1515
Annons

Debatt: EU-lagen slår mot musikskapare på Youtube – dags för förändring

Musiktjänster som Spotify och Apple Music betalar licenspengar till artister medan EU:s lagstiftning låter både Google och Youtube slippa undan. Det måste förändras, skriver en rad företrädare för musikbranschen.

Karsten Dyhrberg Nielsen, vd Stim, Elisabet Widlund, vd Musikförläggarna, Alfons Karabuda, ordförande Sveriges kompositörer och textförfattare, Martin Jonsson Tibblin, ordförande Föreningen svenska tonsättare
Karsten Dyhrberg Nielsen, vd Stim, Elisabet Widlund, vd Musikförläggarna, Alfons Karabuda, ordförande Sveriges kompositörer och textförfattare, Martin Jonsson Tibblin, ordförande Föreningen svenska tonsättareFoto:Press

Musik väcker fantastiska känslor och skapar identitet på ett unikt sätt. Få har missat det svenska musikundret och vad det gjort för Sverigebilden utomlands. En blomstrande svensk musikkultur gynnar dessutom hela vår ekonomi och innovationskraft. 

Men för att dessa värden fortsatt ska berika Sverige krävs det akuta åtgärder. Just nu lider musikbranschen av ett föråldrat EU-regelverk som innebär att medan tjänster som Spotify betalar upphovsrättsersättningar till artister tillåts både Youtube och Googles plattformar smita undan. Vi välkomnar därför EU-kommissionens förslag till harmoniserad upphovsrättslagstiftning, som regeringen nu ska ta ställning till. 

Men vi ser en risk att förslaget om ansvar för digitala plattformar, så som Facebook och Youtube, blir urvattnat. Många tar musikskaparnas arbete för givet och det finns fortfarande länder inom EU som är kritiska till förslaget. 

Dagens föråldrade lagstiftning som reglerar hur plattformar ska hantera upphovsrättsligt skyddat material är äldre än plattformarna själva. Den förlegade lagstiftningen gör att plattformar, som ofta har som affärsmodell att sälja annonser riktade till kulturkonsumenterna, kan hänvisa till den så kallade Safe Harbor-regeln. Det är ett undantag för tjänsteleverantörer som hävdar att de bara vidarebefordrar information och därför inte bär något ansvar för materialet.

Läs mer: Musikstjärnornas techbolag säkrar avtal med låtskrivarjättar

Det befintliga EU-regelverket har skapat en situation där musikskapare inte får tillräckligt betalt för sina verk, medan stora bolag tjänar mångmiljardbelopp tack vare just det kreativa innehåll som finns på plattformarna. Ur ett användarperspektiv skulle värdet av dessa plattformar minska väsentligt utan den musik som finns där. En undersökning från 2015 visade att kulturellt innehåll stod för 62 procent av plattformarnas intäkter. 

Det juridiska läget skapar en obalans mellan parterna. När Stim och andra rättighetsorganisationer världen över representerar musikskapare och förlag i förhandling med plattformarna, har plattformarna ett överläge. Varför ska de betala enligt samma villkor som andra, när de egentligen inte ens måste ha ett avtal? Det drabbar musikskaparna, som med detta har en vingklippt position redan från början. 

Problemet handlar inte bara om vem som har rätt till värdet som musiken skapar, utan även om en snedvridning av marknaden som kommer att drabba utvecklingen och i förlängningen konsumenterna. Att det ska råda lika villkor för en sund konkurrens är en viktig marknadsprincip som många värnar. I musikbranschen borde den mest grundläggande regeln, att betala för musiken som används, förstås gälla för alla som tillgängliggör musik. 

Läs mer: Svenska låtskrivare får sina Spotify-pengar i juni

Det är orimligt att företag som säljer abonnemang för att kunna lyssna på musik, till exempel Spotify och Apple Music, betalar licenser för det, medan andra plattformar, som Youtube och Facebook, kan undvika att göra det. Det är inte en hållbar marknad, vare sig för musikskapare, musikanvändare eller för nya teknikföretag som vill ta sig in i branschen. 

EU-kommissionen har insett problemet och försöker nu råda bot på det. Det så kallade copyrightdirektivet behandlas under hösten både i Europaparlamentet och i Ministerrådet, där den svenska regeringen ska göra sitt ställningstagande.

Regeringen har genom flera lovvärda initiativ på kultur- och immaterialrättsområdet visat att man har ambitioner att lyfta upphovsrättens betydelse. För att verkligen åstadkomma långsiktig förändring är det nu upp till bevis. Även om den politiska processen utvecklas i rätt riktning, finns det hög risk att EU-kommissionens förslag urvattnas och att det slutgiltiga lagförslaget inte blir det verktyg som så många musikskapare behöver för att kunna överleva i en digital värld. 

Svenska regeringen måste därför stå upp för sina löften om att främja de kulturella och kreativa näringarna och säkerställa en lagstiftning som skyddar musikskapandet och möjliggör en långsiktigt hållbar digital musikmarknad. 

Karsten Dyhrberg Nielsen, vd Stim

Alfons Karabuda, ordförande Sveriges kompositörer och textförfattare

Elisabet Widlund, vd Musikförläggarna

Martin Jonsson Tibblin, ordförande Föreningen svenska tonsättare

Fakta:

EU-kommissionen lade i september 2016 fram ett förslag till ny europeisk upphovsrättslagstiftning. Enligt det nya förslaget ska också digitala tjänster som använder upphovspersoners innehåll i sin affärsmodell, som till exempel Google och Youtube, inte längre omfattas av undantag, utan måste, som andra tjänster, börja betala för innehållet. Just nu behandlas frågan i EU och beslut ska tas under 2018.

Detta är ett debattinlägg. Vill du också skriva? Hör av dig till digital@di.se!

Debatt: Näringslivet frontar den nya kapplöpningen i rymden

Många associerar rymden med spännande rymdfärder, utmanande uppdrag och fängslande forskning om universum. Detta dominerade i rymdålderns början och är fortfarande en viktig del, men det mesta som händer nu handlar om att nyttja rymden för ett bättre liv på jorden. Satsningarna blir mer och mer kommersiella, baserade på en starkt växande global marknad, skriver bland andra astronauten Christer Fuglesang, Anna Kinberg Batra och Eva Hamilton i ett debattinlägg.

Astronauten Christer Fuglesang och Anna Kinberg Batra, styrelseledamot i Svenska rymdaktiebolaget anser att Sverige har förutsättningar att vara med och leda utvecklingen i rymden. I mitten en bild av Andromeda-galaxen tagen från Hubble-teleskopet.
Astronauten Christer Fuglesang och Anna Kinberg Batra, styrelseledamot i Svenska rymdaktiebolaget anser att Sverige har förutsättningar att vara med och leda utvecklingen i rymden. I mitten en bild av Andromeda-galaxen tagen från Hubble-teleskopet.Foto:Gustaf Månsson, University of Utah, Jack Mikrut.

Morgan Stanley uppskattar att global rymdverksamhet trefaldigas till 2040 och når över 1.000 miljarder dollar per år med en offentlig del på mindre än 20 procent. Bank of America anger en ännu större ökning, ända upp till 1.400 miljarder dollar. Vinnarna i denna nya rymdkapplöpning blir de mest innovativa som kan verka i en miljö där bäst förutsättningar finns, med stöd både från privata och statliga aktörer.

Sverige har en stolt tekniktradition, ligger i världstopp i innovationsklimat och är även hemland för några av Europas mest framgångsrika digitala företag. Konkurrensen ökar dock och vi måste utnyttja de utmärkta möjligheter vi har, som bland annat den unika rymdbasen Esrange. När världsekonomin börjar växa igen efter coronapandemin blir ai och rymdteknik avgörande.

I en värld där allt mer digitaliseras och all världens information finns i din telefon när som helst, är det enorma datamängder och satelliter som gör det möjligt. Data hämtas varje dag från satelliter som observerar vår värld, dess hav och atmosfär, hjälper oss att hitta rätt och ger oss möjligheter att vara ständigt uppkopplade. Utan att använda rymden klarar vi inte att nå vare sig Parisavtalet eller FN:s hållbarhetsmål. En ökande insikt om detta bidrar till den starka utvecklingen av rymdsegmentet världen över.

Tusentals nya satelliter kommer att skickas upp de närmaste åren. Dessa behöver sändas upp, men även ha kontakt med jorden. Att ha stationer för det nära polerna ger stora fördelar. Det ger svenska rymdbasen Esrange ett världsunikt läge, i glesbygd i Norrbotten. Esrange har en unik fördel som uppskjutningsbas genom att Sveriges rymduniversitet, Luleå tekniska universitet, finns på plats i Kiruna. Här utbildas rymdingenjörer. Närheten till universitetet medger gemensam forskning och utveckling i världsklass. Tillsammans med SSC har Luleå tekniska universitet startat Centrum för Rymdteknik, till gagn för utveckling och innovativ tillväxt. 

Sverige har den industriella kunskap och erfarenhet som behövs för att kunna ta en ledande roll för både affärer och klimatinsatser som utgår från satelliter. Såväl stora teknikföretag och operatörer inom telekom som mer nystartade företag har stor nytta av rymdteknik, inte minst nu när 5g lanseras och 6g planeras. Digitaliseringen ger också nya möjligheter att utnyttja data från satelliter i människans tjänst. Vi kan på helt nya sätt övervaka världens klimat och i realtid följa klimatförändringarnas konsekvenser. Ett svenskt FN-center för ändamålet skulle kunna vara möjligt. 

Den nya rymdkapplöpningen pågår nu och Sverige behöver hänga med för att vår högteknologiska kapacitet ska kunna fortsätta att skapa arbetstillfällen och ekonomiskt välstånd. Genom att exploatera de möjligheter som rymden i kombination med den digitala utvecklingen ger kan vi få investeringar från andra länder att landa i Sverige, med jobb och tillväxt som följd. Och vi måste kunna samarbeta när stora aktörer satsar. Amazons planer för rymden har redan tagit fart. Microsofts satsning på ai och rymddata inleddes 2020 och får global effekt direkt. 

Detta skapar en accelererande marknad för utveckling av nya affärsområden, tillämpningar och tjänster viktiga för en mer hållbar utveckling på jorden. Det är där den stora tillväxten kommer. Nya företag kan starta och befintliga växa med nya produkter och tjänster som kan bära svensk högteknologisk konkurrenskraft i kommande decennier. Dessutom krävs ny och mer kostnadseffektiv infrastruktur i rymden, med tillhörande tjänster på marken. Tåget går nu och Sverige behöver vara med. Det kräver satsningar.

Mycket stora summor satsas världen över, av såväl etablerade som nya rymdländer, inte minst som en del i en grönare återstart av ekonomin efter covid-19. 

• Norge satsar, initialt ytterligare 360 miljoner kronor på att utveckla sin rymdbas, och antog i somras en ny rymdstrategi med stark och lönsam industri som ett av huvudmålen. 

• I Storbritannien har staten gått in med ungefär 5 miljarder kronor i det stora satellitkommunikationsföretaget One Web, som hotades av konkurs i spåren av covid-19. 

• Kanada satsar sedan förra året två miljarder dollar i medlångsiktiga ambitioner uttalade av premiärminister Trudeau. 

• När Indiens premiärminister Modi besökte Stockholm nämnde han själv rymd som ett strategiskt område för samarbete med oss. Sådant finns redan i dag, men kan bli betydligt mer omfattande. 

• Australien, tillsammans med många andra länder, har rymd som ett av de högst prioriterade områdena för att få fart på utveckling och tillväxt, generellt men också efter corona-krisen.   

Listan kan göras lång. Sverige satsar nu 90 miljoner kronor på utbyggnad av Esrange, vilket är ett viktigt steg i rätt riktning. Rymdminister Matilda Ernkrans på Utbildningsdepartementet har ett starkt och värdefullt personligt engagemang, men rymdfrågorna sträcker sig långt utanför hennes departementsansvarsområden.

Sverige har bättre förutsättningar än de flesta att ta en ledande roll och därmed skapa den tillväxt som rymdrelaterad verksamhet kan ge. Det vore en förlust för Sverige om vi inte tar den unika chans vi har, nu och med en smart och samlad uppslutning från samhällets alla aktörer. Innovationsklimatet är avgörande för långsiktig konkurrenskraft. Den svenska rymdstrategin från 2018 tar fasta på det, men är kraftigt underfinansierad och åtgärderna som krävs för att realisera den går för långsamt. Tåget går nu, och ska Sverige hänga med krävs: 

1. Mer aktivt deltagande i rymdrelaterat EU-samarbete. Stora summor satsas vilka behöver komma svensk industri till delför konkurrenskraft och hållbar återstart.

2. Ökade nationella satsningar för innovation, utveckling ochtillväxt i befintliga och nya företag genom till exempel en modell motsvarande Storbritanniens katapulter.

3. Ökade satsningar och investeringar från svenska företag mot den starka utvecklingen på den snabbt växande new-space arenan. 

4. Att Sverige snabbt får en ny rymdlag som förenklar för svensk industri och bidrar till att locka internationella företag till Sverige.

5. Nya satsningar i den europeiska rymdmyndigheten ESA:s utvecklingsprogram, där Sverige halkar allt längre efter när andra länder satsar. 

Än är det inte för sent, men klockan klämtar

Monica Lingegård, styrelseordförande i SSC (Svenska rymdaktiebolaget)

Eva Hamilton, ​​styrelseordförande, senior rådgivare på Luleå Tekniska Universitet

Christer Fuglesang, ​astronaut, professor och föreståndare KTH rymdcenteroch senior rådgivare Saab

Anna Kinberg Batra,​ styrelseledamot i SSC

Stefan Gardefjord,​ vd för SSC

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera