1515

Bristfälliga siffror kring kvinnors företagande: ”Vi behöver mer statistik”

Anna Branten, konsult och tidigare vd för inkubatorn Ideon Innovation, har skrivit en rapport om vad som ligger bakom siffrorna om kvinnors företagande. ”Vi drar slutsatser som vi anser är avgörande för att komma åt att så få kvinnor driver bolag”, säger hon.

Anna Branten jobbar som konsult och rådgivare inom jämställdhet och hållbarhet.
Anna Branten jobbar som konsult och rådgivare inom jämställdhet och hållbarhet.

De senaste decennierna har i snitt ungefär var tredje företag i Sverige startats och drivits av kvinnor. Men vad ligger egentligen bakom den statistiken? Det är något som Anna Branten – tidigare vd på inkubatorn Ideon Innovation i Lund och som driver konsultföretaget Institute for Transition, har undersökt närmare och presenterat i rapporten: ”Vad vet vi egentligen om kvinnors företagande”.

”Vi drar några nya slutsatser som vi anser vara avgörande för att komma åt problemet med att så få kvinnor driver tillväxtbolag”, säger Anna Branten.

Hon har skrivit rapporten tillsammans med kollegan Anna van der Brugghen och med finansiering från innovationsmyndigheten Vinnova.

Bakom siffran att 30 procent av bolagen startas och drivs av kvinnor döljer sig flera felaktigheter och oklarheter, menar Anna Branten. Dels innehåller den alla möjliga kategorier av företagare och inkluderar i vissa fall kvinnliga vd:ar som inte har något ägande. Andra exempel är att ordförande i bostadsrättsföreningar räknas med. 

Sedan jämförs också män och kvinnor rakt av, även om kvinnor i större utsträckning startar enskilda firmor än män. Många kvinnor jobbar med sitt företag på deltid och är beroende av en annan inkomst.

Det råder också begreppsförvirring mellan att starta, äga, leda eller driva företag.

”Det krävs nya kategoriseringar för att kunna se vilka typer av bolag som kvinnor startar. I dag har vi till exempel ingen ingen aning om hur stor siffran är för andelen företag som drivs av kvinnor med ambitioner att växa och det är främst därför vi har intresserat oss för frågan – hur vi som land behöver frigöra all potential som finns och säkerställa att kvinnor i högre utsträckning äger, påverkar och är med och löser våra klimatutmaningar. säger Anna Branten.

Hon resonerar kring att starta en enskild firma är intressant ur ett sysselsättningsperspektiv, men det är en helt annan sak än att starta ett bolag med ambitioner att växa, anställa, skala och påverka samhällsutvecklingen. 

”När vi rör ihop begreppen och inte har tillförlitlig statistik, så vet vi inte vilka insatser som behöver göras på olika håll för att alla entreprenörer ska ha samma möjligheter”, säger hon.

Det hon och hennes medförfattare var ute efter när de gjorde rapporten var att ta reda på om det finns statistik, forskning och initiativ med effekter mätta i satsningar gjorda för kvinnor. Utifrån det skulle man i så fall kunna ge svar på varför kvinnors företagande inte ökar och var potentialen finns.

”Rapporten är ett nedslag i några av dom systemfel vi ser som hindrar kvinnor i sitt företagande. Det skulle relativt enkelt gå att åtgärda om någon verkligen tog ansvar för frågorna istället för att peka på varandra”, säger Anna Branten.

Läs också: ”Behövs kraftig ökning av kvinnliga entreprenörer”

Sverige som land har sedan 1980-talet haft som mål att öka kvinnors företagande. Anna Branten lyfter fram att instanser som statliga Almi Invest, som investerar i startupbolag, Vinnova som bidrar med finansiering till olika innovationsprojekt, och det statliga riskkapitalbolaget Saminvest har jämställdhetsstrategier som blir svåra att följa upp när det inte finns något att jämföra med.

”Insatserna behövs på många olika plan, men har vi inte statistik kan vi heller inte göra någonting åt det. Underlagen är viktiga, för vi kan inte följa upp något om vi inte vet om det är bra eller dåligt”, säger hon.

Det finns mängder av samstämmig forskning kring anledningarna till att inte kvinnor startar eller får finansiering i sina företag, menar hon, som handlar om genus och samhälleliga strukturer:

”Men ofta kallas det för identitetspolitik och delar av näringslivet tenderar att slå ifrån sig de orden. Det skär sig i diskussionen. Om alla verkligen tog del av vad forskningen har sagt de senaste 10–20 åren hade vi kunna lösa många problem. Men det finns för många på beslutspositioner som agerar utifrån sin egen referensvärld och inte vill acceptera analysen”, säger Anna Branten.

”Vi måste komma ur dessa skyttegravar och istället börja fokusera på möjligheterna och vinsterna med att få in nya, viktiga perspektiv i företagandet. Jämställdhet föder också och är en del av mångfald. För att få vår kollektiva företagarsjäl mer framtidsorienterad så behöver alla få vara med”, fortsätter hon.

Hon har själv varit aktiv i startupvärlden och följt teknikbolag på nära håll under sitt vd-skap på inkubatorn Ideon Innovation. När hon började vad 5 procent av bolagen som deltog i inkubatorn grundade av kvinnor. Under de kommande två åren drev hon initiativet ”The Yes Way”, också med finansiering från Vinnova, och fick på kort tid upp andelen till 40 procent. 

”Vill man nå kvinnor måste man se det som en målgrupp, som en kund. Det gäller att anstränga sig, inte bara förvänta sig att de ska hitta till en av sig själv. Vi behöver uppmuntra till företagande i varje led, även innan riskkapitalet kommer in. Vi måste kollektivt tro att om investerar i kvinnor kommer vi att få fram nya innovationer”, säger Anna Branten.

2019 lämnade hon Ideon för att jobba vidare med frågan som rådgivare och konsult. Hon säger att Sverige har en enorm potential att hitta nya innovationer och lösningar på problem, men att de kan se annorlunda ut.

”Vi behöver förändra processer och normer, och skalbarhet måste inte se ut som det har gjort tidigare. Om vi inte investerar i kvinnor kommer vi inte att få in den nya potentialen”, säger Anna Branten.

Läs också: Miljarderna fortsätter rulla in till män – dödläge för kvinnors bolag

Prenumerera på nyhetsbrevet Female Founders här


Innehåll från EOSAnnons

Industriell 3D-printing i metall öppnar upp för många nya möjligheter

Värmeväxlare, kopparapplikation och EOS Digital Factory.
Värmeväxlare, kopparapplikation och EOS Digital Factory.

Industriell 3D-printing, även kallat additiv tillverkning, är en precis, effektiv och tillförlitlig metod som klarar komplex design och är överlägsen traditionella tillverkningsmetoder när det kommer till att optimera produktion inom tillverkningsindustrin. Världsledande teknikleverantören EOS har nyligen inlett ett utvecklingspartnerskap med Audi, och det är bara ett av alla sätt där de hjälper kunder världen över med en mer effektiv produktion i både plast och metall.

EOS är internationellt ledande inom additiv tillverkning och erbjuder maskiner och support till servicebyråer och kunder inom stora tillverkningsindustrier som olja och gas, flyg-, fordon- och medicinteknik – industrier som står inför ständigt växande utmaningar såsom krav på resurseffektivitet, logistik och optimering.

Industriell 3D-tillverkning öppnar upp för många nya möjligheter och de senaste åren har intresset varit stort för just metall-3D-skrivare. EOS erbjuder, förutom 3D-skrivare, ett brett utbud av material som aluminium, titan, koppar och flertalet superlegeringar. Maskinerna finns i flera utföranden med en till fyra lasrar och varierande byggvolymer och automatiseringsgrad

– Med hjälp av en pulverbäddslaser appliceras tunna lager med metallpulver som sedan smälts till den geometri som användaren efterfrågar. En stor fördel med additiv tillverkning är att man kan skapa väldigt komplexa geometrier i ett stycke utan att behöva sätta samman flera komponenter. Pulverlagren är så tunna som 0,02-0,08 millimeter per lager, vilket ger ett väldigt precist resultat. Materialet och kraven på applikationen styr vilken lagertjockleck som används, säger Jesper Bjarneteg, Field Service Engineer, EOS.

Utvecklingspartnerskap med Audi

EOS M 400 är en av de större metallskrivarna i produktportföljen. Med 1000 watt lasereffekt är den optimal för serietillverkning av stora metalldelar, något som kommit väl till pass i och med samarbetet med Audi – som de benämner som ett utvecklingspartnerskap. Syftet är nämligen inte bara att bistå med system och processer, utan att även stötta dem med kunskap och utbildning i additiv tillverkning.

Jesper Bjarneteg tror att just kunskapen är central för att fler företag ska våga ta steget och investera i tekniken.

– Traditionell tillverkning är inte nödvändigtvis gynnsam men många är låsta till den design de haft innan. De vågar inte riktigt göra den stora investering det initialt är, även om de på längre sikt kommer vara en bra affär. Additiv tillverkning innebär stora materialbesparingar, kortare ledtider, större skalbarhet, effektivisering och optimering av produktionen. En annan fördel är att man slipper vara beroende av underleverantörer.

Ett helhetskoncept

Utvecklingen sker i en rasande fart och där man för fem år sedan använde tekniken för prototyper sker den nu i produktionsfas. I och med Industri 4.0 har EOS jobbat mot att digitalisera, effektivisera och analysera hela produktionsflödet.

– Vi har en lokal närvaro i Sverige och lång erfarenhet i branschen. Vi är inte bara maskinleverantör utan ger även support på en bredare skala och kan leverera ett helhetskoncept med stöttning hela vägen, avslutar Jesper.

Läs mer om EOS metall-3D-skrivare här 

Mer från EOS

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EOS och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?