Annons

Carnegie investerar i robotrådgivare

Robotrådgivaren Opti tar in Carnegie som ny delägare i sin största runda hittills. Framöver ligger fokus på tillväxt. 

”Det finns en otrolig expertis inom kapitalförvaltning innanför deras väggar”, säger Optis vd Jonas Hombert. 

Fintechbolaget Opti grundades av finansprofilen Ann Grevelius och entreprenören Jonas Hombert 2014.
Fintechbolaget Opti grundades av finansprofilen Ann Grevelius och entreprenören Jonas Hombert 2014.

Opti grundades 2014 och sällar sig till en rad uppstickare som utmanar storbankerna om sparkunderna. Idén grundar sig i en automatiserad fondrobot som kan pressa förvaltningsavgifterna. 

Det hindrar dock inte robotrådgivaren från att sällskapa med den äldre skolan. Nu plockar Opti in Carnegie som ny delägare i sin med råge största runda hittills. Totalt investerar investmentbanken 200 miljoner kronor i Opti, vilket innebär att robotrådgivaren nu plockat in 320 miljoner kronor i externt kapital sedan starten och värderar bolaget till 1,2 miljarder kronor.

I ett första steg kommer Carnegie äga 9,9 procent av aktierna i Opti och efter godkännande från Finansinspektionen kommer ägarandelen stiga till 16,7 procent. 

”Vi planerade att ta in pengar men visste inte varifrån. Vi har haft en dialog med Carnegie och förstod genom den att det fanns samma syn på långsiktighet och förståelse för affären”, säger Optis vd Jonas Hombert.

Carnegie kommer inte att ha något inflytande över Optis förvaltning, men förhoppningen är att de två aktörerna kommer att kunna ha nytta av sina olika perspektiv. 

”Det finns en otrolig expertis inom kapitalförvaltning innanför deras väggar. Det tror jag att vi kan dra nytta av. Omvänt så kan vi bidra med vår expertis inom teknik”, säger Jonas Hombert och tillägger att hela Opti just nu består av 13 medarbetare. 

Med en fylld kassa är planen att Opti ska fortsätta investera i produktutveckling och till viss del även i marknadsföring. 

”Men en stor del av pengarna kommer även sparas som buffert för vårt långsiktiga perspektiv. Vi vill visa att vi aldrig kommer att stå på bara ben, att vi är ett solitt företag som finns här och kommer att finnas en lång tid framöver.” 

Under 2020 redovisade Opti intäkter på 2,5 miljoner kronor och ett resultat på sista raden på –16,2 miljoner kronor. Böckerna för 2021 är inte stängda och Jonas Hombert vill således inte dela några siffror för 2021 än, men säger att det var ett år som präglades av stark tillväxt. Han vill dock inte avslöja hur många kunder man har i dagsläget. 

”Vi mer än fyrdubblade kundbasen och såg en liknande utveckling av intäkterna. Vi gör ett större minusresultat än året innan på grund av fortsatta investeringar i produktutveckling och tillväxt. Vi kommer att fortsätta vara olönsamma i några år till, enligt plan.” 

Bland Optis delägare finns i dag finansmannen Staffan Persson, familjen Wilkne och Apotea-grundaren Pär Svärdson med flera. De tävlar om marknadsandelarna med aktörer som Lysa och Fundler, som nyligen fyllde kassan med 60 miljoner kronor från bland annat Svea Bank.

Tillväxten till sektorn följer efter två starka börsår som gynnats av pandemin. Men att 2022 inletts med röda siffror på flera globala börser är inget som skrämmer Optis vd. Snarare kan det gynna förvaltning av robotrådgivare, tror Jonas Hombert. 

”Vi har stuckit ut hakan lite genom att erbjuda diversifierade portföljer som innehåller många fler olika typer av tillgångar än bara aktier. Det för att sänka risken utan att påverka den förväntade avkastningen, jämfört med en smalare portfölj. När det väl skakar till på börsen visar det tydligt vilket värde det finns i stabilitet.”

Läs mer: Techbankiren vill göra spac:en rumsren 

Innehåll från NutanixAnnons

Moderna datacenter kan minska energiförbrukning och koldioxidutsläpp med 27 procent

Mats Ericson, regionchef för Sverige, Danmark och Island på Nutanix.
Mats Ericson, regionchef för Sverige, Danmark och Island på Nutanix.

Enligt en ny rapport från analysfirman Atlantic Ventures så har nästa generations HCI-arkitektur en potential att minska den globala energiförbrukningen och koldioxidavtrycket hos datacenter med 27 procent per år. I hela EMEA-regionen motsvarar det en minskad energiförbrukning med 56,7 TWh och minskade utsläpp med 14,2 miljoner ton koldioxid under perioden 2022-2025.

Nutanix har som svar på den globala klimatkrisen och den senaste energikrisen, sponsrat en djupgående rapport för att hjälpa beslutsfattare att inte bara minimera energikostnaderna utan också radikalt minska koldioxidavtrycket från sina datacenter. Besparingarna kan nämligen vara betydande. Som ett exempel kan en fullständig övergång till HCI i alla brittiska datacenter fram till 2025 potentiellt spara 8,1 TWh energi och 1,8 miljoner ton koldioxidutsläpp, vilket är ungefär lika mycket som att plocka bort 400 000 bilar från vägarna.

– Bara i EMEA-regionen förbrukar datacenter över 90 TWh per år med en utsläppsnivå som motsvarar ungefär 5,9 miljoner fordon (27 miljoner ton CO²e). Åtgärder här kan ha en enorm inverkan på klimatförändringarna, men de måste också vägas mot företagens behov av att konkurrera effektivt på en alltmer digitaliserad marknad. Därav denna rapport som i detalj undersöker hur olika datacentertekniker står sig när företag undersöker för- och nackdelar med att försöka uppnå energieffektivisering och klimatmål, säger Mats Ericson, regionchef för Sverige, Danmark och Island på Nutanix.

Den nuvarande energikrisen har lett till kraftigt stigande energikostnader i hela Europa, vilket har gjort energieffektivitet och energiförsörjning till en av de viktigaste prioriteringarna för både CIO:er och leverantörer av datacenter. Samtidigt har datacenterindustrin förbättrat energieffektiviteten avsevärt under de senaste årtiondena, och är nu en av de mest avancerade sektorerna när det gäller både energieffektivitet och minskade koldioxidutsläpp. Trots detta är datacenter fortfarande en stor energikonsument och kan göra mycket bättre ifrån sig. 

– Storskaliga colocation-datacenter har en bättre PUE-faktor, energieffektivitet i datacentret, än traditionella datacenter som kunder driftar själva. Om man byter till modern HCI-arkitekturer i storskaliga datacenter kan man öka energibesparingarna och bli nästan lika energieffektiv som stora hyperscalers som AWS eller Google Cloud, säger Mats Ericson. 

Om rapporten

Resultaten och prognoserna i den Nutanix-sponsrade rapporten bygger på en ursprunglig analys som skapades av det oberoende forsknings- och rådgivningsföretaget Atlantic Ventures i mars 2022. I rapporten jämförs en mängd olika tekniska modeller med särskild hänvisning till traditionella tre-nivå-arkitekturer och nyare metoder för hyperkonvergerad infrastruktur (HCI) där man modellerar en typisk västeuropeisk tillverkare för att uppskatta datacenters energibehov och koldioxidavtryck på olika orter. Rapporten belyser vad en bred omställning till moderna datacenterarkitekturer skulle kunna åstadkomma globalt när det gäller energieffektivitet och klimatskydd.

Läs rapporten här 

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nutanix och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera