1515
Annons

Bristfälliga siffror kring kvinnors företagande: ”Vi behöver mer statistik”

Anna Branten, konsult och tidigare vd för inkubatorn Ideon Innovation, har skrivit en rapport om vad som ligger bakom siffrorna om kvinnors företagande. ”Vi drar slutsatser som vi anser är avgörande för att komma åt att så få kvinnor driver bolag”, säger hon.

Anna Branten jobbar som konsult och rådgivare inom jämställdhet och hållbarhet.
Anna Branten jobbar som konsult och rådgivare inom jämställdhet och hållbarhet.

De senaste decennierna har i snitt ungefär var tredje företag i Sverige startats och drivits av kvinnor. Men vad ligger egentligen bakom den statistiken? Det är något som Anna Branten – tidigare vd på inkubatorn Ideon Innovation i Lund och som driver konsultföretaget Institute for Transition, har undersökt närmare och presenterat i rapporten: ”Vad vet vi egentligen om kvinnors företagande”.

”Vi drar några nya slutsatser som vi anser vara avgörande för att komma åt problemet med att så få kvinnor driver tillväxtbolag”, säger Anna Branten.

Hon har skrivit rapporten tillsammans med kollegan Anna van der Brugghen och med finansiering från innovationsmyndigheten Vinnova.

Bakom siffran att 30 procent av bolagen startas och drivs av kvinnor döljer sig flera felaktigheter och oklarheter, menar Anna Branten. Dels innehåller den alla möjliga kategorier av företagare och inkluderar i vissa fall kvinnliga vd:ar som inte har något ägande. Andra exempel är att ordförande i bostadsrättsföreningar räknas med. 

Sedan jämförs också män och kvinnor rakt av, även om kvinnor i större utsträckning startar enskilda firmor än män. Många kvinnor jobbar med sitt företag på deltid och är beroende av en annan inkomst.

Det råder också begreppsförvirring mellan att starta, äga, leda eller driva företag.

”Det krävs nya kategoriseringar för att kunna se vilka typer av bolag som kvinnor startar. I dag har vi till exempel ingen ingen aning om hur stor siffran är för andelen företag som drivs av kvinnor med ambitioner att växa och det är främst därför vi har intresserat oss för frågan – hur vi som land behöver frigöra all potential som finns och säkerställa att kvinnor i högre utsträckning äger, påverkar och är med och löser våra klimatutmaningar. säger Anna Branten.

Hon resonerar kring att starta en enskild firma är intressant ur ett sysselsättningsperspektiv, men det är en helt annan sak än att starta ett bolag med ambitioner att växa, anställa, skala och påverka samhällsutvecklingen. 

”När vi rör ihop begreppen och inte har tillförlitlig statistik, så vet vi inte vilka insatser som behöver göras på olika håll för att alla entreprenörer ska ha samma möjligheter”, säger hon.

Det hon och hennes medförfattare var ute efter när de gjorde rapporten var att ta reda på om det finns statistik, forskning och initiativ med effekter mätta i satsningar gjorda för kvinnor. Utifrån det skulle man i så fall kunna ge svar på varför kvinnors företagande inte ökar och var potentialen finns.

”Rapporten är ett nedslag i några av dom systemfel vi ser som hindrar kvinnor i sitt företagande. Det skulle relativt enkelt gå att åtgärda om någon verkligen tog ansvar för frågorna istället för att peka på varandra”, säger Anna Branten.

Läs också: ”Behövs kraftig ökning av kvinnliga entreprenörer”

Sverige som land har sedan 1980-talet haft som mål att öka kvinnors företagande. Anna Branten lyfter fram att instanser som statliga Almi Invest, som investerar i startupbolag, Vinnova som bidrar med finansiering till olika innovationsprojekt, och det statliga riskkapitalbolaget Saminvest har jämställdhetsstrategier som blir svåra att följa upp när det inte finns något att jämföra med.

”Insatserna behövs på många olika plan, men har vi inte statistik kan vi heller inte göra någonting åt det. Underlagen är viktiga, för vi kan inte följa upp något om vi inte vet om det är bra eller dåligt”, säger hon.

Det finns mängder av samstämmig forskning kring anledningarna till att inte kvinnor startar eller får finansiering i sina företag, menar hon, som handlar om genus och samhälleliga strukturer:

”Men ofta kallas det för identitetspolitik och delar av näringslivet tenderar att slå ifrån sig de orden. Det skär sig i diskussionen. Om alla verkligen tog del av vad forskningen har sagt de senaste 10–20 åren hade vi kunna lösa många problem. Men det finns för många på beslutspositioner som agerar utifrån sin egen referensvärld och inte vill acceptera analysen”, säger Anna Branten.

”Vi måste komma ur dessa skyttegravar och istället börja fokusera på möjligheterna och vinsterna med att få in nya, viktiga perspektiv i företagandet. Jämställdhet föder också och är en del av mångfald. För att få vår kollektiva företagarsjäl mer framtidsorienterad så behöver alla få vara med”, fortsätter hon.

Hon har själv varit aktiv i startupvärlden och följt teknikbolag på nära håll under sitt vd-skap på inkubatorn Ideon Innovation. När hon började vad 5 procent av bolagen som deltog i inkubatorn grundade av kvinnor. Under de kommande två åren drev hon initiativet ”The Yes Way”, också med finansiering från Vinnova, och fick på kort tid upp andelen till 40 procent. 

”Vill man nå kvinnor måste man se det som en målgrupp, som en kund. Det gäller att anstränga sig, inte bara förvänta sig att de ska hitta till en av sig själv. Vi behöver uppmuntra till företagande i varje led, även innan riskkapitalet kommer in. Vi måste kollektivt tro att om investerar i kvinnor kommer vi att få fram nya innovationer”, säger Anna Branten.

2019 lämnade hon Ideon för att jobba vidare med frågan som rådgivare och konsult. Hon säger att Sverige har en enorm potential att hitta nya innovationer och lösningar på problem, men att de kan se annorlunda ut.

”Vi behöver förändra processer och normer, och skalbarhet måste inte se ut som det har gjort tidigare. Om vi inte investerar i kvinnor kommer vi inte att få in den nya potentialen”, säger Anna Branten.

Läs också: Miljarderna fortsätter rulla in till män – dödläge för kvinnors bolag

Prenumerera på nyhetsbrevet Female Founders här

Innehåll från DeelAnnons

Svenska bolag anställer fler utomlands

Daniel Eisenberg, Sverigechef på Deel.
Daniel Eisenberg, Sverigechef på Deel.

Sverige är ett av de europeiska länder vars företag snabbast ökar sin anställningstakt utomlands. Det visar Global Hiring Report från Deel - ett bolag som möjliggör för företag att anställa vem som helst, var som helst.

– Vi märker en stor efterfrågan på våra tjänster, säger Daniel Eisenberg, Sverigechef på Deel.

Genom att använda data från över 100 000 kontrakt i 150 länder, och över 500 000 lönedatapunkter från Deel och tredjepartskällor, visar Deel vilka länder som anställer globalt, vem som anställs för vilka roller, och hur detta fenomen påverkar globala betalningar och löner. 

Trenderna granskades över sex månader, från januari till juni 2022. 

– Att Deel haft en rekordsnabb tillväxt ligger i linjer med flera större trender, som viljan till distansarbete i samband med pandemin, global brist på talang och en kulturförändring i vad en arbetsplats kan vara. Både arbetstagare och arbetsgivare tjänar på att gränserna suddas ut menar vi, säger Daniel Eisenberg, som själv leder Deels expansion i Norden på distans från Kenya. 

Deel hjälper i dagsläget över 50 svenska bolag att anställa och leda globala team. Sverige, som har en stark startup-sektor, har ett stort behov av att fylla positioner och hitta talang för att möjliggöra sina tillväxtresor. Svenska företag är, tillsammans med estländska och schweiziska, de företag i Europa som har snabbast växande anställningstakt utomlands, enligt Deels undersökning. 

– Svenska startups har problem med att anställa i den takt de växer i. I förlängningen hotar det Sveriges tillväxt, säger Daniel Eisenberg. 

– Genom att lämna över allt komplicerat pappersarbete och lokal arbetsrätt till oss kan bolagen fokusera på sin tillväxt och lyfta blicken från en svensk arbetsmarknad där det kan vara tufft att hitta rätt kompetenser. En duktig programmerare är en duktig programmerare, oavsett om hen sitter i Djakarta, Vasastan eller i Silicon Valley.

Letar i andra europeiska länder

Svenska företag vänder främst blickarna mot andra europeiska länder när de letar arbetskraft utomlands. Storbritannien, Polen, USA och Tyskland är populära arbetsmarknader bland svenska arbetsgivare, visar rapporten.  

– Hittar du en kandidat i Tyskland idag kan personen få lön via vår plattform redan i morgon. Vi har koll på de lokala lagarna. Om det till exempel sker en lagändring i Österrike en dag så uppdaterar vi dagen efter. Det måste gå fort, avslutar Eisenberg.

Utländska bolag vänder också blickarna mot Sverige när det är dags att anställa. De vanligaste rollerna företag från andra länder hittar i Sverige är dataanalytiker, mjukvaruutvecklare, designer, produktchef och affärsutvecklare. 

 

Mer från Deel

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Deel och ej en artikel av Dagens industri

Fyra miljoner i straffavgift för brister i Stockholms skolplattform

Utbildningsförvaltningen i Stockholm ska betala fyra miljoner kronor i sanktionsavgift för säkerhetsbrister i Skolplattformen i Stockholms stad. Det fastslår kammarrätten i Stockholm. Det rapporterar nyhetsbyrån Siren.

Den klagande parten Integritetsskyddsmyndigheten får fullt gehör i målet, som tidigare prövats i förvaltningsrätten. Där sanktionsavgiften sattes till 3 miljoner kronor, vilket överklagades av myndigheten.

Integritetsskyddsmyndigheten, tidigare Datainspektionen, pekar på allvarliga överträdelser i it-systemet hänvisat till EU:s dataskyddsförordning. Det gäller bland annat en uppmärksammad läcka 2019 i delsystemet Elevdokumentationen, där omdömen och elevdata som personnummer låg till allmän beskådan. 

Skolplattformen i Stockholms stad har varit en följetong under det senaste året.  It-systemet innehåller uppgifter om uppåt 500 000 elever, vårdnadshavare och lärare i Stockholms stad och har kostat nästan en miljard kronor att bygga sedan 2013.

Det är det börsnoterade bolaget som Tieto Evry, där Christer Gardells Cevian är storägare, som ligger bakom driften av plattformen. Bolaget har under de senaste cirka 20 åren skött driften av Stockholms Stads i dag cirka 500 it-system, till en kostnad på motsvarande 300 miljoner kronor per år. I fjol tecknades ett nytt avtal på 15 år för 4 miljarder kronor.

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera