Annons

De säkrar halv miljard i första fonden

Brightly Ventures säkrar drygt en halv miljard i sin första fond för investeringar i unga startupbolag. Bakom Brightly står gänget från Moor och Tobii-grundaren John Elvesjö.

Brightly Ventures. Från vänster: Christopher Albinsson, investeringsansvarig, samt bolagets fyra partners: Kerstin Cooley, Andy Johnston, John Elvesjö och Katja Bergman.
Brightly Ventures. Från vänster: Christopher Albinsson, investeringsansvarig, samt bolagets fyra partners: Kerstin Cooley, Andy Johnston, John Elvesjö och Katja Bergman.

Äntligen är det klart. Ett år efter Brightly Ventures första inventering stänger riskkapitalbolaget sin första fond på nivån 550 miljoner kronor. 

”Det har dragit ut på tiden lite, men nivån är samtidigt en bit över våra initiala förhoppningar”, säger John Elvesjö, som är en av fyra partners på Brightly Ventures.

Det var sommaren 2018 som Di Digital först kunde rapportera att riskkapitalbolaget Moor, vars kapital till stora delar har kommit från Angry Birds-investeraren Kaj Hed, slutat satsa på nya bolag. Riskkapitalbolaget, som bland annat hade investerat i Acast, förlorade då vd:n och partnern Kerstin Cooley, samt de övriga partners Katja Bergman och Andy Johnston. 

Dessa tre gick sedan raskt vidare till att starta Brightly Ventures tillsammans med Tobiis medgrundare John Elvesjö och hans Tobii-kollega Christopher Albinsson.

Områden vi tycker är extra intressanta: fintech, deeptech, marknadsplatser, nya medier och digital hälsa.

I januari i fjol gjorde Brightly Ventures sin första investering genom att gå in med 15 miljoner kronor i Acuminor, ett startupbolag som utvecklar teknik för hantering av regulatoriska krav. Sedan dess har Brightly Ventures investerat i ytterligare fem bolag (se faktaruta). 

Läs mer: Brightly investerar i AI-plattformen Perceptilabs 

I maj i fjol kunde Di Digital rapportera att Brightly Ventures tagit in kapital från Ericssons och SEB:s pensionsstiftelser, samt Coinvest Sthlm – ett bolag som H&M-chefen Karl-Johan Perssons yngre bror Tom Persson står bakom. Målet var att investera 5–20 miljoner kronor i 25 bolag över fyra års tid, hette det.

”Vi har fem områden som vi tycker är extra intressanta: fintech, deeptech, marknadsplatser, nya medier och digital hälsa. Där tittar vi extra noga”, sa Kerstin Cooley, partner på Brightly, till Di Digital då.

Men trots att verksamheten varit igång i över ett år har det alltså tagit tid för bolaget att stänga sin första fond. 

Saminvest tyckte inte vi behövde deras hjälp.

En orsak är att statliga Saminvest, efter en del förhandlingar, valde att avstå från att investera. Saminvest har de statliga riskkapitalbolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation som dotterbolag.

”Saminvest är med och stöttar liknande fonder. Men de tyckte inte vi behövde deras hjälp. Vi var lite bittra över det i början, men de hade ju rätt. Vi lyckades ju locka en mycket hög andel privata investerare”, säger John Elvesjö.

Helt utan statligt kapital är Brightly Ventures dock inte. Europeiska investeringsfonden (EIF) har gått in med cirka 50 Mkr och Tillväxtverket har investerat 100 Mkr. 

”De investerar eftersom vi är med i programmet Swedish Venture Initiative (SVI), ihop med riskkapital som Luminar Ventures och Spintop Ventures. Tanken med initiativet är att staten ska saminvestera, givet att man får in privata aktörter”, säger John Elvesjö.

Han uppger att Brightly hunnit investera ungefär 60 miljoner kronor, cirka 11 procent av fonden.

”Vi ska fortsätta på den inslagna vägen med investeringar i sådd och a-rundor. Vi siktar på att gå in med max 15 miljoner kronor i en första runda, men de hindrar inte rundorna att 40-50 miljoner totalt, eller mer”, säger han.

Innehåll från WintAnnons

Egen konsultfirma – hur mycket måste du ta betalt?

Många som driver tjänste- och konsultbolag vet inte ifall deras timpriser kan täcka bolagets löpande utgifter, vilket kan få förödande konsekvenser för deras ekonomi. Anders Nilsson från den automatiserade bokföringstjänsten Wint berättar hur du kan försäkra dig om att du tar rätt timpris för dina tjänster.

Det är vanligare än man kan tro att den som startar upp ett tjänsteföretag väljer att erbjuda ett timpris helt baserat på magkänsla – eller genom att lägga sig på samma nivå som sina konkurrenter. 

– Det man då glömmer bort är att timpriset inte bara är en siffra i en offert, utan någonting som ska se till att du har råd att betala ut din lön och täcka bolagets kostnader varje månad, säger Anders Nilsson, skatte- och redovisningsexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint. 

Hur mycket behöver du fakturera varje månad?

Det bästa sättet för att bestämma ditt timpris är enligt Anders att börja bakifrån och ställa dig följande frågor:

1. Hur hög lön vill jag och mina eventuella kollegor kunna ta ut varje månad, före skatt?

2. Vilka fasta kostnader, utöver lönekostnader och arbetsgivaravgifter, har jag i firman? (hyra av kontor, telefonräkning, bokföringskostnader, programvaror, etc.)

– När du har dessa summor klara för dig finns flera kalkylverktyg på nätet som du kan använda för att räkna ut hur mycket du behöver fakturera varje månad för att täcka såväl de fasta kostnaderna som din lön och arbetsgivaravgifterna, säger han.

– Ponera att du är ensam i bolaget och vill plocka ut en lön på 40 000 kr före skatt. Dessutom har du fasta kostnader på 15 000 kr i månaden. Då skulle du behöva fakturera för ungefär 76 100 kr/månad för att gå plus minus noll. Men helst vill du såklart gå ytterligare lite plus varje månad för att få ett bra resultat och möjlighet till en utdelning i slutet av året, så vi höjer den siffran till minst 80 000 kr.

Läs också: Företagare – så bör du tänka kring din lön 2023 

Vad blir ditt timpris?

Nu när du vet detta blir nästa steg att avgöra hur många timmar i månaden du kommer kunna ta betalt för. En genomsnittlig arbetsmånad består av 167 timmar, varav ganska många kommer behöva vara odebiterade, då du arbetar med administration, försäljning, reser, går på kundmöten eller på annat sätt lägger ner tid som du inte kan ta betalt för. 

När du räknar ut ditt timpris måste du med andra ord ta höjd för vilken debiteringsgrad du kommer kunna upprätthålla. 

– Man skulle kunna hävda att en sjuttioprocentig debiteringsgrad är ett riktmärke att sträva mot. Det skulle i så fall innebära att du ska försöka ta betalt för ca 117 av dina 167 timmar varje månad, vilket ger dig ett lägsta timpris på ca 685 kr/h (80 000 / 117 ≈ 683,8). För att klara break-even varje månad alltså, påpekar Anders.

Tänk på marginalerna

Nu när du vet allt detta kan du börja kolla vad du har för marginaler att höja ditt timpris ytterligare. 685 kr/h är ditt minimum, men du vill ju kunna gå plus när du har en bra månad så att du har en extra buffert att spela på ifall någon månad skulle gå sämre. Helst vill du alltså höja priset lite till. 

– Det är nu du kan börja snegla på konkurrenterna. Tar de 800, 900 eller till och med 1100 kr/h? Då finns såklart utrymme för dig att höja ditt pris också. Ju högre du har utrymme att gå, desto bättre för dina marginaler, säger Anders. 

Han påpekar också att det finns fler parametrar att ta hänsyn till när det gäller just marginalerna, till exempel att försöka öka debiteringsgraden. Eftersom tid bokstavligt talat är pengar för den som säljer tjänster finns mycket att vinna på att minimera den arbetstid som du inte kan ta betalt för. 

– Ju fler administrationstimmar du kan kapa bort, desto mer tid kan du lägga på att hjälpa dina kunder – vilket innebär extra klirr i kassan för dig. Genom att automatisera din bokföring och ekonomihantering slipper du mycket pappersarbete som du istället kan lägga på det du gör bäst.

Läs mer: så automatiserar Wint din bokföring 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera