1515

De ska lära svenska lärare att programmera

Edtech-bolaget Edqu och den ideella föreningen Kodcentrum har i samarbete med bland annat Spotify och Paradox tagit fram läromedel som ska göra svenska lärare redo när klassrummen digitaliseras.

Lisa Söderlund på Kodcentrum och Viktor Sebes på Edqu.
Lisa Söderlund på Kodcentrum och Viktor Sebes på Edqu.

Regeringen har bestämt att grundskolan ska digitaliseras. Digitalt skapande och programmering ska införas i läroplanen från och med 1 juli 2018.

Läs mer: Regeringen inför programmering från första klass

Det innebär att tusentals barn kommer att introduceras för programmering vid en tidig ålder. Men det påverkar också lärarna – som ju ska undervisa barnen i enlighet med läroplanen.

Därför lanserar nu det svenska edtech-bolaget Edqu och den ideella föreningen Kodcentrum läromedlet Koda i skolan. Syftet är helt enkelt att göra lärarkåren digital.

Innehållet har tagits fram i samarbete med techbolag och pilotskolor i Hallonbergen, Tensta och Hammarby Sjöstad i Stockholm.

”Vi har tagit fram material för främst mellanstadielärare. Det är baserat på den befintliga läroplanen, alltså inte den uppdaterade läroplanen, även om vi har haft ett öga på Skolverkets arbete under projektet", säger Lisa Söderlund som tar fram Kodcentrums pedagogiska material och är redaktör för föreningens sajt.

Hon är i grunden mediepedagog och har jobbat i den rollen på Tekniska museet i Stockholm.

”Koda i skolan består dels av praktiskt lektionsmaterial, till exempel en lektion som går ut på att eleverna får styra sina kompisar som robotar, och dels det teorimaterial som lärare behöver för att kunna presentera hur till exempel en algoritm funkar.”

Lektionsmaterialet har tagits fram i samarbete med musiktjänsten Spotify och spelstudion Paradox Interactive. Det ena temat handlar om framtidens musik. Där ska barnen bygga framtidens musikspelare kopplat till ämnena musik och teknik.

Det andra temat handlar om att göra digitala hjälteberättelser och det är kopplat till ämnena svenska, samhällskunskap och teknik.

Dessutom erbjuds elever och lärare vardagsnära förklaringar på begrepp inom datalogin och programmering.

”I projektet har vi även tagit fram fortbildningsmaterial för lärare som ska göra att ta de vågar ta klivet och förstå programmering och datalogiskt tänkande. Lärarna kan testa sig själva och sedan presentera det för eleverna."

Foto:
Läraren Lars Häggström undervisar på Enbacksskolan i Tensta i Stockholm. Foto: Maria Uhr

Edtech-bolaget Edqus uppgift i det hela har varit att ta fram ett digitalt läromedel.

"Förutom att elever jobbar i det så är det ett verktyg för lärarna för att se om eleverna lär sig om ämnet. Det handlar inte bara om programmering utan om digital kompetens i allmänhet som man behöver för ett uppkopplat liv", säger Viktor Sebes som är medgrundare av bolaget och ansvarig för innehållet och pedagogiken i verktyget.

I grunden är han lärare i matematik och fysik samt civilingenjör i teknisk fysik. 

"Vi konkretiserar vad lärarna kan göra i klassrummen. Det är svårt att undervisa i något man inte är tränad i och det här ska vara en brygga för lärarna.”

Han menar att det initiativet liknar Matematiklyftet som var en satsning från Skolverket för att lyfta lärarnas kompetens i matematik: "Det här kan bli en start inom digitalisering och kod."

Ett exempel på vad lärarna och eleverna ska få lära sig är att datorn läser koden i en strikt ordning.

"Den gör inte logiska hopp som en människa utan går igenom varje rad uppifrån och ned. Beroende på ordningen man ber den utföra så kan den göra konstiga saker. Tänk dig att du först tar på dig skor och sedan strumpor."

För eleverna och lärarna som använder det är materialet gratis. Edqus affärsmodell är att dessutom erbjuda licenslösningar för skolkunder som ger obegränsad användning. Köparna kan vara skolägare eller enskilda lärare eller lärarlag som har en budget.

Läs även: Spotify kodade med barn: Vi har lärt oss massor


Innehåll från LitiumAnnons

Har ditt företag rätt förutsättningar för en framgångsrik internationalisering?

Att expandera internationellt för ökad tillväxt har historiskt medfört stora insatser och en fysisk etablering med omfattande investeringar i allt från personal till lokaler. I och med ehandeln har förutsättningarna förändrats och det senaste årets snabba digitaliseringstakt har gett den digitala handeln en rejäl skjuts framåt. Men hur genomför man egentligen en lyckad internationalisering?

Läs Litiums guide till en framgångsrik internationalisering här 

Att nå nya marknader är betydligt enklare idag, men att etablera en internationell närvaro är inte utan utmaningar. Medan de flesta företag kan gynnas av att vända blicken mot nya marknader, drar vissa mer nytta av en internationell expansion än andra. 

– D2C-företag har till exempel ofta internationell expansion i tankarna redan tidigt i sitt bolagsbyggande. Så fort man satt den kommersiella modellen och fått igång försäljningen börjar många expandera internationellt, vilket gör att de kan växa mycket snabbt, säger Håkan Nylander, Chief Strategy Officer hos Litium. 

De företag som direkt kan ta sig in på nya marknader genom digitala lösningar behöver således hantera en betydligt mindre komplex internationalisering och kan i många fall genomföra sin expansion på flera marknader parallellt. Den data som samlas in under arbetet ger sedermera konkreta insikter, vilka skapar ett bättre beslutsunderlag inför fortsatta satsningar. 

– Att få i gång försäljningen är alltid den första utmaningen. Att noggrant kartlägga tillgängliga kanaler, den lokala marknadens villkor och potential och relevanta målgrupper är därför avgörande för att bedöma sina möjligheter. Generellt rekommenderar vi att börja litet för att komma i gång och att sedan skala upp i takt med att intresset ökar.

Tekniska förutsättningar för expansion

En annan viktig faktor att ta hänsyn till är naturligtvis vilka lokala regulatoriska krav som måste efterlevas. För den som inte är insatt kan det verka som en djungel, så för den som är osäker rekommenderar Håkan att ta in hjälp utifrån, oavsett om hjälpen finns i det egna partnernätverket eller hos industriorganisationer som kan erbjuda rådgivning. Allt förutsätter emellertid att man har de tekniska förutsättningarna för en internationell expansion. 

– Utan en plattform som erbjuder rätt stöd för digital handel kan internationaliseringen bli en administrativ mardröm, med stora omkringliggande kostnader och betungande manuellt arbete. Därför har Litium utvecklat ett grundstöd för våra kunder, ett globaliseringsramverk med integrerat PIM, Product Information Management, som skapar rätt förutsättningar för effektivitet och kontroll vid inträde på nya marknader. 

Konfigureras efter behov

Håkan förklarar att Litium som plattform kan konfigureras helt efter kundens individuella behov, inklusive vilka produkter som ska säljas och hur, vilka marknader det gäller och genom vilka kanaler. I takt med att verksamheten växer på de nya marknaderna skalar plattformen upp, så att företaget på ett enkelt och effektivt sätt kan hantera sin internationella satsning. 

– Vår flexibla plattform för digital handel, med sitt avancerade stöd för såväl språk och valuta som logistik och olika betalsätt, blir en nyckelfaktor för de företag som vill genomföra en snabb och enkel internationalisering – oavsett den behovsbild som finns, avslutar Håkan Nylander.

Läs fler tips på hur en lyckad internationalisering genomförs i Litiums guide 

 

Mer från Litium

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Litium och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?