1515

Byggde Wikipedia-utmanare från studentkorridoren — nu satsar 22-åringen på blockkedjan

22-årige Theodor Forselius från Jönköping hoppade av gymnasiet för att bli webbentreprenör. Sedan reste han till USA och drog igång nätencyklopedin Everipedia som har lockat över Wikipedias medgrundare. Nästa drag är att flytta projektet till blockkedjan.

Theodor Forselius, medgrundare av nätencyklopedin Everipedia
Theodor Forselius, medgrundare av nätencyklopedin EveripediaFoto:Press

Wikipedia lanserades 2001 och har sedan dess blivit en av nätets hörnstenar. Med över 40 miljoner artiklar skrivna på 299 språk av frivilliga skribenter och med över 500 miljoner unika besökare i månaden verkar det som att nätencyklopedin gör något rätt. Och har en skyddad position från eventuella utmanare.

Men 22-årige Theodor Forselius från Jönköping ser definitivt utrymme. 

Från en studentkorridor på UCLA i Kalifornien har han varit med och byggt upp Everipedia som beskriver sig som världens största engelskspråkiga encyklopedi med 6 miljoner artiklar.

I dag har Everipedia som lanserades 2014 uppemot 3 miljoner unika besökare i månaden och några tusen aktiva redaktörer.

Vägen dit har inte varit spikrak.

Som 14-åring byggde Theodor Forselius upp ett socialt nätverk för gamers, tillsammans med en internetkompis från USA.

”När jag började ettan i gymnasiet var jag övertygad om att detta skulle bli världens största sajt, så jag hoppade av gymnasiet för att satsa 100 procent på det. Det blev givetvis inte världens största sajt”, säger han.

Föräldrarna tyckte att om han inte gick i skolan skulle han börja jobba. Efter att ha praktiserat på en webbyrå hemma i Sverige, och senare jobbat heltid på samma byrå, åkte han över till Kalifornien för att träffa kompisen som han byggt det sociala nätverket tillsammans med. 

Dennes klasskompis, Sam Kazemian, blev i sin tur vän till Theodor Forselius och det var de två som började jobba på det som skulle bli Everipedia.

“Vid det här laget så sov vi i studentlägenheter på UCLA och kodade första versionen av Everipedia därifrån”, säger han.

Både han och Sam Kazemian var stora fans av Wikipedia och redigerade frekvent:

”Men vi kände att Wikipedia var den enda delen av internet som varken hade uppdaterats eller utvecklats under nästan två decennier medan sådant som sociala nätverk, sökmotorer och liknande hade fått massvis av konkurrenter som konstant drivit innovationen framåt.”

Bland annat irriterades de av Wikipedias policy över vad som är värt att skriva om och inte.

”En blomma som upptäcktes för 200 år sedan som kanske får en handfull Google-sökningar per månad får en lång Wikipedia-artikel medan sociala medie-stjärnor eller artister som har flera miljoner följare inte anses tillräckligt viktiga”, säger han.

Dessutom tyckte de att redigeringsfältet och kommentarsfunktionen var föråldrad och de gillade inte att Wikipedia använder ett eget kodspråk.

”Vi tänkte att varför bygger vi inte ett gränssnitt som är lika enkelt att använda som Instagram eller Facebook så att alla kan bidra med kunskap i sina respektive intresseområden utan att behöva vara tekniska?”

Everipedia började med att hämta in allt innehåll från Wikipedia till den egna encyklopedin, ungefär 5 miljoner artiklar.

”Wikipedia gjorde likadant när de drog igång genom att kopiera allt innehåll från Encyclopedia Britannica och använda det som bas”, säger Theodor Forselius.

Enligt databasen Crunchbase har Everipedia tagit in motsvarande knappt 10 miljoner kronor i riskkapital från bland annat riskkapitalfirman Mucker Capital. Förutom Theodor Forselius och Sam Kazemian är även bland annat Mahbod Moghadam, som grundade textsajten Genius.com, med i grundarteamet. 

Wikipedia är annonsfritt och finansieras av läsarnas donationer. Grundarna insåg att om Everipedia skulle bli bättre än Wikipedia kunde de inte använda annonser för att finansiera projektet.

Sam Kazemian har varit aktiv i bitcoin-världen sedan 2012 och han kom på att en lösning för att slippa serverkostnader var att decentralisera encyklopedin och låta användarna äga den genom blockkedjeteknik.

”Första gången jag besökte hans studentlägenhet på UCLA så hade han datorchassin ihopkopplade med sladdar över hela golvet. Eftersom han hade en fast avgift för elen i sin studentlägenhet så använde han sig av bitcoin-utvinning för att betala för college”, säger Theodor Forselius.

Blockkedjan är en teknik som kanske främst associeras med kryptovalutor som bitcoin, men som kan användas till mycket mer, bland annat att spåra livsmedel, kontrollera diamanter eller varför inte distribuera information.

Theodor Forselius ser ett antal fördelar. Bland annat att nätverket decentraliseras och skyddas från censur. 

”En positiv bieffekt av att använda peer-to-peer-teknologi är att det blir otroligt svårt för länder som i dagsläget blockerar bland annat Wikipedia att censurera innehållet”, säger han och syftar på att informationen inte kommer att lagras på någon enskild server utan istället fördelas mellan användarna.

En annan effekt av att gå över till blockkedjan är att det lockade över en av Wikipedias medgrundare, Larry Sanger, till Everipedia där han fick rollen som informationschef.

Läs mer: Wikipedia-grundare ansluter till utmanare startad av svensk 22-åring 

”Den decentraliserade modellen som görs möjlig av blockkedjan var sättet han från början ville att Wikipedia skulle fungera på har han sagt. Men tekniken fanns helt enkelt inte när han var med och startade det”, säger Theodor Forselius.

Ytterligare en fördel med blockkedjan för projektet ser Theodor Forselius i att det bygger in finansiella incitament i systemet.

I likhet med andra blockkedjeprojekt kommer Everipedia att utfärda så kallade tokens, eller digitala polletter. I Everipedias ekosystem representerar polletterna röster som påverkar innehållet och sajtens utveckling.

Läs även: Experten om nya kryptoinvesteringar: “Nu är det vilda västern” 

Tanken är att det ska ge ett skydd mot spam och trollande. Det ska helt enkelt vara olönsamt att lägga till dåligt innehåll.

”När du redigerar eller skapar artiklar så är du tvungen att använda en liten mängd av dina tokens som insats. Sedan går andra redaktörer som äger tokens in och godkänner eller nekar det du lagt till. Om det blir godkänt så får du tillbaka din insats samt ytterligare tokens ovanpå det som belöning. Men om det nekas så bränns de token du satsade.”

Blir det inte ett snävt urval av redaktörer om bara de som har digitala polletter kan vara med?

“När du skapar ett konto och börjar redigera så får du en liten mängd tokens att börja med. Så även om du inte köpt tokens sedan innan så kan du komma igång. Tokens är sedan lätt tillgängliga via olika plattformar.”

Får man någon finansiell utdelning?

“En decentraliserad encyklopedi fungerar likt bitcoin, där det inte finns någon intäktsmodell eller central organisation som utvinner någon vinst. I och med att fler människor börjar använda sig av tekniken och ju mer det växer så kan man se att värdet av att äga dessa tokens bara blir större på sikt.”

Läs även: Rusning efter kryptokatter saktar ned bitcoin-utmanaren 


Innehåll från WintAnnons

Konsulter som struntar i admin tjänar troligen mer

Daniel Johansson, VD Wint.
Daniel Johansson, VD Wint.

I Brainvilles konsultrapport över första halvåret 2021 går det att läsa att ett för konsulter angenämt problem uppstått. Det finns fler uppdrag än konsulter just nu, och precis som på bostadsmarknaden är det säljarens, alltså konsultens, marknad. Wint ser liknande vindar både där fler konsulter efterfrågar en lösning för att lätta arbetsbördan, men också att fler nya bolag startas.

Hos den automatiserade bokföringstjänsten Wint kan man relatera till den utveckling som Brainvilles siffror visar. Det finns en större efterfrågan från både nystartade och äldre bolag. 

– En stor del av vår kundbas är få- och flermans konsultbolag, såväl IT- som HR- och management-konsulter. Många är så gott som fullbelagda just nu och behöver optimera sin tid och sina arbetsdagar. Att då lägga tid på administration funkar inte, det är debiterbara timmar som egentligen bara försvinner. Jag kan absolut gå så långt som att säga att konsulter som släpper mycket av administrationen och istället låter oss sköta den, troligen tjänar mer, säger Daniel Johansson, VD på Wint. 

Wints tjänst är framtagen med grundidén om att företagande ska vara superenkelt. Alla onödiga moment som stjäl tid ska skalas bort. Som konsult ger det ju mer tid till kunden och uppdraget. Till skillnad från många andra tjänster på marknaden är Wint en helhetslösning som helt tar över administrationen, från löner och betalningar till deklarationer och bokslut. I modellen ingår även att kunna ge företagare ekonomisk rådgivning utifrån deras företag och behov, allt till en fast månadskostnad. 

Läs också: så förenklar Wint vardagen för hundratals svenska konsulter 

Stort behov av effektivisering

När första halvårets konsultrapport från Brainville presenterades visade det sig att uppdragen i storstadsregionerna just nu är så många att konsulternas tid inte räcker till. Det går att välja och vraka bland uppdrag och det finns en tendens att alla företag inte kan få den hjälp de behöver. 

– Det är absolut konsulternas marknad. Samtidigt som de har ett stort behov av att effektivisera och strukturera för att möta efterfrågan går det ju inte heller att jobba fler timmar än vad som finns på ett dygn. Att konsulterna själva börjar leja bort jobb och uppgifter är en naturlig del i det här, säger Manuel de Verdier på Brainville. 

Förändrad prisbild och bättre lönsamhet

En annan del av utvecklingen där uppdragen är fler än konsulterna är att prisbilden kan förändras. Som vanligt när marknaden styrs efter tillgång och efterfrågan finns det utrymme att se över prissättning och utveckla nya delar av sitt erbjudande. Brainville ser att marknaden är redo att betala det konsulterna begär.

– Vi ser mindre skillnad mellan vad konsulterna vill ha betalt och det uppdragsgivarna är villiga att betala. Detta halvår är det lite extra intressant att se att uppdragsgivarnas priser har ökat snabbare än säljarnas, vilket förstås är ett tydligt tecken på att det är säljarens marknad.

Att både kunna höja sitt arvode och samtidigt använda sig av en extern tjänst för löneutbetalningar, deklarationer, betalningar och bokslut ger stora möjligheter till större lönsamhet och bättre rörelseresultat. 

 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?