1515
Annons

De går ihop för att motverka app-beroende: ”Dags för ett nytt perspektiv”

Fyra digitala bolag bildar Time Well Spent Sweden, som ska främja ett hälsosammare förhållningssätt till våra appar och telefoner. ”Det är inte alla digitala tjänster som får folk att må bättre”, säger talespersonen Tove Blomgren.

Time Well Spent Swedens talespersoner: Tove Blomgren och Hoa Ly.
Time Well Spent Swedens talespersoner: Tove Blomgren och Hoa Ly.Foto:Press

Under hösten har det som kallas uppmärksamhetsekonomin blivit allt mer kontroversiell. Kritiken gäller hur stora plattformar som Facebook använder olika knep för att sluka så mycket av vår uppmärksamhet, och därmed skärmtid, som möjligt.

Nu får den amerikanska organisationen Time Well Spent en svensk falang. Syftet är att belysa vikten av att inte tappa kontrollen över sina digitala vanor.

”Många av tjänsterna handlar om att maximera tiden på en viss plattform”, säger Hoa Ly, en av initiativtagarna och till vardags medgrundare av terapiappen Shim.

”En undersökning på 200.000 personer visade att över hälften använde tjänsterna mer än de själva ville. Det är dags för ett nytt perspektiv i teknikbranschen.”

Läs mer: Är Facebook vår tids tobaksbolag?

Shim står tillsammans med bolagen Lifesum, Mindfulness Appen, Matching ID och Doberman bakom Tim Well Spent Sweden. Kommunikationsbyrån Horseboy medverkar också som kreativ partner.

”Alla jag känner som jobbar med design för att de vill kunna förbättra eller förenkla andras liv. Det som börjar bli tydligt de senaste åren är att inte alla digitala tjänster får folk att må bättre. Tvärtom kan man känna sig mer distraherad, ensam eller missnöjd ju mer tid man tillbringar framför skärmen”, säger Tove Blomgren, creative director på Doberman.

Hon påpekar att det finns gott om appar som hjälper användaren uppnå hälsosamma mål som rör träning, meditation eller liknande – det vill säga ”beteendepåverkan på ett bra sätt.”

”Samtidigt vänder många spel och sociala plattformar våra egna belöningssystem mot oss”, säger Tove Blomgren.

Ett starkt vanebildande mobilspel är den svenska succé-titeln Candy Crush, som ges ut av speljätten King. Andra exempel är flödena på Instagram och Twitter, som aldrig tar slut oavsett hur länge användaren scrollar. Eller Facebooks notifieringsfunktion.

Läs mer: Lifesum växer fort: ”Vår strategi är att bli större i USA” 

Time Well Spent grundades ursprungligen i USA av den tidigare Google-medarbetaren Tristan Harris, en framstående röst i den allt mer kritiska diskursen kring techbolagen.

Även Justin Rosenstein, Facebook-designern som uppfann plattformens gilla-knapp, stödjer rörelsen.

”Vi älskar teknik. Vi bygger digitala tjänster själva. Tekniken har enorma möjligheter att förbättra livet för oss människor. Vi tror att den här debatten kan hjälpa oss att undvika baksidorna”, säger Hoa Ly.

Time Well Spent Swedens tre tips för ett mer ”medvetet teknikanvändande”:

1. Reflektera över vad på din telefon som tar mest tid.

Du behöver inte sluta med det helt, men prova att minska ner på det du inte tycker känns så värdefullt i efterhand.  

2. Höj tröskeln för appar du använder för mycket. 

Flytta bort dom från telefonens hemskärm. Eller ta bort apparna och använd tjänsterna från mobilens webbläsare.  

3. Ladda telefonen utanför sovrummet.

På så vis undviker du att scrollande blir det första och sista du gör varje dag.

Innehåll från HogiaAnnons

”Därför måste kedjans alla delar hålla vid en cyberattack”

Efterhand som samhället blir mer digitaliserat ökar cyberbrottsligheten oerhört snabbt; den har blivit en global, evolutionsdriven affärsidé som omsätter enorma summor och skapar omfattande problem för aktörer världen över.

– Cybersäkerhet är en katt-och-råtta-lek med en mängd olika dimensioner, betonar Bjarne Johannesen, chefsdesigner inom infrastruktur på Hogia.

Cyberbrottslighet har gått från att handla om enstaka individer i en källare, till företagsliknande verksamheter med stora organisationer, tydliga mål och uttalade visioner. Den ökade tillgängligheten och komplexiteten har medfört att det blir allt vanligare att externa aktörer betalar för att få denna typ av attacker utförda – cybercrime-as-a-service. 

– Cyberbrottsligheten är synnerligen sofistikerad och tröskeln för att nyttja sådana tjänster blir allt lägre. Därför kan man inte enbart beakta externa hot, utan alla företag bör också ta hänsyn till interna risker. Vi lever i en informationsdriven värld och information kan lätt hamna i fel händer, oavsett om det beror på illvilja eller är ett misstag, konstaterar Per Boman, IT-säkerhetsspecialist hos Hogia. 

Den vanligaste hotbilden är fortfarande riktade attacker, såsom phishingattacker, där medarbetare, oavsett vem man är eller vad man arbetar med, exempelvis luras att klicka på osäkra länkar i falska e-postmeddelanden. Syftet för de kriminella är att på så sätt komma över uppgifter för att kunna ta sig in i företagets IT-system. Hogia, som under många år har byggt avancerade systemstöd inom HR, transport, lön och ekonomi, satsar därför stora resurser både på att utbilda sin personal förebyggande och på att bygga system med en så säker arkitektur som möjligt. 

– Ju större chans till ekonomisk vinning, desto mer tid ägnas åt att få länken eller budskapet i det falska mailet att kännas seriöst. Därför räcker det inte att enbart satsa på riktigt bra säkerhetssystem, utan det är centralt att kontinuerligt utbilda sina medarbetare kring hur cyberkriminella arbetar, förklarar Martin Thulin, utvecklingsansvarig för Hogia Signit.

– Vi har också valt att sätta säkerheten som främsta fokus i exempelvis vår digitala signeringstjänst Hogia Signit. Endast fyra av tjugofyra granskade signeringstjänster uppfyller kraven som EU-förordningen eIDAS ställer på avancerade elektroniska underskrifter, och Hogia Signit är en av dem. 

Ha en plan på plats

Både Martin, Per och Bjarne understryker vikten av att ha en utförlig plan på plats. Redan innan olyckan är framme behöver man ha färdiga rutiner så att man vet precis vad man ska göra om företaget drabbas av ett intrång. 

– Man behöver inte vara expert för att ta de första stegen. Tillsammans kan man komma en bra bit på väg vad gäller att identifiera risker och konsekvenser. Därefter bör man kartlägga sina viktigaste tillgångar – vad måste man skydda respektive vad vill man skydda? Skulle något ändå hända gäller det att ha kommunikationen på plats och vara transparent både med medarbetare och kunder, betonar Bjarne. 

Säkerhet som matchar brottsligheten

Även med de bästa avsikter kan det dock vara svårt att hålla sig à jour med den snabba utvecklingen och än svårare att på egen hand täppa till alla potentiella säkerhetshål. 

– Av den anledningen lägger Hogia omfattande resurser på omvärldsbevakning, för att ha stabila och robusta system vars säkerhet matchar den cyberkriminella utvecklingen, berättar Per Boman.

 Själva arbetar Hogia i lager på lager för bästa tänkbara säkerhet.

– Kärnan – våra kunders data – är det viktigaste. Det är med avstamp i detta som vi bygger våra lösningar och våra många olika lager av säkerhet, såväl som hanterar data och kryptering, behörigheter och mycket mer. Med tydliga regler och rutiner på plats kan vi leverera nya, säkra versioner av våra applikationer – varje dag. Därutöver har vi automatiska säkerhetskontroller i leveransprocessen, som larmar direkt vid avvikelser, förklarar Bjarne.

– De cyberkriminella är experter på att hitta de svaga länkarna, därför måste kedjans alla delar hålla vid en attack. Av den anledningen är det så viktigt att såväl de IT-system som vi själva använder och de vi utvecklar håller högsta klass. Men inte ens det räcker. Kompetens och medvetenhet hos alla våra medarbetare är minst lika viktigt när det kommer till att förhindra cyberattacker. Att våra kunder kan lita på oss som en säker IT-leverantör och att de kan vända sig till oss för att få råd och svar är det allra viktigaste för Hogia! 

Läs mer om Hogias säkerhetslösningar här  

Se Hogias affärssystem här 

 

Mer från Hogia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Hogia och ej en artikel av Dagens industri

Spotifymiljardären: ”Jag lever enkelt och sparsamt”

Martin Lorentzon, grundare av Spotify och Tradedoubler, räknar inte med en tredje, operativ entreprenörsresa för egen del.

Han längtar efter barn och familj. ”Jag skulle absolut vilja få barn”, säger dollarmiljardären till Di Weekend, och bjuder på strömningslära och ett knippe affärsidéer.

Martin Lorentzon, grundare av Spotify och Tradedoubler.
Martin Lorentzon, grundare av Spotify och Tradedoubler.Foto:Janerik Henriksson/TT

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera