1515

Bristfälliga siffror kring kvinnors företagande: ”Vi behöver mer statistik”

Anna Branten, konsult och tidigare vd för inkubatorn Ideon Innovation, har skrivit en rapport om vad som ligger bakom siffrorna om kvinnors företagande. ”Vi drar slutsatser som vi anser är avgörande för att komma åt att så få kvinnor driver bolag”, säger hon.

Anna Branten jobbar som konsult och rådgivare inom jämställdhet och hållbarhet.
Anna Branten jobbar som konsult och rådgivare inom jämställdhet och hållbarhet.

De senaste decennierna har i snitt ungefär var tredje företag i Sverige startats och drivits av kvinnor. Men vad ligger egentligen bakom den statistiken? Det är något som Anna Branten – tidigare vd på inkubatorn Ideon Innovation i Lund och som driver konsultföretaget Institute for Transition, har undersökt närmare och presenterat i rapporten: ”Vad vet vi egentligen om kvinnors företagande”.

”Vi drar några nya slutsatser som vi anser vara avgörande för att komma åt problemet med att så få kvinnor driver tillväxtbolag”, säger Anna Branten.

Hon har skrivit rapporten tillsammans med kollegan Anna van der Brugghen och med finansiering från innovationsmyndigheten Vinnova.

Bakom siffran att 30 procent av bolagen startas och drivs av kvinnor döljer sig flera felaktigheter och oklarheter, menar Anna Branten. Dels innehåller den alla möjliga kategorier av företagare och inkluderar i vissa fall kvinnliga vd:ar som inte har något ägande. Andra exempel är att ordförande i bostadsrättsföreningar räknas med. 

Sedan jämförs också män och kvinnor rakt av, även om kvinnor i större utsträckning startar enskilda firmor än män. Många kvinnor jobbar med sitt företag på deltid och är beroende av en annan inkomst.

Det råder också begreppsförvirring mellan att starta, äga, leda eller driva företag.

”Det krävs nya kategoriseringar för att kunna se vilka typer av bolag som kvinnor startar. I dag har vi till exempel ingen ingen aning om hur stor siffran är för andelen företag som drivs av kvinnor med ambitioner att växa och det är främst därför vi har intresserat oss för frågan – hur vi som land behöver frigöra all potential som finns och säkerställa att kvinnor i högre utsträckning äger, påverkar och är med och löser våra klimatutmaningar. säger Anna Branten.

Hon resonerar kring att starta en enskild firma är intressant ur ett sysselsättningsperspektiv, men det är en helt annan sak än att starta ett bolag med ambitioner att växa, anställa, skala och påverka samhällsutvecklingen. 

”När vi rör ihop begreppen och inte har tillförlitlig statistik, så vet vi inte vilka insatser som behöver göras på olika håll för att alla entreprenörer ska ha samma möjligheter”, säger hon.

Det hon och hennes medförfattare var ute efter när de gjorde rapporten var att ta reda på om det finns statistik, forskning och initiativ med effekter mätta i satsningar gjorda för kvinnor. Utifrån det skulle man i så fall kunna ge svar på varför kvinnors företagande inte ökar och var potentialen finns.

”Rapporten är ett nedslag i några av dom systemfel vi ser som hindrar kvinnor i sitt företagande. Det skulle relativt enkelt gå att åtgärda om någon verkligen tog ansvar för frågorna istället för att peka på varandra”, säger Anna Branten.

Läs också: ”Behövs kraftig ökning av kvinnliga entreprenörer”

Sverige som land har sedan 1980-talet haft som mål att öka kvinnors företagande. Anna Branten lyfter fram att instanser som statliga Almi Invest, som investerar i startupbolag, Vinnova som bidrar med finansiering till olika innovationsprojekt, och det statliga riskkapitalbolaget Saminvest har jämställdhetsstrategier som blir svåra att följa upp när det inte finns något att jämföra med.

”Insatserna behövs på många olika plan, men har vi inte statistik kan vi heller inte göra någonting åt det. Underlagen är viktiga, för vi kan inte följa upp något om vi inte vet om det är bra eller dåligt”, säger hon.

Det finns mängder av samstämmig forskning kring anledningarna till att inte kvinnor startar eller får finansiering i sina företag, menar hon, som handlar om genus och samhälleliga strukturer:

”Men ofta kallas det för identitetspolitik och delar av näringslivet tenderar att slå ifrån sig de orden. Det skär sig i diskussionen. Om alla verkligen tog del av vad forskningen har sagt de senaste 10–20 åren hade vi kunna lösa många problem. Men det finns för många på beslutspositioner som agerar utifrån sin egen referensvärld och inte vill acceptera analysen”, säger Anna Branten.

”Vi måste komma ur dessa skyttegravar och istället börja fokusera på möjligheterna och vinsterna med att få in nya, viktiga perspektiv i företagandet. Jämställdhet föder också och är en del av mångfald. För att få vår kollektiva företagarsjäl mer framtidsorienterad så behöver alla få vara med”, fortsätter hon.

Hon har själv varit aktiv i startupvärlden och följt teknikbolag på nära håll under sitt vd-skap på inkubatorn Ideon Innovation. När hon började vad 5 procent av bolagen som deltog i inkubatorn grundade av kvinnor. Under de kommande två åren drev hon initiativet ”The Yes Way”, också med finansiering från Vinnova, och fick på kort tid upp andelen till 40 procent. 

”Vill man nå kvinnor måste man se det som en målgrupp, som en kund. Det gäller att anstränga sig, inte bara förvänta sig att de ska hitta till en av sig själv. Vi behöver uppmuntra till företagande i varje led, även innan riskkapitalet kommer in. Vi måste kollektivt tro att om investerar i kvinnor kommer vi att få fram nya innovationer”, säger Anna Branten.

2019 lämnade hon Ideon för att jobba vidare med frågan som rådgivare och konsult. Hon säger att Sverige har en enorm potential att hitta nya innovationer och lösningar på problem, men att de kan se annorlunda ut.

”Vi behöver förändra processer och normer, och skalbarhet måste inte se ut som det har gjort tidigare. Om vi inte investerar i kvinnor kommer vi inte att få in den nya potentialen”, säger Anna Branten.

Läs också: Miljarderna fortsätter rulla in till män – dödläge för kvinnors bolag

Prenumerera på nyhetsbrevet Female Founders här


Innehåll från SavelendAnnons

Efter lyckade börsintroduktionen, nu satsar SaveLend på att ytterligare öka verksamheten

Ludwig Pettersson, VD och grundare av SaveLend.
Ludwig Pettersson, VD och grundare av SaveLend.

När fintechbolaget SaveLend börsnoterades 9 juni var det övertecknat till 682 procent – och i första dagens handel tog aktiekursen ett glädjeskutt på 74 procent.

Men nu när yran lagt sig och vardagen tagit vid, lägger bolagets VD Ludwig Pettersson ut kursen framåt.

– Nu ska vi börja jobba ordentligt. Vi ska överträffa våra finansiella mål, något vi är väldigt komfortabla med att vi kommer att göra, och dessutom göra förvärv på vägen som hjälper oss att bli större, säger han. 

SaveLend tillhandahåller två plattformar. Den ena är en investeringsplattform där investerare kopplas samman med låntagare utan att de traditionella bankerna kopplas in. Tillvägagångssättet kallas för peer-to-peer, eller P2P, och har vuxit i popularitet de senaste åren. Den andra är en faktureringsplattform som består av ett komplett faktureringssystem, innehållandes bland annat kundreskontra, avisering, betaltjänster, inkasso och finansieringslösningar. 

Företaget grundades 2014 av Ludwig Pettersson, och 9 juni nåddes ett viktigt delmål på SaveLends resa då man noterades på Nasdaq First North Growth. 

– Det var ett stort intresse på förhand och det var 682 procent övertecknat. Sedan blev det en bra start första dagen. Vi är nöjda, säger han. 

Bolaget tillfördes med noteringen cirka 1220 nya aktieägare och en emissionslikvid om cirka 50 miljoner kronor.

Börsnotering bra för tillväxten

Att vara noterade på Nasdaq är något som kommer att hjälpa SaveLend på den fortsatta tillväxtresan.

– Det stärker absolut vårt varumärke. Det underlättar när vi ska expandera ute i Europa att ha varumärket ”Nasdaq listed” i ryggen och att vi därigenom har gått igenom en noteringsprocess, säger Ludwig Pettersson. 

SaveLend har växt kontinuerligt sedan lanseringen 2014 och 2020 tog det fart ordentligt. Man uppnådde då 1 miljon hanterade fakturor i faktureringsplattformen, en ökning med 400 procent sedan 2018. Under fjärde kvartalet 2020 omsatte SaveLend-koncernen 17,3 miljoner kronor, vilket var 48 procent mer än samma period 2019. Under första kvartalet i år ökade omsättningen med 57 procent jämfört med samma period förra året. 

Den genomsnittliga årsavkastningen för plattformens investerare har varit över 9 procent sedan starten och tillväxten i kapital på investeringsplattformen har de två senaste räkenskapsåren varit 150 procent.

– Vi är på en stark tillväxtmarknad i Sverige, i Europa och globalt. Tillväxten av nya kunder är stor, säger han.

Personlig seger

Att vara börsnoterad innebär också större krav på företaget, något som Ludwig Pettersson välkomnar.

– Vi gillar den ökade transparensen som det innebär att vara noterad. Vi vill ge våra investerare en större inblick i vår verksamhet, säger han.

För Ludwig Pettersson är börsnoteringen också en personlig seger. För många år sedan, i begynnelsen av sin karriär som entreprenör, lovade han sig själv att ta ett bolag till börsen innan han fyller 30. Det lyckades han med, med två månaders marginal.

– Det är kul och man njuter några dagar, men sedan är man tillbaka på jobbet och arbetar mot nästa mål. Där är jag nu, avslutar han.

Läs mer om SaveLend på www.savelend.se 

 

Mer från Savelend

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Savelend och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?