1515

Debatt: En miljon svenskar vill jobba med it – ändå råder kompetensbrist

Det saknas 70 000 it-experter i Sverige fram till 2022 – trots att en miljon svenskar kan tänka sig att jobba inom sektorn. Nu måste både branschen och regeringen kavla upp ärmarna för att lösa problemet, skriver bland andra Hélène Barnekow från Microsoft och Åsa Zetterberg från IT & Telekomföretagen på Di Digital Debatt.

Åsa Zetterberg är förbundsordförande på IT & Telekomföretagen, Hélène Barnekow är vd på Microsoft i Sverige.
Åsa Zetterberg är förbundsordförande på IT & Telekomföretagen, Hélène Barnekow är vd på Microsoft i Sverige.Foto:Press, TT och Jack Mikrut (Di).

Sveriges mål är att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och hamnar ofta högt i internationella rankingar. Men försprånget krymper och en av de främsta utmaningarna som behöver hanteras för att framtidssäkra Sverige rör utbildning och digital kompetens. Beräkningar från IT & Telekomföretagen visar att det fattas 70 000 it-experter fram till 2022.

Sveriges konkurrenskraft och möjlighet att ställa om till ett klimatsmart samhälle och erbjuda en god välfärd förutsätter en digital sektor i världsklass. Detta förutsätter i sin tur tillgång till talanger och personer med digital spetskompetens. Det är därför oerhört angeläget att Sverige tar vara på den vilja och det intresse som bevisligen finns bland många svenskar. 

Det har larmats om kompetensbristen länge. Vi har själva höjt rösten och stått på barrikaderna.

På vårt uppdrag har Kantar Sifo frågat svenska folket hur de ser på ett yrkesliv inom it och digitalisering. Undersökningen visar att en miljon svenskar kan tänka sig att jobba med it-relaterade områden och att hälften av dem kan tänka sig att vidareutbilda sig för detta. Då ter sig resursbristen på it-experter orimlig och onödig. 

Det är med andra ord väldigt tydligt att det finns en stor matchningsproblematik på den svenska arbetsmarknaden. Siffrorna visar ett överskott på flera hundratusen om rätt verktyg och utbildning tillgängliggörs. 

Det har larmats om kompetensbristen länge. Vi har själva höjt rösten och stått på barrikaderna för att väcka intresset för framtidsyrken som ingenjör, systemvetare och dataanalytiker. Men trots branschens rop på hjälp optimeras inte lärosätenas resurser för att ta emot dem som faktiskt vill utbilda sig. Inte heller lyckas näringslivet själva samla sig för ett gemensamt initiativ som fångar det enorma intresse som faktiskt finns.

Läs mer: Baylan efter utvisningsmissarna: ”Vi behöver göra mer” 

Så vad krävs för att Sverige ska ta hand om denna enorma vilja till omställning, vidareutbildning och utveckling som svenskarna själva uttrycker? Ytterst handlar det om en insikt hos många olika aktörer, och inte minst inom politiken, om att vi inte har råd att inte ta vara på och bejaka det intresse som finns.

Vi skulle vilja att regeringen tog initiativ till ett tech-kompetenslyft med följande insatser:

– Inför ett stöd som riktar sig till yrkesverksamma så att de kan vidareutbilda sig inom it och digitalisering. En tech-check som kan ses som vår tids pc-reform, där möjlighet ges till den breda allmänheten att stärka sig inom de kompetenser som är särskilt värdefulla för framtiden och arbetsmarknaden.

– Möjliggör för arbetsgivare att göra skatteavdrag för de investeringar som görs i kompetensutveckling, likt det som finns för forskning.

– Stimulera marknaden och främja förekomsten av fler utbildningsanordnare som kan erbjuda diversifierade tech-utbildningar anpassade till olika målgrupper, företag och offentlig sektor.

– Underlätta för yrkesverksamma att skaffa sig kompletterande högskoleutbildning, genom ett kursutbud som anpassas till deras förutsättningar, genom enklare antagningsregler och genom att göra det lättare att ta studielån.

Nu hoppas vi att regering och bransch ser till att agera snabbt för att ta tillvara det enorma intresse som svenskarna visar.

Hélène Barnekow, vd för Microsoft MSFT -0,55% Dagens utveckling i Sverige

Åsa Zetterberg, förbundsordförande IT & Telekomföretagen

Angelica Hedin, Sverigechef på Bonnier Education och tillträdande kvalitetsdirektör på Atvexa

Lars Kry, vd för Sigma IT


Innehåll från EOSAnnons

Industriell 3D-printing i metall öppnar upp för många nya möjligheter

Värmeväxlare, kopparapplikation och EOS Digital Factory.
Värmeväxlare, kopparapplikation och EOS Digital Factory.

Industriell 3D-printing, även kallat additiv tillverkning, är en precis, effektiv och tillförlitlig metod som klarar komplex design och är överlägsen traditionella tillverkningsmetoder när det kommer till att optimera produktion inom tillverkningsindustrin. Världsledande teknikleverantören EOS har nyligen inlett ett utvecklingspartnerskap med Audi, och det är bara ett av alla sätt där de hjälper kunder världen över med en mer effektiv produktion i både plast och metall.

EOS är internationellt ledande inom additiv tillverkning och erbjuder maskiner och support till servicebyråer och kunder inom stora tillverkningsindustrier som olja och gas, flyg-, fordon- och medicinteknik – industrier som står inför ständigt växande utmaningar såsom krav på resurseffektivitet, logistik och optimering.

Industriell 3D-tillverkning öppnar upp för många nya möjligheter och de senaste åren har intresset varit stort för just metall-3D-skrivare. EOS erbjuder, förutom 3D-skrivare, ett brett utbud av material som aluminium, titan, koppar och flertalet superlegeringar. Maskinerna finns i flera utföranden med en till fyra lasrar och varierande byggvolymer och automatiseringsgrad

– Med hjälp av en pulverbäddslaser appliceras tunna lager med metallpulver som sedan smälts till den geometri som användaren efterfrågar. En stor fördel med additiv tillverkning är att man kan skapa väldigt komplexa geometrier i ett stycke utan att behöva sätta samman flera komponenter. Pulverlagren är så tunna som 0,02-0,08 millimeter per lager, vilket ger ett väldigt precist resultat. Materialet och kraven på applikationen styr vilken lagertjockleck som används, säger Jesper Bjarneteg, Field Service Engineer, EOS.

Utvecklingspartnerskap med Audi

EOS M 400 är en av de större metallskrivarna i produktportföljen. Med 1000 watt lasereffekt är den optimal för serietillverkning av stora metalldelar, något som kommit väl till pass i och med samarbetet med Audi – som de benämner som ett utvecklingspartnerskap. Syftet är nämligen inte bara att bistå med system och processer, utan att även stötta dem med kunskap och utbildning i additiv tillverkning.

Jesper Bjarneteg tror att just kunskapen är central för att fler företag ska våga ta steget och investera i tekniken.

– Traditionell tillverkning är inte nödvändigtvis gynnsam men många är låsta till den design de haft innan. De vågar inte riktigt göra den stora investering det initialt är, även om de på längre sikt kommer vara en bra affär. Additiv tillverkning innebär stora materialbesparingar, kortare ledtider, större skalbarhet, effektivisering och optimering av produktionen. En annan fördel är att man slipper vara beroende av underleverantörer.

Ett helhetskoncept

Utvecklingen sker i en rasande fart och där man för fem år sedan använde tekniken för prototyper sker den nu i produktionsfas. I och med Industri 4.0 har EOS jobbat mot att digitalisera, effektivisera och analysera hela produktionsflödet.

– Vi har en lokal närvaro i Sverige och lång erfarenhet i branschen. Vi är inte bara maskinleverantör utan ger även support på en bredare skala och kan leverera ett helhetskoncept med stöttning hela vägen, avslutar Jesper.

Läs mer om EOS metall-3D-skrivare här 

Mer från EOS

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EOS och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?