1515

De vinner och förlorar i e-handeln 2020

Stark tillväxt, tunna marginaler och en affärsmodell som hotas av både Amazons vd Jeff Bezos och finansmarknadsminister Per Bolund. Di Digital listar fyra trender som präglar svensk e-handel under 2020.

Finansmarknadsminister Per Bolund, Revolutionrace grundarduo och Amazons transporter.
Finansmarknadsminister Per Bolund, Revolutionrace grundarduo och Amazons transporter.

1. Nischade aktörer går bäst

Revolutionrace, som grundades av paret Niclas och Pernilla Nyrensten
Revolutionrace, som grundades av paret Niclas och Pernilla NyrenstenFoto:Di

Aptiten för investeringar i e-handeln forsätter att öka. I alla fall sett till de rekordstora miljardfonder som de riskkapitalbolagen Verdane och Eequity tog in under 2019. Båda är tunga investerare i snabbväxande svenska e-handelsbolag.

Hetaste trenden just nu är DNVB-bolag (digitally native vertical brand). I grunden handlar det om företag som:

”Föddes på nätet” och säljer egna produkter via egna nätbutiker
Är ”betsatta” av kundupplevelsen och sköter distributionen själva
Är globala och marknadsför sig själva med hjälp av influerare och sociala medier

Några exempel på svenska DNVB-bolag: klocktillverkaren Daniel Wellington, mobilskalsbolaget Ideal of Sweden, sportklädesbolaget Revolution Race och modebolaget Na-kd.

Eftersom dessa bolag ofta lyckas kombinera högt tillväxt med god lönsamhet är de intressanta för alla möjliga investerare: från riskbenägna riskkapitalbolag som Northzone, till tillväxtinriktade riskkapitalbolag som Verdane och Eequity, samt private equity-bolag som Altor som gillar bolag med starka kassaflöden.

Trenden ökade 2019 och lär fortsätta 2020.

Läs mer: Boo.com-veteranen plockar in miljardbelopp i ny rekordfond
Läs mer:
Altor ökar i Revolutionrace – grundarparet kammar hem hundratals miljoner

2. Amazon slår lågt och brett

Amazons distributionscenter i Kolbaskowo, Polen.
Amazons distributionscenter i Kolbaskowo, Polen.Foto:Bartek Sadowski

Huruvida Amazon lanserar brett i Sverige 2020 eller ej ska låtas vara osagt. Men den amerikanska e-handelsjätten säljer redan nu varor och tjänster för över en miljard kronor till privatpersoner i Sverige. I alla fall enligt Sveriges främsta investerare i e-handelsbolag. 

Läs mer: Experterna: Amazon har redan sprängt miljardvallen i Sverige

Svenskar shoppar fysiska varor på Amazons tyska, brittiska och amerikanska sajter. Vidare använder vi Amazons läsplatta Kindle för att handla e-böcker på engelska. Vi laddar ner ljudböcker från Amazons ljudboksbolag Audible, och nyttjar streamingtjänster som Amazon Prime Video och Amazon Music.

Många svenska bolag använder även marknadsplatsen Amazon Marketplace som ett av flera skyltfönster på den globala marknaden. 

Hur påverkas svensk näthandel av Amazons växande närvaro? I korthet blir det allt svettigare för återförsäljare av externa varumärken, inte minst de som säljer varor som är under start prispress.

”När Amazon öppnar nätbutik i Sverige blir det jobbigt för de som säljer kontorsvaror, samt internationella varumärken inom kategorier som leksaker och hemelektronik”, säger Staffan Mörndal, partner på riskkapitalbolaget Verdane.

3. Per Bolund hotar ”kickbacks”-modellen

Finansmarknadsminister Per Bolund är galjonsfigur för statens granskning av näthandelns kassalösningar.
Finansmarknadsminister Per Bolund är galjonsfigur för statens granskning av näthandelns kassalösningar.Foto:Henrik Montgomery/TT

Många e-handelsbolag dras med rakbladstunna marginaler. Det gäller särskilt nätbutiker som som främst är återförsäljare av andras produkter. Räddningen har de senaste åren varit de ”kickbacks” nätbutikerna kan få från aktörer som Klarna, Qliro och Svea ekonomi. 

Dessa betalbolag erbjuder som bekant kassalösningar som bland annat lockar kunder att delbetala sina köp. Och här går det att tjäna grova pengar snabbt. 

När man delbetalar via Klarna uppgår exempelvis krediträntan till närmare 20 procent. Utöver det tillkommer en så kallad ”administrativ avgift” på 29 kronor per månad. Väljer man faktura är det gratis i 14 dagar. Därefter tar Klarna ut en påminnelseavgift på 60 kronor och en dröjsmålsränta på 24 procent.

Som Di Digital rapporterat får många nätbutiker betydande kickbacks från dessa ränteintäkter. De behöver bara ta ett steg tillbaka – och dela med sig av sin värdefulla kunddata.

Ormen i paradiset heter Per Bolund. Finansmarknadsministern är nämligen galjonsfigur för statens granskning av näthandelns kassalösningar. Regeringen oroas bland annat av att konsumtionskrediterna växer med runt 7 procent per år, och utgör cirka 18 procent av hushållens totala skulder. 

Enligt ett nytt lagförslag, som ska börja gälla 2020, ska nätbutiker förbjudas att först presentera - eller själva fylla i - kredit som betalsätt, om andra alternativ finns.

Lagförslaget har väckt ont blod hos Klarna. I början av december 2019 gick bolaget till attack i ett blogginlägg där de menade att regeringen ”är mer intresserade av skapa rubriker” än att ”faktiskt lösa det allvarliga samhällsproblem som den ökande skuldsättningen är.” 

Per Bolund slog tillbaka, men sista ordet är inte sagt. 

Om regeringens lagförslag verkligen leder till en minskning av konsumtionskrediterna i e-handeln kan det bli ett hårt slag för många nätbutiker.

Läs mer: Kickbacks och gratis kassalösning – så ser Klarnas gräddfil ut
Analys:
Dags för Klarna att lägga korten på bordet 

4. De snabbfotade fraktbolagen blir vinnare

Leveransbil från Budbee.
Leveransbil från Budbee.Foto:Henrik Eliasson

När det var guldrush i Kalifornien i mitten av 1800-talet var det bolagen som sålde hackor, spadar och arbetsbyxor som blev rika. När e-handeln växer i Sverige 2020 är det guldläge för snabbfotade logistik- och leverantörsbolag. Att kunna erbjuda leveranser samma dag, eller inom några timmar, är nämligen på väg att bli en hygienfråga för Sveriges ledande e-handlare. 

Sïmon Saneback på Wellstreet, som är både en investerare och en tongivande rådgivare inom e-handeln, följer utvecklingen noga.

”Jag tror att svenska leverantörer som Budbee och Airmee, hoppas bli uppköpta av Amazon. Det är i alla fall ett framtidsscenario de tänkt på”, säger han.

Läs mer: Här är techbolagen som slåss om snabbleveranserna

 


Innehåll från SalesforceAnnons

Så når de framgång i den nya digitala världen

Handelsbanken, Volvo Cars och andra framgångsrika storföretag avslöjade sina framgångsrecept under ett livestreamat event. ”90 tempofyllda minuter.” 

I dag arbetar vi var som helst, vi leder på distans, utvecklar tillsammans och samarbetar över gränser och tidszoner. Vad krävs egentligen för att lyckas i en digital värld? Svaren fick vi på ett livestreamat event den 6 maj, där Sveriges främsta experter tillsammans med programledare Peter Settman diskuterade hur vi skapar förutsättningar för nya former av tillväxt och framgång.  

Eventet Salesforce Live arrangerades av kundrelationsjätten Salesforce, vars Sverigechef Dan Bjurman säger:  

– Under 90 tempofyllda minuter inspirerades vi av nya sätt att tänka, och tog del av konkreta framgångsfaktorer för att agera i den nya digitala världen. Tillsammans med bland andra Handelsbanken, Volvo Cars, Sandvik, MatHem, Trustly och Stadsmissionen fick vi skarpa exempel från olika branscher, och spaningar om framtiden från professor Micael Dahlen och futurologen Ashkan Fardost.  

Från Handelsbanken deltog Catharina Belfrage Sahlstrand, Group Head of Sustainability och Stephan Erne, Chief Digital Officer i en breakout-session. De berättade om bankens resa inom digitalisering och hållbarhet, var man står idag samt hur de ser på framtiden.   

Liksom i andra branscher har pandemin satt ytterligare fart på digitaliseringen inom banksektorn och medfört nya prioriteringar. Salesforce undersöker varje år vilka frågor som är viktigast bland beslutsfattare inom finansbranschen globalt. Den senaste rapporten ”State of Finance 2020” med 

2 800 respondenter pekar på stora skillnader före och efter pandemins utbrott.

Ladda ned State of Finance 2020 här  

– Finansiella aktörer i Norden har helt stuvat om bland sina prioriteringar. Ökad personalisering av banktjänster ses nu som den enskilt viktigaste frågan, följt av ökad automatisering av processer, säger Rob Klomps, CTO Financial Services EMEA på Salesforce, och tillägger:

– Vi ser också en brytpunkt i att en majoritet av kunderna nu föredrar digital rådgivning framför fysisk. Handskakningar och personliga samtal anses inte längre som avgörande för att bygga förtroende. Men en bank som sällan eller aldrig träffar sina kunder måste jobba mer datadrivet för att förutse deras behov och möta dessa. 

Algoritmdrivna finansiella tjänster 

För att lyckas med detta måste bankerna skaffa sig en 360-gradersvy av sina kunder. 

– De måste bli bättre på att samla in, förstå och agera på kunddata på ett intelligent och konsekvent sätt. Och de behöver känna till kundens ekonomiska milstolpar och mål.

Digital rådgivning och andra automatiserade och AI-stödda banktjänster blir allt smartare. Rob Klomps lyfter fram algoritmdrivna finansiella tjänster som fattar beslut eller genomför uppdrag för kundens räkning, som ett framtidsområde. 

Varför har bankerna inte kommit längre inom digitala tjänster?   

– Därför att de sitter fast i föråldrade IT-strukturer och system som inte är så lätta att koppla ihop och därför att deras organisation speglar produkterna och inte kunderna. Deras digitalisering har utgått från produkter som utlåning, betalningar, sparande. Men kunderna tänker inte ”vilken produkt kan lösa mina problem”, de ser sin finansiella ställning och sina behov. Produktapproachen måste bort och ersättas av kundfokus.

Bankens medarbetare var tidigare kundernas primära kontaktyta, men nu är digitala kanaler minst lika viktiga och upplevelsen av dessa behöver förbättras. De som lyckas bäst med det blir vinnarna på den nya digitala bankmarknaden, menar Rob Klomps.   

 

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?