1515

Debatt: "Delningsekonomi är att dela på ägodelar – Uber är arbetsförmedling"

Den nya utredningen om svensk delningsekonomin har en alltför generös definition av begreppet. Det menar Magnus Engervall, Sverigechef på bildelningstjänsten SnappCar.

Magnus Engervall, Sverigechef på SnappCar.
Magnus Engervall, Sverigechef på SnappCar.Foto:Snappcar

Samhället står inför stora utmaningar. Overshoot Day – den dag när vi enligt Världsnaturfonden har konsumerat det som är ekologiskt hållbart – infaller tidigare för varje år. I år inföll Overshoot Day redan den 8 augusti. Genom att fler människor delar på saker minskar vi miljöpåverkan.

Den tredje april presenterades den utredning av svensk delningsekonomin som konsumentminister Per Bolund beställt. Enligt den har bara tio procent av Sveriges befolkning använd en delningstjänst. SnappCars statistik visar att användningen är koncentrerad till vissa åldersgrupper och geografiska områden. 62 procent av våra användare är mellan 26 och 45 år och den stora majoriteten bor i storstäderna.

Läs mer: Holländska Snappcar köper svenska Flexidrive 

Utredningen menar att osäkerhet kring lagar hindrar delningsekonomi från att växa fortare och konstaterar att det krävs åtgärder för att konsumenter ska känna sig tryggare.

Läs mer: (M) sågar förslag om delningsekonomin: ”Tandlös utredning” 

Men för att veta hur delningsekonomi ska öka måsta vi veta vad det är. Trots att delningsekonomi var ett av de nya orden på Språkrådets nyordslista 2015 saknar begreppet en entydig definition. Utredningen väljer att definiera delningsekonomi som del av ekonomin där privatpersoner ger varandra tillgång till underutnyttjade resurser, egendom såväl som tjänster, mot eller utan betalning. Därmed blir civilekonomen som kör bil för Uber på kvällen liksom högstadieeleven som tjänar extra pengar genom att klippa grannens gräsmatta en del av den delningsekonomi som utredningen vill främja

Grunden i delningsekonomi är att dela på ägodelar.

Men det här är en tankevurpa. Grunden i delningsekonomi är att dela på ägodelar. Underutnyttjade resurser är materiella tillgångar som har belastat miljön när de har tillverkats. Det är skillnad på att hyra ut en bil som jag inte använder och att klippa grannens gräsmatta. Det första handlar om att dela på ägodelar, det andra är arbetsförmedling. Om jag hyr min grannes bil istället för att äga en egen bil minskar miljöpåverkan. Tjänsteförmedlingsföretag har inget sådant inslag.  

Men med en vag definition av delningsekonomi riskerar utredningens förslag att bli verkningslöst och urvattnat.

Utredningen föreslår att Konsumentverket ska vägleda privatpersoner i delningsekonomiska transaktioner och samla kunskap om eventuella problem. Det här är bra förslag som behövs för att öka tryggheten när kollaborativ ekonomi växer. Men med en vag definition av delningsekonomi riskerar utredningens förslag att bli verkningslöst och urvattnat. För att kunna vägleda och samla information får inte Konsumentverkets uppgift bli spretig. De frågor som dyker upp när jag delar min bil och när jag hyr grannens tid för att klippa min gräsmatta är fundamentalt olika.

Läs mer: Facket larmar om dåliga villkor hos matapparna

Nyligen kritiserade näringsminister Mikael Damberg arbetsvillkoren hos Foodora efter att företaget sparkat ett cykelbud som kontaktat ett fackförbund. Damberg kommenterar att ”Nu är delningsekonomi något positivt, men om det börjar förknippas med dåliga arbetsvillkor kommer det att förändras”. Cykelbud som levererar restaurangmat är möjligen plattformsekonomi, men det är inte delningsekonomi. Slarvigt använda definitioner straffar de företag som vill bidra till mindre resursanvändning genom kollaborativ ekonomi i ordets sanna bemärkelse.

Magnus Engervall, Sverigechef på SnappCar

Läs mer: Här är de hetaste trenderna och bolagen i Sveriges växande delningsekonomi 


Innehåll från QlikAnnons

Är du på väg mot en data-återvändsgränd?

Den enorma kraften i data är de flesta av oss medvetna om. Men att lyckas använda, kvalitetssäkra och kontextualisera den fortsätter att vara en utmaning för många företag. För att inte fastna i en data-återvändsgränd som leder till färre beslut, minskad innovation och sämre konkurrenskraft behöver hålen i ens data pipeline täppas till.

Används data och analys på rätt sätt kan det driva både förändring och innovation. Moderna data analytics pipelines hjälper till att synliggöra data, hantera den, förstå den och styra den till rätt platser. Brister och hål i den kedjan leder istället till en återvändsgränd som i slutändan gör företag mindre konkurrenskraftiga. 

Snabba beslut

Att använda aktiv intelligens med hjälp av data pipelines är istället den moderna företagsledarens superkraft. Det ger möjlighet att agera baserat på pålitlig, kontextuell data som tillför värde. Men viktigast av allt är att agerandet sker direkt. Företag har inte längre lyxen att kunna låta saker och ting ta tid så dagens moderna data analytics-verktyg, tillsammans med våra egna mänskliga hjärnor som kan tillföra kontext och riskuppfattning, är kritiska för att vi ska kunna fatta beslut i så nära realtid som möjligt. 

– Beslut måste fattas snabbt, innan kontexten har förändrats och tillfället är borta. Om du fångar det ögonblicket finns enorm potential, säger tech-journalisten Martin Veitch som djupdyker i ämnet i Qlik’s Active Intelligence Magazine.

Fastnar i gamla hjulspår

Vad innebär då dessa hål i en data pipeline? Att läcka data eller helt enkelt inte ha rätt data på plats från första början gör att beslut baseras på bristfällig information och viktiga insikter kan missas. Konsekvenserna blir, som Clayton Christensen skrev i The Innovator’s Dilemma, misslyckanden eftersom för många företag fastnar i de hjulspår som först gjorde dom framgångsrika när de egentligen borde ha insett att de var på väg mot en data-återvändsgränd. Data och analys bör istället vara lika dynamiskt som världen de existerar i.

Registrera dig för Data Activation Summit här. Hör mer från ledare i branschen, innovatörer inom data och Qlik®-chefer när de berättar om hur man optimerar varje affärsbeslut med aktiv intelligens – en kontinuerlig intelligens där realtids-data triggar omedelbara actions.

Mer från Qlik

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Qlik och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?