1515
Annons

Daniel Ek: ”Vi kan vara lönsamma i dag”

Spotify påverkas inte av att skivbolagsjättarna säljer av sitt ägande i bolaget. Den förlusttyngda streamingjätten behöver heller inte sänka sina utbetalningar för att nå lönsamhet. Det säger vd:n och grundaren Daniel Ek till Di Digital och andra svenska medier under en exklusiv pressträff.

Daniel Ek mötte journalistkåren på det nya huvudkontoret under onsdagen.
Daniel Ek mötte journalistkåren på det nya huvudkontoret under onsdagen.Foto:Banfa Jawla

På Spotifys nya och toppmoderna huvudkontor i Stockholm sitter 1 300 av koncernens anställda. Hit flyttade streamingjätten bara några månader innan vårens börsnotering. 

Bolagets vd och grundare Daniel Ek har sedan april sett aktien stiga med knappt 17 procent och Spotify värderas till nästan 319 miljarder kronor. 

Under onsdagen mötte den annars medieskygga techentreprenören utvalda svenska journalister, där Di Digital fanns på plats.

”Inte så mycket har förändrats internt sedan noteringen, det har länge skett aktiehandel i Spotify på månatlig basis. När du är ett ungt företag och tar in riskkapital fattar du samtidigt ett beslut om att i framtiden antingen sälja eller ta det till börsen. Tio år senare var det dags att hedra det åtagandet”, säger Daniel Ek.

Noteringen har fört med sig att skivbolagsjätten Sony Music sålt hälften av sitt innehav i Spotify, för uppskattningsvis 6,7 miljarder kronor, medan Warner Music gått ett steg längre och dumpat hela sitt ägande för uppskattningsvis 8 miljarder kronor.

Läs även: Warner Music dumpar Spotify – säljer hela innehavet 

Det har utmålats som ett orosmoln för Spotify, som förlitar sig på bra relationer med skivbolagen i förhandlingarna. I samband med lanseringen av streamingtjänsten 2008 fick skivbolagen tillsammans köpa en femtedel av aktierna i ett sockrat erbjudande.

Daniel Ek förnekar dock bestämt att aktieförsäljningarna nu skulle bero på en schism eller påverka Spotifys fortsatta möjligheter att distribuera deras musik.

“Skivbolagens ägande har aldrig påverkat förhandlingarna, eftersom det ofta är skivbolagens moderbolag som kontrollerar aktierna. Så nej, det har bara haft en marginell påverkan eftersom de är frikopplade från varandra”, säger han.

Kanske än mer prekärt är den senaste tidens uppgifter om att Spotify börjat direktförhandla med vissa artister. Streamingjätten ska bland annat ha erbjudit kreatörerna förskottsbetalningar för icke-exklusiva avtal på plattformen.

Enligt Financial Times har Spotifys prestigelansering i Indien skjutits upp på grund av förfarandet, då skivbolagen upprörts av att ha blivit rundade i processen.

Daniel Ek förnekar dock att så skulle vara fallet.

”Jag förstår att det blir bra rubriker i tidningarna. Men till saken hör att musikindustrin är ett komplext ekosystem. Vi skriver inte avtal med artister, det är inte sant. Utan det handlar om hundratusentals avtal med mindre skivbolag och förlag”, säger han.

Läs även: Spotifys förlust lägre än väntat – slår kursrekord 

Han påpekar att 20 000 nya låtar läggs upp på Spotify varje dag, vilket innebär ett idogt arbete.

”Det kommer alltid att finnas prisdiskussioner och vissa oenigheter mellan distributörer och leverantörer. Men industrin växer och vi har bra relationer med samtliga förlag”, säger Daniel Ek.

Daniel Ek ville hellre prata om att antalet betalande Spotify-prenumeranter vid utgången av andra kvartalet hade växt till 83 miljoner, med totalt 180 miljoner användare. 

Den förlusttyngda streamingjätten behåller också en större del av kakan än någonsin tidigare, då bruttomarginalen hamnade på överraskande höga 26 procent under andra kvartalet.

Men det långsiktiga målet är fortsatt att nå upp till nivåer om 35 procent. Daniel Ek har dock varit tydlig med att det inte ska nås genom billigare licenser från skivbolagen.

I stället vill han att skivbolag och artister ska bli mer benägna att betala Spotify för att veta mer om sin publik och få större genomslag, genom verktyg som streamingtjänsten just nu investerar tungt i.

Räcker det verkligen för att nå en bruttomarginal på 35 procent, måste ni inte även sänka kostnaderna från skivbolagsavtalen?

”Nej, vi tror inte att rätt modell är att minska utbetalningarna på låtarna. Vi skulle kunna vara lönsamma i dag om vi inte investerade massor pengar i utveckling för att fortsätta växa. Vår modell fungerar”, säger Daniel Ek och fortsätter:

”I stället vill vi vara med och sänka kostnaderna för hur man marknadsför en artist, det är dyrare än någonsin förr att ta fram en hitlåt och konkurrensen ökar. Vi sitter med en plattform där vi effektivt kan nå användarna med relevanta budskap till en lägre kostnad. Marknadsföring tror vi är den enskilt största möjligheten för Spotify. Våra marginaler kommer att öka om vi kan ta del av effektivitetsvinsten.”

Läs även: Daniel Ek om striden med skivbolagen: ”Det är alltid komplicerat” 

Di Digital har kunnat avslöja att Daniel Ek nyligen sålt sina första aktier sedan noteringen och kammat hem 85 miljoner kronor. Men det kan vara början på en betydligt större affär. Totalt är 422 000 aktier registrerade för försäljning, vilket skulle ge en vinst på över 800 miljoner kronor.

”Det är väldigt okontroversiellt, egentligen. Jag har skickat in långsiktiga dokument till den amerikanska finansinspektionen om att sälja, för att jag inte ville att det skulle uppstå några diskussioner om att jag sitter på insiderinformation. Dokumenten skickades in i samband med noteringen och gäller för ett år framåt”, säger Daniel Ek, och fortsätter:

”Medlena ska jag använda till att köpa ett antal warranter som jag sitter på. Så jag hoppas inte att jag kommer minska mitt ägande. Man får räkna på kursen”, säger han.

Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

Finanskändisar går in i Kry-grundarens haussade olja: ”Vi är redan inne på nästa runda”

Josefin Landgårds bolag Mantle verkar inte ha inte lidit någon större skada av Läkemedelsverkets beslut att förbjuda deras cannabisolja. Den nya hudvårdsserien går som på räls och grundarna har siktet internationellt.

Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina Lönnkvist
Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina LönnkvistFoto:Josefine Stenersen

Mantles medgrundare och vd Josefin Landgård, som också var med och startade vårdgivaren Kry 2014, har precis avslutat sitt måndagsmöte med teamet på fem personer. Snart ska de bli åtta. 

Bolagets försäljning av en ny hudvårdsserie som innehåller så kallad cannabidiol-olja, CBD-olja förkortat, har gått som tåget sedan den lanserades i december 2020. 

Från att bolagets intäkter helt stannade av, på grund av att Läkemedelsverket förbjöd försäljningen av den CBD-oljan i mars i fjol, är Mantle nu på banan igen. Under 2021 beräknar man att omsätta 10 miljoner kronor.

”Vi visste att det skulle komma utmaningar med Mantle, som det gör när man är i en ny bransch. Men det är också det som gör att det finns stor potential”, säger Josefin Landgård, och hänvisar även till Krys resa.

Läkemedelsverkets beslut utgick från att oljan kan uppfattas som ett läkemedel, vilket i så fall inte är godkänt i Sverige. Mantle har överklagat till Förvaltningsrätten, men ärendet har inte prövats än.

”Vi är övertygade om att vi ska vinna i frågan, för vi har rätt i sak. Sedan är Sverige bara en marknad, så det är egentligen inte så viktigt. Vi vill använda den svenska marknaden för att bevisa vårt case, men nu har hudvårdsprodukterna tagit sådan fart att det inte är så viktigt längre”, menar Josefin Landgård.

Istället fick bolaget gå ut och be om förtroende från investerare, då de saknade försäljningssiffror att visa upp. Och det gick bra. I november i fjol tog Mantle in en investering på 12 miljoner kronor. Något som grundarna Josefin Landgård och Stina Lönnkvist då valde att inte kommunicera. 

Läs också: Kry-grundaren talar ut om vd-bytet: ”Fick feedback om att jag var gravid” 

Bland de nya ägarna återfinns Oriflame-ägarna Anna af Jochnick och Helene af Jochnick. Även Voi-grundaren Fredrik Hjelm har investerat, via bolaget Semjorka, samt investmentbolaget Ernström & Co som ägs av familjen Hielte-Hobohm och som också är delägare i bolag som Apotea och nyligen i Na-kd. Även Daniel Pilotti, grundare av Ryska Posten, och Johan Karlsson, vd på Slättö, står på ägarlistan. 

Även bolagets tidigare investerare Cristina Stenbeck, Susanna Campbell, Sophia Bendz och Emilia de Poret har lagt in pengar i den nya rundan. 

”De investerare vi har fått in nu är både starka strategiskt och kapitalstarka, vilket innebär att de kan skjuta till kapital i många rundor framöver. Det är inte alla affärsänglar som har möjlighet att vara med hur länge som helst”, säger Josefin Landgård.

CBD-oljan säljs fortfarande på andra marknader och för hudvårdsserien tittar nu Mantle på att börja sälja produkterna i Danmark och Storbritannien. Danmark för att det ligger nära Sverige och det finns en överlapp i skandinavisk kultur och influencers som är de som främst sprider marknadsföringen av produkterna. 

Storbritannien har en mer mogen CBD-marknad, men ännu ingen större spelare som har fått fäste, menar Josefin Landgård.

”Nu har vi galna tillväxtsiffror och vill resa pengar snart igen. Vi diskuterar just nu med brittiska riskkapitalister”, säger Josefin Landgård.

Men att lansera hudvård tar tid. Det är långa ledtider från att ha formulerat en produkt tills att den finns på marknaden. Hudvårdsserien skulle ha lanserats i Sverige förra sommaren, men förpackningarna som produceras i Italien blev försenade på grund av pandemin.

”Vi släppte produkterna 17 december och det blev direkt en hype. Men det är roligt att se att de också konverterar bra i försäljningen”, säger Josefin Landgård.

Förutom på Mantles egna sida säljs hudvården genom bland annat Lyko, Bangerhead och Kicks.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera