Annons

Creandum kliver in i social plattform för seniorer

Det sociala nätverket Leap har som ambition att koppla ihop seniorer över 55 år så att dessa kan möta andra som delar samma passioner och intressen. 

Nu tar bolaget in 26,5 miljoner kronor bland annat från riskkapitalbolaget Creandum.

”Jag har tillbringat väldigt mycket tid med människor i den här åldersgruppen och kom fram till att något saknades”, säger medgrundaren Caroline Ingeborn, som tidigare var vd för spelbolaget Toca Boca.

Leaps grundare Vishal Kapur och Caroline Ingeborn.
Leaps grundare Vishal Kapur och Caroline Ingeborn.Foto:Hardy Wilson

På Leaps hemsida erbjuds för närvarande kurser i att skriva skönlitteratur och poesi, samtal om vänlighet, lektioner i att föra dagbok – för att bara nämna några av aktiviteterna. Bakom kulisserna matchas deltagarna så att likasinnade ska finna varandra. Hemsidan betonar att grupperna är små och personliga.

Caroline Ingeborn var tidigare vd för barnspelbolaget Toca Boca, som såldes av Bonnier 2016. Tre år senare – när antalet användare fördubblats till 20 miljoner i månaden – klev hon in som rådgivare åt riskkapitalbolaget Creandum. Nu är Caroline Ingeborn vd för Leap, som hon grundade tillsammans med entreprenören Vishal Kapur.

När Leap nu fyller på kassan med 3,1 miljoner dollar, motsvarande omkring 26,5 miljoner kronor, leds investeringsrundan av bland andra Creandum.

”Det fanns aldrig något löfte om att de skulle investera i mig oavsett vad jag startade”, säger Caroline Ingeborn om kopplingen mellan bakgrunden på Creandum och dess investering i hennes nya bolag.

”Men det är klart att det var jättebra att kunna bolla idéer med de olika delarna av Creandumfamiljen. De känner mig.”

Hon anser själv att klivet från ett barnspelbolag till ett socialt nätverk för seniorer är något av en resa mellan två extremer – men den nya målgruppen är inte obekant för henne. I Caroline Ingeborns barndom arbetade föräldrarna mycket, vilket ledde till att hon utvecklade en nära relation till sina far- och morföräldrar. 

”Det gjorde att jag aldrig har sett ålder som en anledning att inte vara kompisar. Jag har kompisar som både är yngre och äldre – det har bara alltid varit så. Därför var det inte speciellt konstigt för mig att starta det här.”

När Caroline Ingeborn började arbeta på idén insåg hon att samhällets seniorer var en missförstådd grupp.

”Många innovationer som riktar sig till äldre människor är avsedda för livets slutskede, som när man trillar eller får Alzheimers. Det är givetvis väldigt bra och viktigt när man har en åldrande befolkning”, säger Ingeborn. Hon pekar dock på att merparten av alla seniorer är aktiva – och menar att dessa individer har glömts bort.

”De sitter fast i en värld där teknologin och upplevelserna är någon annanstans. Det är bakgrunden till att jag började gräva i det här.”

Visionen med Leap är tydlig – att skapa meningsfulla möten genom att placera seniorer i små grupper där deltagarna har gemensamma intressen.

”Vi har all teknik vi behöver för att kunna träffa andra på ett meningsfullt sätt online”, säger Caroline Ingeborn.

Det nya kapitalet ska investeras i nyrekryteringar och fortsatta satsningar på produktutveckling. I nuläget befinner sig plattformen fortfarande i startgroparna, berättar Caroline Ingeborn:

”Det vi har just nu är en plattform där vi testar olika gruppaktiviteter i små grupper. Det rör sig om allt från kurser till konversationer. Vi har kommit så pass långt att vi kan testa och se att användarna stannar kvar och kommer tillbaka till produkten. Sedan är det fem tusen andra saker som vi finputsar varje dag.”

Affärsmodellen bygger på medlemsskap och att användarna prenumererar på tjänsten.

Har ni några intäkter att tala om i dagsläget?

”Nej, vi har inte börjat experimentera med intäkter över huvudtaget. Först måste vi visa att det här i grunden är en social learning-produkt som folk vill ha och dela med sig av”, säger Caroline Ingeborn.

Innehåll från WintAnnons

Egen konsultfirma – hur mycket måste du ta betalt?

Många som driver tjänste- och konsultbolag vet inte ifall deras timpriser kan täcka bolagets löpande utgifter, vilket kan få förödande konsekvenser för deras ekonomi. Anders Nilsson från den automatiserade bokföringstjänsten Wint berättar hur du kan försäkra dig om att du tar rätt timpris för dina tjänster.

Det är vanligare än man kan tro att den som startar upp ett tjänsteföretag väljer att erbjuda ett timpris helt baserat på magkänsla – eller genom att lägga sig på samma nivå som sina konkurrenter. 

– Det man då glömmer bort är att timpriset inte bara är en siffra i en offert, utan någonting som ska se till att du har råd att betala ut din lön och täcka bolagets kostnader varje månad, säger Anders Nilsson, skatte- och redovisningsexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint. 

Hur mycket behöver du fakturera varje månad?

Det bästa sättet för att bestämma ditt timpris är enligt Anders att börja bakifrån och ställa dig följande frågor:

1. Hur hög lön vill jag och mina eventuella kollegor kunna ta ut varje månad, före skatt?

2. Vilka fasta kostnader, utöver lönekostnader och arbetsgivaravgifter, har jag i firman? (hyra av kontor, telefonräkning, bokföringskostnader, programvaror, etc.)

– När du har dessa summor klara för dig finns flera kalkylverktyg på nätet som du kan använda för att räkna ut hur mycket du behöver fakturera varje månad för att täcka såväl de fasta kostnaderna som din lön och arbetsgivaravgifterna, säger han.

– Ponera att du är ensam i bolaget och vill plocka ut en lön på 40 000 kr före skatt. Dessutom har du fasta kostnader på 15 000 kr i månaden. Då skulle du behöva fakturera för ungefär 76 100 kr/månad för att gå plus minus noll. Men helst vill du såklart gå ytterligare lite plus varje månad för att få ett bra resultat och möjlighet till en utdelning i slutet av året, så vi höjer den siffran till minst 80 000 kr.

Läs också: Företagare – så bör du tänka kring din lön 2023 

Vad blir ditt timpris?

Nu när du vet detta blir nästa steg att avgöra hur många timmar i månaden du kommer kunna ta betalt för. En genomsnittlig arbetsmånad består av 167 timmar, varav ganska många kommer behöva vara odebiterade, då du arbetar med administration, försäljning, reser, går på kundmöten eller på annat sätt lägger ner tid som du inte kan ta betalt för. 

När du räknar ut ditt timpris måste du med andra ord ta höjd för vilken debiteringsgrad du kommer kunna upprätthålla. 

– Man skulle kunna hävda att en sjuttioprocentig debiteringsgrad är ett riktmärke att sträva mot. Det skulle i så fall innebära att du ska försöka ta betalt för ca 117 av dina 167 timmar varje månad, vilket ger dig ett lägsta timpris på ca 685 kr/h (80 000 / 117 ≈ 683,8). För att klara break-even varje månad alltså, påpekar Anders.

Tänk på marginalerna

Nu när du vet allt detta kan du börja kolla vad du har för marginaler att höja ditt timpris ytterligare. 685 kr/h är ditt minimum, men du vill ju kunna gå plus när du har en bra månad så att du har en extra buffert att spela på ifall någon månad skulle gå sämre. Helst vill du alltså höja priset lite till. 

– Det är nu du kan börja snegla på konkurrenterna. Tar de 800, 900 eller till och med 1100 kr/h? Då finns såklart utrymme för dig att höja ditt pris också. Ju högre du har utrymme att gå, desto bättre för dina marginaler, säger Anders. 

Han påpekar också att det finns fler parametrar att ta hänsyn till när det gäller just marginalerna, till exempel att försöka öka debiteringsgraden. Eftersom tid bokstavligt talat är pengar för den som säljer tjänster finns mycket att vinna på att minimera den arbetstid som du inte kan ta betalt för. 

– Ju fler administrationstimmar du kan kapa bort, desto mer tid kan du lägga på att hjälpa dina kunder – vilket innebär extra klirr i kassan för dig. Genom att automatisera din bokföring och ekonomihantering slipper du mycket pappersarbete som du istället kan lägga på det du gör bäst.

Läs mer: så automatiserar Wint din bokföring 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera