidigare vice premiärminister i Storbritannien.
Nick Clegg är global kommunikationschef på Facebook, och var tidigare vice premiärminister i Storbritannien.Foto:Kirsty Wigglesworth.

Det har länge varit de europeiska beslutsfattarnas vision att göra kontinenten till ett centrum för digital innovation för att konkurrera med USA:s västkust och Kina. Med nästan en halv miljard människor i några av världens mest avancerade ekonomier finns det ingen anledning för Europa att släpa efter.

EU producerar just nu en rad nya utkast till förordningar, inklusive ”Digital Services Act” som täcker allt från desinformation till app-butiker. Europa har länge varit en pionjär inom internetreglering – som den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) har visat – och mycket av det förordningen gör kommer efterföljas på annat håll. Att få det här rätt är viktigt, inte bara för EU, utan även för framtidens internet, särskilt när rivaliteten mellan USA och Kina intensifieras.

Framtiden för det globala internet som vi känner det i dag är långt ifrån säker. Den kinesiska modellen – med segregation och omfattande övervakning – utgör en verklig risk för det öppna internet som miljarder användare runt om i världen uppskattar. Andra länder, som Ryssland och Turkiet, har infört liknande åtgärder för att bygga digitala murar och bedriva ”datasuveränitet”.

Mycket av det EU strävar efter är förankrat i värderingar som yttrandefrihet, integritet, öppenhet och individers rättigheter. När de nya reglerna skrivs måste dessa värden skyddas aktivt. Men när internet fragmenteras står Europa inför ett grundläggande val: utforma regler för att hålla internet öppet och globalt – eller bygga barriärer runt kontinenten?

Strävan att göra det senare alternativet är förståeligt, särskilt när andra nationer spänner sina digitala muskler. Men Europas konkurrenskraft är fortfarande beroende av öppna globala marknader och obehindrad handel inom den enskilda marknaden. Det är oroande att vissa myndigheter och regeringar i allt högre grad agerar ensidigt inom EU. 

Förra veckan rapporterade Financial Times att myndigheter har en ”hit list” över åtgärder som till stor del fokuserar på amerikanska teknikföretag. Till exempel har det fria flödet av data mellan EU och tredjeländer ifrågasatts, vilket potentiellt kan hindra européernas tillgång till vardagliga tjänster som online-shopping, videokonferenser och sociala medier.

En övergång till digital protektionism skulle vara självförgörande. I stället för att sätta Europa i framkant skulle det kunna påskynda splittringen av internet och placera Europa på åskådarbänken medan amerikanska och kinesiska företag får dominera.

Jag må jobba i Silicon Valley, men jag är en stolt europé. Jag har arbetat både i Europeiska kommissionen och som ledamot i Europaparlamentet. Jag skulle älska om nästa Google eller Alibaba uppstår i Europa. Men det kommer inte att hända av en slump. Politiska beslutsfattare i Europa måste maximera kontinentens styrkor – topptalanger, en stor konsumentmarknad, förstklassiga universitet – och ta itu med dess svagheter – bristen på djupa och likvida kapitalmarknader och ett växlande engagemang för entreprenörskap och innovation.

Framförallt måste EU:s beslutsfattare skapa en gränslös europeisk marknad. Om de många politiska deklarationerna till förmån för en inre digital marknad hade genomförts, skulle detta redan ha blivit verklighet. Men det är det inte. För att en startup exempelvis baserad i Lissabon ska kunna sälja till hela EU måste företaget fortfarande navigera mellan olika lagar kring fastighetsrätt, licensregler och andra hinder för leverans av varor.

Detta är ännu mer kritiskt i kölvattnet av coronaviruset eftersom företag använder data och digitala verktyg för att anpassa sig till den nya verkligheten. Att nå kunder online är nu centralt för hur européer gör affärer.

Suveränitet kontra konkurrenskraft är ett icke-val. EU kan ha båda. Dessutom kan interna hinder tas bort utan att nya sådana skapas för företag som vill nå större delen av världens onlinepopulation utanför EU:s gränser. EU:s uppdrag är trots allt att riva väggar, inte bygga nya.

Nick Clegg, global kommunikationschef på Facebook.

Vice premiärminister i Storbritannien mellan 2010 och 2015 (för Liberaldemokraterna).

Läs mer: Brittisk ex-minister blir ny toppchef på Facebook

Debatt: Näringslivet frontar den nya kapplöpningen i rymden

Många associerar rymden med spännande rymdfärder, utmanande uppdrag och fängslande forskning om universum. Detta dominerade i rymdålderns början och är fortfarande en viktig del, men det mesta som händer nu handlar om att nyttja rymden för ett bättre liv på jorden. Satsningarna blir mer och mer kommersiella, baserade på en starkt växande global marknad, skriver bland andra astronauten Christer Fuglesang, Anna Kinberg Batra och Eva Hamilton i ett debattinlägg.

Astronauten Christer Fuglesang och Anna Kinberg Batra, styrelseledamot i Svenska rymdaktiebolaget anser att Sverige har förutsättningar att vara med och leda utvecklingen i rymden. I mitten en bild av Andromeda-galaxen tagen från Hubble-teleskopet.
Astronauten Christer Fuglesang och Anna Kinberg Batra, styrelseledamot i Svenska rymdaktiebolaget anser att Sverige har förutsättningar att vara med och leda utvecklingen i rymden. I mitten en bild av Andromeda-galaxen tagen från Hubble-teleskopet.Foto:Gustaf Månsson, University of Utah, Jack Mikrut.

Morgan Stanley uppskattar att global rymdverksamhet trefaldigas till 2040 och når över 1.000 miljarder dollar per år med en offentlig del på mindre än 20 procent. Bank of America anger en ännu större ökning, ända upp till 1.400 miljarder dollar. Vinnarna i denna nya rymdkapplöpning blir de mest innovativa som kan verka i en miljö där bäst förutsättningar finns, med stöd både från privata och statliga aktörer.

Sverige har en stolt tekniktradition, ligger i världstopp i innovationsklimat och är även hemland för några av Europas mest framgångsrika digitala företag. Konkurrensen ökar dock och vi måste utnyttja de utmärkta möjligheter vi har, som bland annat den unika rymdbasen Esrange. När världsekonomin börjar växa igen efter coronapandemin blir ai och rymdteknik avgörande.

I en värld där allt mer digitaliseras och all världens information finns i din telefon när som helst, är det enorma datamängder och satelliter som gör det möjligt. Data hämtas varje dag från satelliter som observerar vår värld, dess hav och atmosfär, hjälper oss att hitta rätt och ger oss möjligheter att vara ständigt uppkopplade. Utan att använda rymden klarar vi inte att nå vare sig Parisavtalet eller FN:s hållbarhetsmål. En ökande insikt om detta bidrar till den starka utvecklingen av rymdsegmentet världen över.

Tusentals nya satelliter kommer att skickas upp de närmaste åren. Dessa behöver sändas upp, men även ha kontakt med jorden. Att ha stationer för det nära polerna ger stora fördelar. Det ger svenska rymdbasen Esrange ett världsunikt läge, i glesbygd i Norrbotten. Esrange har en unik fördel som uppskjutningsbas genom att Sveriges rymduniversitet, Luleå tekniska universitet, finns på plats i Kiruna. Här utbildas rymdingenjörer. Närheten till universitetet medger gemensam forskning och utveckling i världsklass. Tillsammans med SSC har Luleå tekniska universitet startat Centrum för Rymdteknik, till gagn för utveckling och innovativ tillväxt. 

Sverige har den industriella kunskap och erfarenhet som behövs för att kunna ta en ledande roll för både affärer och klimatinsatser som utgår från satelliter. Såväl stora teknikföretag och operatörer inom telekom som mer nystartade företag har stor nytta av rymdteknik, inte minst nu när 5g lanseras och 6g planeras. Digitaliseringen ger också nya möjligheter att utnyttja data från satelliter i människans tjänst. Vi kan på helt nya sätt övervaka världens klimat och i realtid följa klimatförändringarnas konsekvenser. Ett svenskt FN-center för ändamålet skulle kunna vara möjligt. 

Den nya rymdkapplöpningen pågår nu och Sverige behöver hänga med för att vår högteknologiska kapacitet ska kunna fortsätta att skapa arbetstillfällen och ekonomiskt välstånd. Genom att exploatera de möjligheter som rymden i kombination med den digitala utvecklingen ger kan vi få investeringar från andra länder att landa i Sverige, med jobb och tillväxt som följd. Och vi måste kunna samarbeta när stora aktörer satsar. Amazons planer för rymden har redan tagit fart. Microsofts satsning på ai och rymddata inleddes 2020 och får global effekt direkt. 

Detta skapar en accelererande marknad för utveckling av nya affärsområden, tillämpningar och tjänster viktiga för en mer hållbar utveckling på jorden. Det är där den stora tillväxten kommer. Nya företag kan starta och befintliga växa med nya produkter och tjänster som kan bära svensk högteknologisk konkurrenskraft i kommande decennier. Dessutom krävs ny och mer kostnadseffektiv infrastruktur i rymden, med tillhörande tjänster på marken. Tåget går nu och Sverige behöver vara med. Det kräver satsningar.

Mycket stora summor satsas världen över, av såväl etablerade som nya rymdländer, inte minst som en del i en grönare återstart av ekonomin efter covid-19. 

• Norge satsar, initialt ytterligare 360 miljoner kronor på att utveckla sin rymdbas, och antog i somras en ny rymdstrategi med stark och lönsam industri som ett av huvudmålen. 

• I Storbritannien har staten gått in med ungefär 5 miljarder kronor i det stora satellitkommunikationsföretaget One Web, som hotades av konkurs i spåren av covid-19. 

• Kanada satsar sedan förra året två miljarder dollar i medlångsiktiga ambitioner uttalade av premiärminister Trudeau. 

• När Indiens premiärminister Modi besökte Stockholm nämnde han själv rymd som ett strategiskt område för samarbete med oss. Sådant finns redan i dag, men kan bli betydligt mer omfattande. 

• Australien, tillsammans med många andra länder, har rymd som ett av de högst prioriterade områdena för att få fart på utveckling och tillväxt, generellt men också efter corona-krisen.   

Listan kan göras lång. Sverige satsar nu 90 miljoner kronor på utbyggnad av Esrange, vilket är ett viktigt steg i rätt riktning. Rymdminister Matilda Ernkrans på Utbildningsdepartementet har ett starkt och värdefullt personligt engagemang, men rymdfrågorna sträcker sig långt utanför hennes departementsansvarsområden.

Sverige har bättre förutsättningar än de flesta att ta en ledande roll och därmed skapa den tillväxt som rymdrelaterad verksamhet kan ge. Det vore en förlust för Sverige om vi inte tar den unika chans vi har, nu och med en smart och samlad uppslutning från samhällets alla aktörer. Innovationsklimatet är avgörande för långsiktig konkurrenskraft. Den svenska rymdstrategin från 2018 tar fasta på det, men är kraftigt underfinansierad och åtgärderna som krävs för att realisera den går för långsamt. Tåget går nu, och ska Sverige hänga med krävs: 

1. Mer aktivt deltagande i rymdrelaterat EU-samarbete. Stora summor satsas vilka behöver komma svensk industri till delför konkurrenskraft och hållbar återstart.

2. Ökade nationella satsningar för innovation, utveckling ochtillväxt i befintliga och nya företag genom till exempel en modell motsvarande Storbritanniens katapulter.

3. Ökade satsningar och investeringar från svenska företag mot den starka utvecklingen på den snabbt växande new-space arenan. 

4. Att Sverige snabbt får en ny rymdlag som förenklar för svensk industri och bidrar till att locka internationella företag till Sverige.

5. Nya satsningar i den europeiska rymdmyndigheten ESA:s utvecklingsprogram, där Sverige halkar allt längre efter när andra länder satsar. 

Än är det inte för sent, men klockan klämtar

Monica Lingegård, styrelseordförande i SSC (Svenska rymdaktiebolaget)

Eva Hamilton, ​​styrelseordförande, senior rådgivare på Luleå Tekniska Universitet

Christer Fuglesang, ​astronaut, professor och föreståndare KTH rymdcenteroch senior rådgivare Saab

Anna Kinberg Batra,​ styrelseledamot i SSC

Stefan Gardefjord,​ vd för SSC

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera