Annons

Debatt: En miljon svenskar vill jobba med it – ändå råder kompetensbrist

Det saknas 70 000 it-experter i Sverige fram till 2022 – trots att en miljon svenskar kan tänka sig att jobba inom sektorn. Nu måste både branschen och regeringen kavla upp ärmarna för att lösa problemet, skriver bland andra Hélène Barnekow från Microsoft och Åsa Zetterberg från IT & Telekomföretagen på Di Digital Debatt.

Åsa Zetterberg är förbundsordförande på IT & Telekomföretagen, Hélène Barnekow är vd på Microsoft i Sverige.
Åsa Zetterberg är förbundsordförande på IT & Telekomföretagen, Hélène Barnekow är vd på Microsoft i Sverige.Foto:Press, TT och Jack Mikrut (Di).

Sveriges mål är att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och hamnar ofta högt i internationella rankingar. Men försprånget krymper och en av de främsta utmaningarna som behöver hanteras för att framtidssäkra Sverige rör utbildning och digital kompetens. Beräkningar från IT & Telekomföretagen visar att det fattas 70 000 it-experter fram till 2022.

Sveriges konkurrenskraft och möjlighet att ställa om till ett klimatsmart samhälle och erbjuda en god välfärd förutsätter en digital sektor i världsklass. Detta förutsätter i sin tur tillgång till talanger och personer med digital spetskompetens. Det är därför oerhört angeläget att Sverige tar vara på den vilja och det intresse som bevisligen finns bland många svenskar. 

Det har larmats om kompetensbristen länge. Vi har själva höjt rösten och stått på barrikaderna.

På vårt uppdrag har Kantar Sifo frågat svenska folket hur de ser på ett yrkesliv inom it och digitalisering. Undersökningen visar att en miljon svenskar kan tänka sig att jobba med it-relaterade områden och att hälften av dem kan tänka sig att vidareutbilda sig för detta. Då ter sig resursbristen på it-experter orimlig och onödig. 

Det är med andra ord väldigt tydligt att det finns en stor matchningsproblematik på den svenska arbetsmarknaden. Siffrorna visar ett överskott på flera hundratusen om rätt verktyg och utbildning tillgängliggörs. 

Det har larmats om kompetensbristen länge. Vi har själva höjt rösten och stått på barrikaderna för att väcka intresset för framtidsyrken som ingenjör, systemvetare och dataanalytiker. Men trots branschens rop på hjälp optimeras inte lärosätenas resurser för att ta emot dem som faktiskt vill utbilda sig. Inte heller lyckas näringslivet själva samla sig för ett gemensamt initiativ som fångar det enorma intresse som faktiskt finns.

Läs mer: Baylan efter utvisningsmissarna: ”Vi behöver göra mer” 

Så vad krävs för att Sverige ska ta hand om denna enorma vilja till omställning, vidareutbildning och utveckling som svenskarna själva uttrycker? Ytterst handlar det om en insikt hos många olika aktörer, och inte minst inom politiken, om att vi inte har råd att inte ta vara på och bejaka det intresse som finns.

Vi skulle vilja att regeringen tog initiativ till ett tech-kompetenslyft med följande insatser:

– Inför ett stöd som riktar sig till yrkesverksamma så att de kan vidareutbilda sig inom it och digitalisering. En tech-check som kan ses som vår tids pc-reform, där möjlighet ges till den breda allmänheten att stärka sig inom de kompetenser som är särskilt värdefulla för framtiden och arbetsmarknaden.

– Möjliggör för arbetsgivare att göra skatteavdrag för de investeringar som görs i kompetensutveckling, likt det som finns för forskning.

– Stimulera marknaden och främja förekomsten av fler utbildningsanordnare som kan erbjuda diversifierade tech-utbildningar anpassade till olika målgrupper, företag och offentlig sektor.

– Underlätta för yrkesverksamma att skaffa sig kompletterande högskoleutbildning, genom ett kursutbud som anpassas till deras förutsättningar, genom enklare antagningsregler och genom att göra det lättare att ta studielån.

Nu hoppas vi att regering och bransch ser till att agera snabbt för att ta tillvara det enorma intresse som svenskarna visar.

Hélène Barnekow, vd för Microsoft i Sverige

Åsa Zetterberg, förbundsordförande IT & Telekomföretagen

Angelica Hedin, Sverigechef på Bonnier Education och tillträdande kvalitetsdirektör på Atvexa

Lars Kry, vd för Sigma IT

Innehåll från WintAnnons

Egen konsultfirma – hur mycket måste du ta betalt?

Många som driver tjänste- och konsultbolag vet inte ifall deras timpriser kan täcka bolagets löpande utgifter, vilket kan få förödande konsekvenser för deras ekonomi. Anders Nilsson från den automatiserade bokföringstjänsten Wint berättar hur du kan försäkra dig om att du tar rätt timpris för dina tjänster.

Det är vanligare än man kan tro att den som startar upp ett tjänsteföretag väljer att erbjuda ett timpris helt baserat på magkänsla – eller genom att lägga sig på samma nivå som sina konkurrenter. 

– Det man då glömmer bort är att timpriset inte bara är en siffra i en offert, utan någonting som ska se till att du har råd att betala ut din lön och täcka bolagets kostnader varje månad, säger Anders Nilsson, skatte- och redovisningsexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint. 

Hur mycket behöver du fakturera varje månad?

Det bästa sättet för att bestämma ditt timpris är enligt Anders att börja bakifrån och ställa dig följande frågor:

1. Hur hög lön vill jag och mina eventuella kollegor kunna ta ut varje månad, före skatt?

2. Vilka fasta kostnader, utöver lönekostnader och arbetsgivaravgifter, har jag i firman? (hyra av kontor, telefonräkning, bokföringskostnader, programvaror, etc.)

– När du har dessa summor klara för dig finns flera kalkylverktyg på nätet som du kan använda för att räkna ut hur mycket du behöver fakturera varje månad för att täcka såväl de fasta kostnaderna som din lön och arbetsgivaravgifterna, säger han.

– Ponera att du är ensam i bolaget och vill plocka ut en lön på 40 000 kr före skatt. Dessutom har du fasta kostnader på 15 000 kr i månaden. Då skulle du behöva fakturera för ungefär 76 100 kr/månad för att gå plus minus noll. Men helst vill du såklart gå ytterligare lite plus varje månad för att få ett bra resultat och möjlighet till en utdelning i slutet av året, så vi höjer den siffran till minst 80 000 kr.

Läs också: Företagare – så bör du tänka kring din lön 2023 

Vad blir ditt timpris?

Nu när du vet detta blir nästa steg att avgöra hur många timmar i månaden du kommer kunna ta betalt för. En genomsnittlig arbetsmånad består av 167 timmar, varav ganska många kommer behöva vara odebiterade, då du arbetar med administration, försäljning, reser, går på kundmöten eller på annat sätt lägger ner tid som du inte kan ta betalt för. 

När du räknar ut ditt timpris måste du med andra ord ta höjd för vilken debiteringsgrad du kommer kunna upprätthålla. 

– Man skulle kunna hävda att en sjuttioprocentig debiteringsgrad är ett riktmärke att sträva mot. Det skulle i så fall innebära att du ska försöka ta betalt för ca 117 av dina 167 timmar varje månad, vilket ger dig ett lägsta timpris på ca 685 kr/h (80 000 / 117 ≈ 683,8). För att klara break-even varje månad alltså, påpekar Anders.

Tänk på marginalerna

Nu när du vet allt detta kan du börja kolla vad du har för marginaler att höja ditt timpris ytterligare. 685 kr/h är ditt minimum, men du vill ju kunna gå plus när du har en bra månad så att du har en extra buffert att spela på ifall någon månad skulle gå sämre. Helst vill du alltså höja priset lite till. 

– Det är nu du kan börja snegla på konkurrenterna. Tar de 800, 900 eller till och med 1100 kr/h? Då finns såklart utrymme för dig att höja ditt pris också. Ju högre du har utrymme att gå, desto bättre för dina marginaler, säger Anders. 

Han påpekar också att det finns fler parametrar att ta hänsyn till när det gäller just marginalerna, till exempel att försöka öka debiteringsgraden. Eftersom tid bokstavligt talat är pengar för den som säljer tjänster finns mycket att vinna på att minimera den arbetstid som du inte kan ta betalt för. 

– Ju fler administrationstimmar du kan kapa bort, desto mer tid kan du lägga på att hjälpa dina kunder – vilket innebär extra klirr i kassan för dig. Genom att automatisera din bokföring och ekonomihantering slipper du mycket pappersarbete som du istället kan lägga på det du gör bäst.

Läs mer: så automatiserar Wint din bokföring 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera