1515

Därför sitter Facebooks huvudvärk i brösten

Vissa bröst raderas på Facebook, men andra får fortsätt ligga kvar. Urvalsprocessen sker framför öppen ridå, och nu börjar användarna allt oftare kräva svar från Facebook: vilka finns ni egentligen till för?

Jack Werner
Jack WernerFoto:Joey Abrait

På pappret verkar projektet vara så laglydigt som det i överhuvudtaget kan vara.

En rikskänd fotograf tar bilder på en riksdagsledamot, allt till stöd för de drabbade av en allt för vanlig cancersjukdom. Ändå får inte bilderna visas hos världens i särklass största publicist. För det råkar ju handla om bröst. Och, hur mycket Facebook än envisas med att påstå motsatsen, om just en publicistisk syn på dem.

Rossana Dinamarca är vänsterpartist och ledamot av Sveriges riksdag. I den så kallade Klämkalendern, som uppmanar kvinnor att känna efter klumpar i brösten och vars intäkter går till Bröstcancerfonden, är hon också en av tretton kvinnor och en man som Elisabeth Olsson Wallin fotograferat. På bilden har hon ett beslutsamt, stolt ansiktsuttryck, och framför sig i händerna håller hon ett svartvitt fotografi på sina egna nakna bröst.

Det blev för mycket för Facebook. Trots att Dinamarca bara laddat upp bilden så den var synlig för hennes vänner och vänners vänner så anmäldes den av någon, och plockades till slut bort. Notera till slut.

”Först fick jag ett meddelande från Facebook om att någon anmält bilden, men att de hade gjort en granskning och att bilden inte bröt mot deras regler. Sedan, några timmar senare, får jag ett meddelande till om att bilden tagits bort för att den bryter mot regeln om naket innehåll”, berättar hon.

Dinamarca laddade upp bilden en gång till, och exakt samma process följde. När man får ett inlägg på Facebook borttaget måste man klicka i att man godkänner Facebooks åtgärd och regler, deras svar på när mamma tvingar en be om ursäkt och lova att aldrig göra om det. Första gången klickade Dinamarca i den rutan, men inte andra gången.

”Jag känner att vad fasen, jag kommer ju lägga upp den här bilden igen. Jag vet inte vad som händer efter x antal anmälningar och borttagningar men jag kommer fortsätta lägga upp den”, säger hon.

Dinamarcas sisyfoskamp mot Facebook är den senaste inkarnationen av en gammal kulturkrock. I somras censurerades Fotografiska museet, eftersom de laddat upp några verk av konstnären Anders Zorn där nakenhet förekom. Senare togs nyhetsbilder av både Sydsvenskan och Gefle Dagblad – i det senare fallet en illustration av en mammografi – bort av samma skäl. Kritiska frågor till Facebook har alltid besvarats på samma sätt: med en fingervisning till det sociala nätverkets ”gemenskapsstandarder” och specifikt följande avsnitt:

Vi begränsar visningen av naket innehåll eftersom vissa målgrupper inom vår globala community kan vara känsliga för den här typen av innehåll – i synnerhet på grund av kulturell backgrund eller ålder. (…) Vi tar bort foton av personer som visar sina könsorgan eller en fullt synlig rumpa. Vi begränsar även vissa bilder av kvinnobröst som visar bröstvårtorna”.

 

Om det är ett erotiskt sammanhang som gör bröst känsliga så bör utplattade pattar fastklämda mellan två glasskivor inte vara aktuella att censurera.

 

"För att människor ska kunna behandlas rättvist och vi snabbt ska kunna reagera på anmälningar är det av yttersta vikt att vi har policies som vårt globala team lätt och genomgående kan applicera på innehållet", förklarar en talesperson för Facebook vidare i en kommentar.

Nyligen uppdaterades dessa gemenskapsstandarder till att garantera att bilder av ”kvinnor som ammar aktivt” eller ”bröst med ärr efter mastektomi” inte ska tas bort, något som understryker hur sluttande skalan över otillåtna bröst är. Nästa steg är förmodligen att acceptera mammografier. Om det är ett erotiskt sammanhang som gör bröst känsliga så bör utplattade pattar fastklämda mellan två glasskivor inte vara aktuella att censurera.

I svenska ögon framstår Facebooks envisa skylande av kvinnobröst som löjeväckande och moraliserande. Men, och det är detta som är Facebooks poäng, i ett annat land är det motsatsen som upprör och uppretar. Facebook har miljontals användare i länder där nakenhet inte bara är kraftigt tabubelagt, utan också något som effektivt stänger ute utsatta grupper. Enligt vissa tolkningar av islam får inte kvinnor titta på andra kvinnors bröst och därför skulle bröst på Facebook paradoxalt nog kunna konkurrera ut kvinnor. 

Alltså måste Facebook väga mellan olika gruppers intressen, motivera sina beslut om vilka som väger tyngst, och dessutom förhålla sig till sina egna principer. Steg för steg knuffar brösten Facebook närmare ett steg de vägrar erkänna att de redan tagit – över från en likgiltig mötesplats till en subjektiv utgivare. En publicist, helt enkelt.

Och som publicister alltid måste göra närmar sig Facebook allt mer en situation där man faktiskt måste välja: vilka finns vi egentligen till för? 


Innehåll från SnowflakeAnnons

Saxo Banks övergång till molnlösningar realiserar värdet av data

Många finansiella aktörer står inför en betydande förändring, där de måste utvärdera om deras legacy-system är utrustade för att hantera de snabbt ökande kraven på data, särskilt i fråga om skalbarhet och kompatibilitet. Som en följd av detta övergår allt fler företag till molnbaserade lösningar för att bättre förstå och utnyttja sina data.

Förutom att många äldre lösningar lider av brist på skalbarhet, är de ofta också dyra att underhålla och komplexa att förvalta. Detta är faktorer som är avgörande i finansiella miljöer, där smidighet, kostnadseffektivitet och tillgänglighet blir viktigare för var dag som går. Historiskt har data inom finansbranschen lagrats i separata datasilor, -lager eller -sjöar, vilket avsevärt försvårat att skapa en 360-graders vy av den insamlade informationen. Med molndataplattformar blir det lättare att möta sådana utmaningar och därmed utveckla en verkligt datadriven organisation, med full översikt av befintliga möjligheter och risker.

Skalbarhet, funktionalitet och priskontroll

För Saxo Bank syftade övergången från datalagring on-premise till i molnet till att uppnå ökad skalbarhet, bättre funktionalitet och precisare priskontroll, utan att kompromissa med säkerheten. Ejvind Hald, chef för Saxo Banks globala informationslager, förklarar att den snabba förändringstakten inom finansiella lagar och riktlinjer, i kombination med ökade krav på regelefterlevnad, var ytterligare anledningar till att den internationellt kända banken valde att gå över till molnet.

– Nya bestämmelser kräver mer data för att möta ökade krav. Förr eller senare har man så mycket data att det blir svårt att analysera och använda den. Genom att använda en automatiskt uppdaterad molndataplattform sparar våra anställda mycket tid i arbetet med att efterleva internationella lagstiftningar och krav. Det möjliggör också för våra team att arbeta mer självständigt. Molnlösningar är därtill personal- och kostnadseffektiva, vilket underlättar för oss att vara flexibla som företag – vi kan visualisera all vår data och dela dem med rätt personer vid rätt tidpunkt, var de än befinner sig. Det är en enorm fördel när det gäller att realisera värdet av data.

Säker åtkomst dygnet runt

Saxo Bank valde Snowflakes molnplattform som lösning. Den kommunicerar och samlar in samtliga relevanta data och virtualiserar dem sedan automatiskt och omedelbart till alla team. Effekterna har redan varit betydande, men övergången har inte varit helt utan utmaningar. 

– Det fanns en viss oro för att kunderna skulle känna att molnet inte är tillräckligt säkert. Samtidigt förväntar sig våra kunder tillgänglighet dygnet runt, på resande fot, från dag ett. Säkerheten var därför avgörande i vårt val av molnleverantör och vi käånner oss trygga med de avancerade lösningar som Snowflake tillhandahåller. Framöver ska vi också implementera ett krypteringsverktyg från Snowflakes partnernätverk, för att stärka våra redan robusta säkerhetsåtgärder.

Alla tre stora moln på begäran

Christian Andersen, försäljningsdirektör för Snowflake Danmark, förklarar att molnlösningen i fråga ger finansiella aktörer möjlighet att bryta sig loss från existerande legacy-system. Dataplattformen gör det till exempel möjligt för kunderna att lagra sina data i ett eller flera moln, utan att datan någonsin lämnar Snowflake. Resultatet är snabb och säker datadelning i ett globalt nätverk, vilket inkluderar dataset från S&P, Factset, ESG-dataset och många fler.

– I takt med att cyberattacker ökar har det blivit tydligt att heltäckande molnlösningar, och inte on-premise-lösningar, är den säkraste vägen att gå. Därför erbjuder vår plattform en samlad plats för alla data, med förstklassig säkerhet och styrning. Detta är kritiska faktorer för alla finansiella aktörer i dag, avslutar Christian.

Läs mer om Saxo Banks lösningar 

Läs mer om Snowflake

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?