1515

De vill spräcka myten om vem som kan bli entreprenör

Risk är inte könsrelaterat och det finns andra sätt att starta bolag än med riskkapital. Det slår investerarna Indra Sharma och Tatiana Shalalvand fast i sin nya bok Förebilderna: Kvinnorna som formar vår framtid, där de vill inspirera fler kvinnor till att bli entreprenörer.

Investerarna Tatiana Shalalvand och Indra Sharma har skrivit boken Förebilderna: Kvinnorna som formar vår framtid, som kommer ut den 30 september.
Investerarna Tatiana Shalalvand och Indra Sharma har skrivit boken Förebilderna: Kvinnorna som formar vår framtid, som kommer ut den 30 september.Foto:Amanda Lindgren

I januari 2019 ringde Indra Sharma till Tatiana Shalalvand på väg hem från en resa till Colombia, där ena sidan av hennes familj kommer ifrån. ”Vi borde skriva en bok”, sa hon. De båda hade träffats något år tidigare på ett möte för kvinnliga investerare. 

”Vi lärde känna varandra för att vi båda är i branschen, men det är också väldigt sällan man träffar kvinnliga investerare med invandrarbakgrund”, säger Tatiana Shalalvand.

Hon är investeringsansvarig på Inventure, som investerar i nordiska och baltiska techbolag i tidiga skeden. Medförfattaren Indra Sharma har bland annat jobbat på riskkapitalbolaget EQT Ventures och är nu chef för investeringar i tidiga skeden på Novax som satsar på hälsa, mat, säkerhet och infrastruktur för handel.

Tillsammans bestämde de sig för att arrangera eventet ’Female Founder Office Hours’ – ett koncept som startades i USA där kvinnliga investerare stöttar entreprenörer med målet att fler bolag ska ledas av kvinnor.

”Det blev snabbt överbokat och det märktes tydligt att det fanns ett kunskapsgap och ett sug efter att förstå sig på hur man bygger bolag”, säger Tatiana Shalalvand.

Eventen räckte inte till och det var så idén till boken Förebilderna: Kvinnorna som formar vår framtid kom till. I den har Indra Sharma och Tatiana Shalalvand intervjuat 33 entreprenörer samt investerare och forskare. Entreprenörernas erfarenheter är indelade i bokens fyra olika kapitel: övertygelse, risktagande, förmågan att bygga nätverk och tillgång till kapital.

Läs också: Så lite riskkapital går till kvinnor – medan miljarderna rullar till män

”Det som också har varit viktigt för oss är att porträttera kvinnor med invandrarbakgrund. Vi upplever att diskussionen ofta är väldigt fokuserad på kvinnor, men man glömmer det här med att vara icke-vit. Hur det också är en parameter som påverkar och vägs in i bedömningen när man startar bolag”, säger Indra Sharma.

Indra Sharma.
Indra Sharma.Foto:Amanda Lindgren

De vill nå ut brett med boken och i höst anordnar de fem kostnadsfria webbseminarier med några av intervjupersonerna i panelen. Målet är att inspirera, utbilda och spräcka myten om den stereotypa entreprenören. 

”Det är väldigt svårt att bli det man inte känner till. Om man inte vet att det är ett alternativ att starta eget. Till och med att skaffa sig en utbildning är ett stort steg. Vänner till våra familjer har inte startat företag för att förverkliga sig själva utan för att överleva. Det handlar om restauranger, kiosker och grönsakshandlare”, säger Indra Sharma.

Hon tar ett exempel i boken där ett familjeföretag har utvecklats till att bli en kedja. Joceline Akgun kommer från Husby utanför Stockholm, där hennes pappa var frukthandlare och flera i familjen var frisörer. Hon åkte till Kalifornien och pluggade psykologi och hade inte alls tänkt sig att gå in i familjeföretaget. Men när hon flyttade hem från USA hjälpte hon sin föräldralediga syster på hennes salong. Hon använde sin utbildning för att utveckla kundstrategin och på den vägen är det. I dag har Creative Headz tio salonger i Stockholm och två i Göteborg.

”Det är väldigt få av de vi har pratat med som säger att de alltid har velat bli entreprenörer. Det bara blev så”, säger Tatiana Shalalvand.

När det gäller kvinnor är det slående hur viktigt det är att höra från någon annan att man har det som krävs för att kunna bli en entreprenör, menar Indra Sharma.

”Det är flera kvinnor som sagt att de aldrig har sett sig som en entreprenör, men haft en person runtomkring sig – ofta en man – som har sagt att de skulle vara bra som det. Alternativt en man som har startat ett företag och dragit med dem. Det manliga mentorskapet är en viktig pusselbit i att lösa problematiken med att få kvinnor startar bolag”, säger hon.

Läs också: Danske Banks Sverige-vd: ”Kvinnor måste tänka större”

I fjol startades 33 procent av alla nya företag i Sverige av kvinnor, enligt siffror från myndigheten Tillväxtanalys. Av dessa var 29 procent aktiebolag och få är bolag som är föremål för riskkapital. Antal nystartade företag har gått ner sedan 2013 och det är främst kopplat till att färre kvinnor väljer att starta bolag. Ungefär hälften så många kvinnor jämfört med män i Sverige identifierar sig som entreprenörer.

Tatiana Shalalvand.
Tatiana Shalalvand.Foto:Amanda Lindgren

”Jag tror ofta att man glömmer bort hur det har sett ut historiskt. Bara när man tittar hundra år tillbaka så har kvinnor inte haft samma rättigheter som män. Det är inte så konstigt att de till exempel inte har tillgång till lika mycket kapital, men ibland faller det bort i diskussionen”, säger Tatiana Shalalvand.

I boken listar Indra Sharma och Tatiana Shalalvand olika sätt att hitta kapital och i vilka olika stadier det finns tillgängligt. 

”Nätverk spelar en stor roll när det kommer till mötet med de som har pengarna och kvinnor har generellt lägre tillgång till de nätverken än män”, säger Indra Sharma.

Det sägs slentrianmässigt att kvinnor inte tar lika mycket risk, men det är fel.”

Samtidigt måste inte alla söka riskkapital. Det går också att vända sig till exempelvis olika statliga instanser, affärsänglar, inkubatorer, acceleratorer och crowdfunding. Författarna vill uppmuntra till att bredda bilden av vad entreprenörskap är. Att det inte bara är att bygga nästa Spotify eller Izettle. Det kanske också handla om enmansbolag eller att bygga en hållbar affärsmodell. Och att man kan starta bolag när man har barn. Det går för männen, så varför inte för kvinnorna.

”Det finns också förutfattade meningar om att kvinnor inte tar lika mycket risk. Det sägs slentrianmässigt att det är så och även kvinnor har sagt det till oss”, säger Indra Sharma.

Hon beskriver det som en ögonöppnare i samband med att de skrev boken. Författarna har tittat noggrant på forskningen och skillnaden mellan individerna är större än mellan grupperna. Och att riskaptiten skulle vara kopplad till kön är felaktigt, menar de. 

De hänvisar till en studie från Handelshögskolan i Stockholm och Karolinska institutet där de har tittat på om könshormon påverkar risktagande, men strök den hypotesen. Istället visade den att det snarare är miljö och genetik som påverkar vilket samma aktörer nu gör en större studie för att belägga.

”Det är också viktigt att prata om vad som är att ta risk. Alla entreprenörer hoppar inte ut från en klippa och det slår vi hål på i vår bok. Entreprenörer tar ofta en kalkylerad risk, säger Indra Sharma.

”Det som är skillnaden mellan en entreprenör och andra är att man inte ser det som en risk. För att man är så övertygad om sin kapacitet att ta sig an problemet och affärsidén”, säger Tatiana Shalalvand.

Män har dock mycket större självförtroende än kvinnor och en självbild som ofta inte stämmer helt överens med verkligheten, visar forskning. Med boken hoppas författarna kunna inspirera fler kvinnor att överväga entreprenörsspåret och tar också upp sitt eget ansvar som investerare.

”Det vi försöker göra i våra jobb är att leta efter mixade grundarteam. Sedan försöker vi alltid träffa kvinnliga entreprenörer och hjälpa dem på vägen, även om det inte är aktuellt för oss att investera just nu. Vi som investerare har ett ansvar att själva vara proaktiva och hitta de mest lovande entreprenörerna”, säger Tatiana Shalalvand.

 


Innehåll från TaniumAnnons

Full datavisibilitet kritiskt för god cybersäkerhet

Tim Best, Ernst&Young, Oliver Cronk, Tanium och Abhishek Ramavat, Ernst&Young
Tim Best, Ernst&Young, Oliver Cronk, Tanium och Abhishek Ramavat, Ernst&Young

Kombinationen av företagens snabba digitala transformationstakt och nya arbetsverktyg såsom exempelvis molnlösningar, IoT och IIoT genererar enorma mängder data. Samtidigt ökar förväntningarna på kontinuerlig access till system och information, oavsett enhet och plats. Vikten av att kartlägga hur data genereras, används och analyseras blir således extremt viktigt, inte minst med tanke på att riktlinjer och regelverk skärps allt mer.

Har företag inte full visibilitet av vad de lagrar och bearbetar är risken stor att de inte efterlever rådande lagar. Därför är det kritiskt att ha god översikt av – och insikt i – den data man genererar och delar. 

– I takt med att information dessutom blir allt mer gränslös och vi lever i ett samhälle som präglas av hyper-connectivity, gäller det att vara väldigt noga med varifrån och hur data accessas – risken är annars stor att säkerheten äventyras, konstaterar Abhishek Ramavat, Associate Partner Ernst&Young Norge, Cybersecurity.

Vet vad ni ska skydda

Kollegan Tim Best, Associate Partner Nordic Cybersecurity Leader, Ernst&Young, adderar att en grundläggande komponent i att skydda sina tillgångar är att veta exakt vad det är man vill skydda. 

– Full visibilitet är centralt för att kartlägga vilka delar av sina data man vill säkra. Detta är i förlängningen inget nytt, men ändå ägnar många företag betydande tid och resurser åt att jaga data i sina nätverk för att avgöra vad de ska skydda. Frågor man först bör ställa sig är dock: är detta affärskritiska data? Om vi tappar dem, tappar vi tillgänglighet, funktioner eller servicenivå? När man väl vet vad som ska skyddas kan man ägna sig åt nödvändiga sårbarhetsåtgärder.

Oliver Cronk, Chief IT Architect EMEA hos Tanium, tar analysen ett steg längre. Med rätt data och heltäckande visibilitet får man ett bättre beslutsunderlag vad gäller all riskhantering.

– Riskhantering har historiskt varit ganska subjektivt; olika experter har sett olika säkerhetsrisker. Ger man dock relevant data till skickliga medarbetare tar de också smarta och informerade beslut, samtidigt som man lättare upptäcker potentiella risker – och möjligheter.

Insikter som konkurrensfördel

Tim Best konstaterar att dylika möjligheter inkluderar att använda sina insikter som en konkurrensfördel. 

– Full visibilitet och regelefterlevnad genom hela tillverknings- och leveranskedjan förmedlar att man tar säkerheten på allvar och erbjuder trygga data såväl som stabila och pålitliga tjänster. Följden blir ökad tillit från kunderna, vilket i sin tur kan leda till fler marknadsandelar.

En annan avsevärd fördel är möjligheten att helt omdana rutinerna kring revisioner. Traditionellt sett har revisioner skötts manuellt och många företag känner sig därtill defensiva inför att få sitt arbete granskat. Här menar Oliver Cronk att datainsikter skulle kunna vara helt avgörande. 

– Genom att ha full kännedom om vad som pågår inom verksamheten kan man samverka med och ta hjälp av de som genomför revisionen, för att på så vis bättre precisera och förstå vilka utmaningar och risker som är mest angelägna. Möjligheten att prioritera de frågor som är mest överhängande blir också en fördel ur ett ekonomiskt perspektiv, avslutar han. 

Tydliga rutiner är centralt

Abhishek Ramavat påpekar emellertid att visibilitet inte är det enda sättet att belysa dolda risker. Medan data är de primära verktygen i riskutvärdering och -hantering, gäller det också att ha tydliga rutiner och processer på plats. 

– Vet vi inte hur datan hänger ihop och hur vi ska hantera den är det svårt att agera på sina insikter. Därför blir analysen minst lika viktig ur ett riskperspektiv. Om du inte agerar på din data samlar du i praktiken bara på dig en allt större katalog över dina problem. Att driva igenom nödvändiga insatser åtgärdar många risker, så en öppen kultur som präglas av samverkan är mycket viktigt, säger han, och får medhåll av Tim Best:

– Att utvärdera och öka den digitala mognaden är således oerhört värdefullt. Förutom att det bidrar till att blottlägga brister innebär det också att medarbetarna kan ta bättre och mer relevanta beslut kring verksamhetens cybersäkerhet, avslutar Tim Best.

www.tanium.com 

www.ey.com 

Mer från Tanium

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tanium och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?