1515

Därför stängde Stockholms it-direktör ned sin it-avdelning

Nyckeln till att digitalisera en stad är att inse att det digitala inte har något egenvärde. Det säger Ann Hellenius, it-direktör för Stockholms stad.

Ann Hellenius är it-direktör i Stockholms stad.
Ann Hellenius är it-direktör i Stockholms stad.Foto:Jesper Frisk

Hur gör man för att styra en storstad genom digitaliseringen på bästa vis? Ann Hellenius, it-direktör i Stockholms stad, har funderat på den saken i drygt fem år. Först som cio och utvecklingschef på utbildningsförvaltningen, sen på sin nuvarande post sedan i maj i fjol. Som it-direktör är hon yttersta ansvarig för att se till att Stockholms stad hänger med i den digitala utvecklingen.

Nyckeln till det, menar hon, är att inse att digital teknik inte har något egenvärde. Istället måste stadens it-organisation se på sig själv som en motor för förändring. 

Stockholm har högt uppskruvade mål vad gäller stadens digitala mognad. År 2040 ska Stockholm vara “världens smartaste stad”, en vision som inbegriper allt från digitala läromedel i skolan till uppkopplade papperskorgar och parkeringsytor anpassade för självkörande bilar. 

“Min avdelning ska vara en dirigent som visar på möjligheter, snarare än att agera polis eller ha ett passivt förhållningssätt där man utgår från vad verksamheten behöver. Vårt jobb är att skapa en kultur av innovation och nytänkande”, säger Ann Hellenius. 

It-direktören är spindeln i nätet mellan ett 50-tal av stadens förvaltningar och bolag. Jobbet handlar om att få alla stadens olika delar – från förskola till trafikförvaltning – att samverka kring möjligheterna som finns, säger hon. 

“Det digitala som sådant är inte viktigt. Det handlar om hur det digitala kan driva mot de mål man har satt upp. Det går inte att tänka på digitalisering och it som ett eget område längre”, säger hon. 

Ett möjligen symboliskt tecken på den förändringen är att staden, sen en tid tillbaka, inte har någon it-avdelning längre. I dess ställe har Ann Hellenius infört en “avdelning för digital utveckling”, som ansvarar för att driva just det. 

Ann Hellenius insisterar på att det handlar om mer än ett namnbyte. 

“Jag tog över en traditionell it-avdelning som vi nu har transformerat. Det är nya individer och nya kompetenser. Vi försöker jobba både med de långa processerna som en stad är bra på, men också med snabba processer för att möta nya behov”, säger hon. 

Just nu pågår ungefär 200 digitaliseringsprojekt i Stockholms stad. Ann Hellenius lyfter gärna fram de snabba punktinsatserna som pågår. Ett exempel är parkeringsappen Betala P, som låter Stockholmare betala för parkering med sina mobiltelefoner. Den lanserades i fjol. Idag betalas en tredjedel av alla parkeringsavgifter i staden via appen, säger hon. 

Ett annat är de 122 uppkopplade papperskorgar som står utställda i Vasaparken. De meddelar själva när de behöver tömmas, och minskar därmed både risken för nedskräpning och onödiga sopbilstransporter. 

“När vi gör enkla tjänster som underlättar så får vi en jätterespons från stockholmarna”, säger hon. 

En Stockholmare jämför inte Stockholms e-tjänster med de i Barcelona eller Köpenhamn, utan med Netflix och Amazon.

Parallellt pågår en rad större satsningar på att till exempel öka den digitala mognaden i skolan och försöka överbrygga de digitala klyftorna mellan innerstaden och Stockholms förorter. 

Utmaningen i skolan är att se till att lärarna håller samma nivå som eleverna, inte tvärt om. 

“67 procent av två-åringarna i Stockholm använder internet idag. Det är deras förväntningar vi ska möta när de kommer till skolan eller förskolan”, säger Ann Hellenius.

“Samtidigt så funderar man ju på vad som händer med resten. Alla får inte med sig den här kunskapen hemifrån”, säger hon. 

Till de större utmaningarna hör också att se till att stadens olika elektroniska tjänster – för till exempel boendeparkering, barnomsorg eller bostadsförmedling – håller den nivå som medborgarna förväntar sig.

“Som Stockholmare jämför man inte sin upplevelse med Barcelonas e-tjänster eller Köpenhamns e-tjänster, utan med sådant man är van vid. Vi måste ha en användarupplevelse i klass med den hos Netflix eller Amazon”, säger Ann Hellenius. 

Stockholm rankas idag som en av världens viktigaste städer för digitala startupföretag. Ann Hellenius säger att hennes mandat för att tillgodose startupsektorns behov – av till exempel billiga bostäder och nya regler för optionsbeskattning – är begränsade. 

Samtidigt lyfter hon fram  stadens arbete med till exempel öppna data och att få till samarbeten med det traditionella näringslivet. Hon nämner initiativet Digital Demo Stockholm, ett initiativ som sker i samarbete med ABB, Vattenfall, Scania, KTH och andra, med syfte att hitta nya digitala projekt som kan förbättra till exempel tillgången till rent vatten, tryggheten för äldre och liknande. 

“Jag vill att staden ska vara en del i ett ekosystem. Vi vill ha nära interaktion med både de etablerade bolagen och startupsektorn”, säger Ann Hellenius. 

Innan hon klev över till det offentliga år 2011 arbetade Ann Hellenius som managementkonsult, först på Ernst & Young och senare i det egna bolaget Solvitur AB. Hon ser stora likheter mellan att jobba inom det privata och det offentliga, och menar att skillnaderna ofta överdrivs. 

“Den största skillnaden är storleken. Staden har 40 000 anställda, och situationerna vi ställs inför påminner om de i stora företag. Jag håller inte med om att det offentliga är mer trögrörligt, åtminstone inte hos oss. Tempot och förändringsgraden är extremt högt”, säger Ann Hellenius. 


Bigbelly – soptunnorna i Vasaparken tömmer sig själva

  • I tre av Stockholms parker – Vasaparken, Vanadislunden och Observatorielunden, har staden placerat ut 122 uppkopplade soptunnor som själva meddelar sophämtningen när de behöver tömmas. 
  • Projektet har lett till att sophämtningsbehoven minskat med 70 procent och antalet klagomål på renhållning minskat dramatiskt, enligt Stockholms stad. 

Betala P – parkeringsautomat i mobilen

  • I fjol lanserades appen Betala P, som låter stockholmare betala parkering med telefonen istället för i en automat. 
  • Projektet har gjort det enklare för trafikkontoret att hantera parkeringsärenden, enligt Stockholms stad. Idag hanteras en tredjedel av alla stadens betalärenden via appen. 

Foto:

Ann Hellenius är en av talarna på Digitala Strategier 2016, den 23 november på Stockholm Waterfront.

Missa inte årets viktigaste konferens för dig som arbetar i den digitala omställningen. Boka din plats nu!


Innehåll från GetacceptAnnons

Försäljning digitalt – kan ge upp till 30% högre hitrate

Att sälja digitalt kan lätt förknippas med en opersonlig säljprocess. Det blir svårare att visa vår personlighet, och offerten drunknar i en mailkorg tillsammans med minst tio andra. Så hur gör man för att inte bara klara av, utan till och med förbättra, sin försäljningsprocess när man säljer digitalt? 

– Det handlar om att hitta kommunikationskanaler som inte redan är mättade, säger medgrundaren av Vainu, Mikko Honkanen.

På Vainu har man tagit i bruk GetAccept i sina säljprocesser för att bättre kunna följa varje steg av säljprocessen via data - inte bara genom magkänsla. När de testade att skicka avtal både med och utan GetAccepts videofunktion, fick de högre stängningsfrekvens på de offerter som skickades med videopresentation. 

– Även om många vet att video är bra i alla möjliga sammanhang idag, är det ändå få B2B-bolag som nyttjar det. Därför är det en kommunikationskanal som gör det enkelt att sticka ut, menar Mikko Honkanen.

När Samir Smajic, VD och medgrundare av GetAccept, startade företaget 2015 så var det redan tydligt att digitalt var framtiden för B2B-försäljning. Sedan har utvecklingen gått snabbare än man räknat med.

– Att kunna ge en riktigt bra digital kundupplevelse, dubblar enligt McKinsey & Co sannolikheten för att stänga affären. Och det gör man inte genom att bara skicka en massa mail. E-signering är ett sätt att öka sin hitrate, men adderar man funktioner som engagerar, exempelvis chatt, video, en snygg paketering av sitt avtal och automatiska påminnelser, så ökar sannolikheten ännu mer.

Bland de som använder GetAccept så har de som använder fler engagerande funktioner i sina utskick upp till 30% högre hitrate, än de som endast skickar iväg ett avtal för e-signatur. Ingen vill ha en tråkig säljprocess, och kan man hitta sätt att göra den intressant och interaktiv kommer inte bara kunden bli nöjdare, utan du skapar också en snabbare och smidigare försäljningsprocess. 

– Det ligger kvar en gammal myt om att bolag inte är redo att börja arbeta såhär, och att det bara funkar på mindre affärer. Faktum är att data visar att 70% av företag är beredda att göra affärer upp till fem hundra tusen kronor i en onlinemiljö. En annan vanlig fördom är att kundens kund vill ha det på det traditionella viset. Men det är inte sant. Vi får ständigt kommentarer från våra kunder där de berättar om hur nöjda deras kunder blivit med det nya, förenklade sättet att signera avtal. Och det får våra kunder att se bra ut, säger Samir Smajic. 

Att komma igång med en mer engagerande digital säljprocess behöver varken vara tidskrävande eller svårt. I GetAccept har du allting samlat och får både översikt, automation och kommunikation i ett och samma verktyg. Att komma igång behöver inte ta mer än någon timme - även för det lite större säljteamet. 

Lär dig mer och boka en demo med GetAccept idag! 

 

Mer från Getaccept

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Getaccept och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?