1515

Buskers vd: ”Det går inte att tjäna pengar på Periscope”

Om fem år tittar folk fortfarande på Netflix, men sociala medier har tagit över rollen som främsta underhållningskanal. Livestreaming-apparna kommer helt ha ersatt traditionell tv. I alla fall om man får tro uppstickaren Buskers vd Lippe Oosterhof.

Buskers vd och medgrundare Lippe Oosterhof.
Buskers vd och medgrundare Lippe Oosterhof.Foto:Press


Detta är den första delen i Di Digitals serie #uppstickarna, där vi tar tempen på de nya sociala nätverken genom att intervjua grundarna själva.


Facebook Live, Youtube, Snapchat, Periscope. Med så många appar som direktsänder innehåll på marknaden, varför släppa en till?

Den frågan ställde Lippe Oosterhof sig själv och sitt team för ett år sedan. Ett halvår senare rullade de ut Busker – en sorts variant av Periscope, där tittarna dock har möjligheten att ge ”dricks”.

”Vi tyckte att det fanns ett tomrum att fylla. Det går inte att tjäna pengar på Periscope, såvida du inte får folk att lämna din sändning och skicka pengar via PayPal, eller om du är så stor att du kan bli sponsrad. Vi tycker att om du är talangfull så borde du kunna tjäna pengar på ett naturligt, organiskt sätt. Intäktsgenereringen är den största skillnaden mellan oss och liknande appar”, säger Lippe Oosterhof till Di Digital.

Det krävs miljontals användare för att överleva på den här marknaden.

Företaget, som består av tio personer och har sin bas i Westwood i Los Angeles, planerar att inom kort lansera stöd för handel i appen. Kortfattat går tjänsten ut på att användare kan köpa produkter av andra användare under pågående livesändning, utan att lämna appen.

”Vår stora vision är att ha de bästa underhållarna på Busker. För att locka dem till Busker måste de kunna tjäna pengar. ’Dricks’-knappen funkar bra, men det är med köpknappen de kommer kunna tjäna intressanta summor”, säger Lippe Oosterhof.

Vår intervju genomförs i en livesändning i Busker, vilket snabbt visar sig ha sina brister. Inte minst det hackiga tempot, till följd av att frågorna ställs via kommentarer (med begränsat antal tecken) som sedan besvaras muntligt och det faktum att frågor ibland drunknar i floden av kommentarer från andra användare.

Foto:

Dagens industris produktägare Henrik Ståhl genomförde intervjun direkt på Busker.

Men det har också sina fördelar – och det dröjer inte länge förrän andra tittare ger sin i diskussionen med egna relevanta frågor.

Användaren Jimmy Chicago undrar exempelvis om köpflödet betraktas som ”in app purchases”, alltså köp inuti själva appen. Nej, svarar Lippe, eftersom man betalar direkt med sitt kreditkort eller PayPal-konto.

”I andra appar går köpen genom App Store, och då tar Apple 30 procent. När vi börjar sälja [produkter] kommer vi att göra på samma sätt [som med dricks], det vill säga med ett kreditkort eller PayPal”, förklarar Lippe.

Vi vill ge talangfulla människor en plattform att visa upp sin talang på.

Busker tar 15 procent i provision. ”Alldeles för generöst”, säger flera ivriga Busker-fans under intervjun. En inte helt ologisk invändning. För hur är det egentligen tänkt att Busker ska få verksamheten att gå runt?

Svaret stavas kritisk massa. Under appens fyra första månader – den lanserades för Ios i april och Android för några veckor sedan – har Busker lockat drygt 30 000 användare, helt utan marknadsföring. Nästa år siktar man på att få upp antalet över miljonstrecket.

Läs även: Sju nischade sociala nätverk att ha koll på

”Det krävs miljontals användare för att överleva på den här marknaden. 30 000 är en bra start, men inom ett par år behöver vi minst 5–10 miljoner”, konstaterar Lippe.

Han är övertygad om att det främsta sättet att nå dit är att locka användare med förmågan att skapa högkvalitativt innehåll. Användare som kan underhålla en publik på regelbunden basis och få användarantalet att växa organiskt, helt enkelt.

”Vi tycker att interaktiv livestreaming som medium betraktat är den nya televisionen. Istället för att slå på din tv loggar du in i Busker, för att du känner dig som en del av Busker. Vi vill ge talangfulla människor en plattform att visa upp sin talang på, och kanske göra det till sitt levebröd.”

Konkurrensen är mördande. Men Lippe hävdar att Busker inte låter sig skrämmas av tungviktare som Facebook, Youtube, Snapchat och Periscope (som ägs av Twitter).

Självklart är jättarna våra rivaler, men vi försöker göra någonting helt annorlunda. Det vi huvudsakligen tävlar om är människors tid.

”Vi ser det inte riktigt på det sättet. Självklart är de rivaler, men vi försöker göra någonting helt annorlunda. Det vi huvudsakligen tävlar om är människors tid. Vi fokuserar på våra egna mål och försöker ständigt göra produkten bättre”, säger han.

I juni avslöjade The Wall Street Journal att Facebook betalat över 400 miljoner kronor till mediaföretag och kändisar för att använda nya tjänsten Facebook Live, som lanserades i april.

Även Twitter har under senvåren slutit avtal med företag som CBS och Bloomberg Media i syfte att få mer kvalitativt innehåll i sina live streaming-tjänster. Den senaste tiden har det också cirkulerat uppgifter om att Snapchat gör sig redo att börja betala särskilda användare för innehåll.

En strategi som Lippe Oosterhof inte ger mycket för.

”Vi vill inte ha Tom Cruise. Vi tror inte på sånt. Meerkat hade Madonna, men det hjälpte inte dem ett dugg. Jag har sett David Beckham och andra kändisar i olika live streaming-appar, och de bara pratar. De lyssnar inte. Så vi bryr oss inte om kändisar. Det här är den nya kändiseran – vem som helst kan bli en kändis här.”

Samma tongångar hörs när han beskriver de sociala nätverkens och Buskers status om fem år:

”Sociala medier kommer att ta över rollen som främsta underhållningskanal. Det finns så många fantastiska personer i den här appen som inte behöver vara med i tv längre, eftersom de kan bli mer framgångsrika på plattformar som Busker. Folk kommer fortfarande att titta på Netflix och Hollywood-produktioner, men de kommer ägna mycket mer tid åt innehåll skapat av talangfulla personer för en medelstor publik. Det är väldigt spännande, för det demokratiserar och diversifierar skapandet av innehåll.”


Detta är den första delen i Di Digitals serie #uppstickarna, där vi tar tempen på de nya sociala nätverken genom att intervjua grundarna själva. Varje intervju sker direkt på varje enskild plattform, i detta fall alltså på Busker:

Foto:

Se hela live-intervjun med Buskers grundare


Innehåll från ENFOAnnons

Säkra accesstjänster – en affärskritisk fråga

Under de senaste åren har allt fler verksamheter flyttat såväl beteenden, affärer och relationer från fysiska miljöer till digitala. Denna utveckling accelererades av pandemins intåg och de förändrade förutsättningarna medför vissa risker.

– Behovet av heltäckande, snabba och flexibla identitets- och accesslösningar för kunder, anställda och partners har därför skjutit i höjden – med god anledning, betonar Patrik Duckert på IT-tjänsteföretaget Enfo.

Läs mer om Enfos tjänster inom Identity and Access Management (IAM)  

Hoten mot digitala verksamheter och aktörer ökar allt mer. Att motverka identitetsbedrägerier, hantera accessrisker och säkra kunddata har därför blivit affärskritiska utmaningar för många företag. En avgörande faktor i arbetet med att möta dessa utmaningar är att skapa trygg och säker åtkomst till data och att säkerställa att rätt instans enbart når den information som den ska nå, oavsett om det rör sig om kunder, anställda, partners eller IoT-enheter. 

– Det handlar om att skapa ett digitalt förtroende – digital trust. Den digitala transformationsresan medför nämligen att vi förlorar det personliga mötet, vilket kan skapa svårigheter, konstaterar Patrik, som är ansvarig för enheten Digital Identity inom affärsområdet Digital Trust på Enfo.

För att stötta sina kunder i att genomföra en säkrare digital transformationsresa har Enfo tagit fram ett nischat samlat erbjudande, med en hållbar identitetslösning, avancerad cyber security och en dynamisk end user experience. Sarvi Glemfors, ansvarig för enheten User Engagement inom affärsområdet Digital Trust på Enfo, betonar att nyckeln är att ge användarna stöd i att fatta rätt beslut. 

– Med rätt accesslösningar skapar vi en trygghet hos medarbetarna. Att exempelvis ge översikt av hur data delas och används eller vem som har behörighet, utan att vara en bromskloss, lägger grunden för att på lång sikt förändra beteendet hos användarna. På så vis hjälper man medarbetarna reflektera över sina egna behov och beteenden, vilket i slutänden leder till säkrare hantering av data.

Läs mer om Enfos identitetstjänster

Hastighet och agilitet i fokus

Patrik konstaterar att det ur ett tekniskt perspektiv i ett första skede handlar om hastighet och agilitet. Människor förväntar sig snabb kommunikation och snabba rutiner i sin digitala vardag, på samma sätt som de gör vid fysiska möten. En medarbetare som måste vänta på att få tillgång till rätt system eller data tappar i produktivitet, medan en kund som är köpbenägen söker sig någon annanstans om den inte kan fullfölja sitt köp på ett snabbt och smidigt sätt sätt. 

– I det digitala mötet finns inget socialt lim, utan man kommunicerar på helt andra premisser. Kraven på hastighet är inget nytt, men har aktualiserats det senaste året. Samtidigt har människor blivit allt mer säkerhetsmedvetna, varpå de förutsätter höga säkerhetsnivåer. I grunden handlar även detta om tillit; oberoende om jag är anställd eller kund behöver jag kunna lita på att systemet ger bra skydd.

Inled med dataklassificering

Att bygga säkra nät och tjänster kan dock vara lättare sagt än gjort. Patrik rekommenderar att som första steg ta hjälp av en expert för att genomföra en djuplodande klassificering av alla sina data, delvis för att kartlägga vilka säkerhetslösningar som behövs för respektive material men även för att få hjälp med att utforma system och teknik som passar företagets specifika infrastruktur.

– Har alla i företaget tillgång till alla data blir man naturligtvis väldigt effektiv, men det kanske rör sig om information som är så pass känslig att effektiviteten inte är värd det. Det måste alltså finnas en balans mellan effektivitet och integritet, särskilt när nya tjänster lägger allt mer av ansvaret för säkerheten hos slutanvändaren, konstaterar Patrik som avslutning.

Läs mer om Enfos erbjudande inom accesstjänster

Mer från ENFO

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ENFO och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?