1515
Annons

Bristfälliga siffror kring kvinnors företagande: ”Vi behöver mer statistik”

Anna Branten, konsult och tidigare vd för inkubatorn Ideon Innovation, har skrivit en rapport om vad som ligger bakom siffrorna om kvinnors företagande. ”Vi drar slutsatser som vi anser är avgörande för att komma åt att så få kvinnor driver bolag”, säger hon.

Anna Branten jobbar som konsult och rådgivare inom jämställdhet och hållbarhet.
Anna Branten jobbar som konsult och rådgivare inom jämställdhet och hållbarhet.

De senaste decennierna har i snitt ungefär var tredje företag i Sverige startats och drivits av kvinnor. Men vad ligger egentligen bakom den statistiken? Det är något som Anna Branten – tidigare vd på inkubatorn Ideon Innovation i Lund och som driver konsultföretaget Institute for Transition, har undersökt närmare och presenterat i rapporten: ”Vad vet vi egentligen om kvinnors företagande”.

”Vi drar några nya slutsatser som vi anser vara avgörande för att komma åt problemet med att så få kvinnor driver tillväxtbolag”, säger Anna Branten.

Hon har skrivit rapporten tillsammans med kollegan Anna van der Brugghen och med finansiering från innovationsmyndigheten Vinnova.

Bakom siffran att 30 procent av bolagen startas och drivs av kvinnor döljer sig flera felaktigheter och oklarheter, menar Anna Branten. Dels innehåller den alla möjliga kategorier av företagare och inkluderar i vissa fall kvinnliga vd:ar som inte har något ägande. Andra exempel är att ordförande i bostadsrättsföreningar räknas med. 

Sedan jämförs också män och kvinnor rakt av, även om kvinnor i större utsträckning startar enskilda firmor än män. Många kvinnor jobbar med sitt företag på deltid och är beroende av en annan inkomst.

Det råder också begreppsförvirring mellan att starta, äga, leda eller driva företag.

”Det krävs nya kategoriseringar för att kunna se vilka typer av bolag som kvinnor startar. I dag har vi till exempel ingen ingen aning om hur stor siffran är för andelen företag som drivs av kvinnor med ambitioner att växa och det är främst därför vi har intresserat oss för frågan – hur vi som land behöver frigöra all potential som finns och säkerställa att kvinnor i högre utsträckning äger, påverkar och är med och löser våra klimatutmaningar. säger Anna Branten.

Hon resonerar kring att starta en enskild firma är intressant ur ett sysselsättningsperspektiv, men det är en helt annan sak än att starta ett bolag med ambitioner att växa, anställa, skala och påverka samhällsutvecklingen. 

”När vi rör ihop begreppen och inte har tillförlitlig statistik, så vet vi inte vilka insatser som behöver göras på olika håll för att alla entreprenörer ska ha samma möjligheter”, säger hon.

Det hon och hennes medförfattare var ute efter när de gjorde rapporten var att ta reda på om det finns statistik, forskning och initiativ med effekter mätta i satsningar gjorda för kvinnor. Utifrån det skulle man i så fall kunna ge svar på varför kvinnors företagande inte ökar och var potentialen finns.

”Rapporten är ett nedslag i några av dom systemfel vi ser som hindrar kvinnor i sitt företagande. Det skulle relativt enkelt gå att åtgärda om någon verkligen tog ansvar för frågorna istället för att peka på varandra”, säger Anna Branten.

Läs också: ”Behövs kraftig ökning av kvinnliga entreprenörer”

Sverige som land har sedan 1980-talet haft som mål att öka kvinnors företagande. Anna Branten lyfter fram att instanser som statliga Almi Invest, som investerar i startupbolag, Vinnova som bidrar med finansiering till olika innovationsprojekt, och det statliga riskkapitalbolaget Saminvest har jämställdhetsstrategier som blir svåra att följa upp när det inte finns något att jämföra med.

”Insatserna behövs på många olika plan, men har vi inte statistik kan vi heller inte göra någonting åt det. Underlagen är viktiga, för vi kan inte följa upp något om vi inte vet om det är bra eller dåligt”, säger hon.

Det finns mängder av samstämmig forskning kring anledningarna till att inte kvinnor startar eller får finansiering i sina företag, menar hon, som handlar om genus och samhälleliga strukturer:

”Men ofta kallas det för identitetspolitik och delar av näringslivet tenderar att slå ifrån sig de orden. Det skär sig i diskussionen. Om alla verkligen tog del av vad forskningen har sagt de senaste 10–20 åren hade vi kunna lösa många problem. Men det finns för många på beslutspositioner som agerar utifrån sin egen referensvärld och inte vill acceptera analysen”, säger Anna Branten.

”Vi måste komma ur dessa skyttegravar och istället börja fokusera på möjligheterna och vinsterna med att få in nya, viktiga perspektiv i företagandet. Jämställdhet föder också och är en del av mångfald. För att få vår kollektiva företagarsjäl mer framtidsorienterad så behöver alla få vara med”, fortsätter hon.

Hon har själv varit aktiv i startupvärlden och följt teknikbolag på nära håll under sitt vd-skap på inkubatorn Ideon Innovation. När hon började vad 5 procent av bolagen som deltog i inkubatorn grundade av kvinnor. Under de kommande två åren drev hon initiativet ”The Yes Way”, också med finansiering från Vinnova, och fick på kort tid upp andelen till 40 procent. 

”Vill man nå kvinnor måste man se det som en målgrupp, som en kund. Det gäller att anstränga sig, inte bara förvänta sig att de ska hitta till en av sig själv. Vi behöver uppmuntra till företagande i varje led, även innan riskkapitalet kommer in. Vi måste kollektivt tro att om investerar i kvinnor kommer vi att få fram nya innovationer”, säger Anna Branten.

2019 lämnade hon Ideon för att jobba vidare med frågan som rådgivare och konsult. Hon säger att Sverige har en enorm potential att hitta nya innovationer och lösningar på problem, men att de kan se annorlunda ut.

”Vi behöver förändra processer och normer, och skalbarhet måste inte se ut som det har gjort tidigare. Om vi inte investerar i kvinnor kommer vi inte att få in den nya potentialen”, säger Anna Branten.

Läs också: Miljarderna fortsätter rulla in till män – dödläge för kvinnors bolag

Prenumerera på nyhetsbrevet Female Founders här

De vill minska personalbristen i vården – backas av ishockeyspelare

Startupen Vivium vill motverka personalbristen i vården med hjälp av en plattform som drar ner på det administrativa arbetet. Nu tar bolaget in färska miljoner, bland annat från två NHL-spelare. ”Vi vill vara en av de självklara aktörerna när det kommer till schemaläggning för vården för Europa och USA”, säger vd:n Peter Westerholm. 

Viviums grundare. Från vänster: Philip Gustavsson, Peter Westerholm och Andreas Jakubowicz.
Viviums grundare. Från vänster: Philip Gustavsson, Peter Westerholm och Andreas Jakubowicz.

Startupbolaget Vivium vill effektivisera tiden det tar att rekrytera ny personal till den underbemannade vårdsektorn med hjälp av automatisering. 

”Om vi vinner tid i det administrativa arbetet kan vi få tid över som istället kan läggas på patienterna”, säger vd:n och medgrundaren Peter Westerholm som tror att personalbristen delvis beror på ineffektiva rekryteringsmetoder. 

Han är förvånad över att så stora delar av det administrativa arbetet fortfarande sker manuellt.

”Vi märkte att det fanns väldigt mycket som kunde förbättras och att det saknades digitala verktyg,” säger vd:n som själv kommer från vårdbemanningsbranschen. 

På Viviums digitala plattform kombineras schemaläggning och resurshantering för timanställda och bemanningspersonal. Tjänsten kan integreras både i privat- och offentlig sektor.  

”Vi är unika för att vi tagit grepp om helheten. Det finns aktörer som bara sköter schemaläggning, sen finns det de som endast tillhandahåller vikarier. Vi däremot, kombinerar alla delar.” 

Vivium har inte haft någon omsättning sedan starten 2020. Men efter det första halvåret 2022 är bolaget uppe i 400.000 kronor. 

Sedan januari är cirka 300 medarbetare vid Danderyds sjukhus uppkopplade till Vivium. Peter Westerholm menar att sjukhuset tack vare plattformen kunnat göra tidsbesparingar på upp till 75 procent. 

”Vårdpersonalen upplever minskad stress och betydligt enklare hantering av schemaläggning som en effekt av Vivium”, säger han. 

I höst lanserar företaget sin tjänst hos ytterligare en aktör som driver sex olika vårdmottagningar. 

”Målsättningen är att fyrdubbla omsättningen under andra delen av året”, säger Peter Westerholm.

I maj stängde Vivium en runda på nio miljoner kronor med befintliga ägare som investeraren Hidden Dreams, fastighetsentreprenören Fredrik Holmström och serieentreprenören Saeid Esmaeilzadeh. 

Nya till Vivium är bland annat NHL-spelarna Oliver Kylington från Calgary Flames och Patrik Nemeth från New York Rangers, som är vänner till en av grundarna. 

Med pengarna tänker de fortsätta satsa på utvecklingen av plattformen samt på att få ut den hos fler kunder. Tanken är att anställa fler till bolaget som i dagsläget består av fyra heltidsanställda på huvudkontoret, varav tre är grundarna själva, plus 10-15 utvecklare.

Peter Westerholm menar att tjänsten så småningom kan komma att utvecklas för områden utanför vårdsektorn.

”Vivium kan appliceras på alla företag med timvikarier. Vi började i den här vertikalen eftersom grundarteamet kommer ifrån vårdbemanningsbranschen.”

Framöver är planen att expandera. Inom fem år vill Vivium ha tagit klivet utanför den svenska marknaden. 

”Vi vill vara en av de självklara aktörerna när det kommer till schemaläggning för vården för Europa och USA.” 

Läs mer: Studenternas vårdplattform tar in miljoner från Dropbox-grundare 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera