1515
Annons

Bristen på kvinnliga änglar skapar sämre bolag

Den skeva könsbalansen bland svenska ängelinvesterare är ett branschproblem. Josefin Jakobsson sätter hoppet till en ny generation investerarkvinnor. 

Josefin Jakobsson
Josefin JakobssonFoto:Joey Abrait

Jag träffar en bekant över lunch. Hon är på väg att dra igång ett småskaligt investerarnätverk, tillsammans med en grupp kollegor och bekanta.

De blivande affärsänglarna har olika bakgrund, olika kompetens och vet vilken typ av bolag de har bäst möjlighet att stötta. Men en sak skaver. Med undantag från min bekant är de alla män.

Gruppen börjar bli smått desperat. Att satsa delar av sitt privata kapital på startupbolag blir allt vanligare, så visst borde det finnas kvinnor där ute på jakt efter spännande investeringar? De frågar vänner och kontakter, och det kan tilläggas att det kontaktnät de här personerna tillsammans sitter på är imponerande.

Nu går frågan till mig, men pinsamt nog blir även jag svaret skyldig. De kvinnor jag själv känner till som investerar privat är försvinnande få.

Jag lovar att återkomma och gör sen det jag gör bäst, eller brukar göra bäst - research. När jag skriver det här har jag och min kollega Viktor Ström gått igenom namnen på över 200 affärsänglar som mer eller mindre regelbundet investerar i svenska startupbolag. Endast 14 av dessa, cirka 7 procent, är kvinnor, bland annat Jane Walerud, en av Sveriges tyngsta investerare och med en rad bolagssuccéer i bagaget.

Men den vi egentligen är på jakt efter är nästa Jane Walerud.

Ekvationen är enkel. Fler kvinnliga investerare gör att en ny grupp entreprenörer får chansen och höjer kvaliteten på bolag i stort.

Letar vi på fel ställen? Jag bestämmer mig för att bredda mitt sökande utanför affärspress och de informella ängellistor i Excel-format som idag är hårdvaluta bland svenska entreprenörer på jakt efter startkapital.

Till slut hamnar jag hos Rättviseförmedlingen, som även de gjort ett försök att samla namnen på kvinnliga investerare. Men listan här är till och med magrare än min egen.

Att fler kvinnor inte investerar privat i startupbolag är ett branschproblem. Inte minst eftersom kvinnliga affärsänglar har visat sig vara mer benägna att satsa på kvinnliga entreprenörer än vad deras manliga kollegor är.  Kvinnliga entreprenörer är i sin tur mer benägna att vända sig till kvinnliga investerare i jakt på kapital, visar forskning.

Men att kvinnliga entreprenörer får en mindre del av kakan när männen dominerar är inte det enda problemet. En affärsängel bidrar nämligen inte enbart med kapital utan även kompetens, och det finns fler än ett svenskt startupbolag som skulle må bra av fler kvinnliga rådgivare och styrelsemedlemmar.

Att en blandning av styrelseledamöter har positiva effekter på arbetet i styrelserummet visar en rad forskningsrapporter. Men jag vet också att den kunskap som finns hos kvinnliga grundare och anställda i det svenska startup-communityt är enorm.

Ekvationen är enkel. En större andel kvinnliga investerare gör både att en ny grupp entreprenörer får chansen och höjer kvaliteten på bolag i stort.

Den senaste tiden känns dock som att något är på väg att hända. En ny generation kvinnor har trätt fram på den svenska startupscenen. Ett exempel är Jessica Nilsson, investment manager på riskkapitalbolaget Northzone och grundare av det internationella mat på nätet-imperiet Hellofresh. Ett annat Sophia Bendz, tidigare marknadschef på Spotify, som investerat i både Tictail och mensappen Clue, och nyligen blivit partner i det internationella ängelnätverket Beta Angels.

De nya trenden med nätverk- och syndikeringsplattformarna för ängelinvesteringar har för övrigt även det bidragit till att öppna dörren för nya investerare. Hos nätverket Stockholms Affärsänglar är exempelvis hela 12 av 40 partners kvinnor.

När vi nu listar Sveriges 20 mest inflytelserika affärsänglar finns tre tunga kvinnor med på listan, det är alldeles för få. Men jag är övertygad om att listan om några år kommer att se radikalt annorlunda ut.

Vår ambition med Di Digital är att göra relevant affärsjournalistik för det nya svenska näringslivet. Då vägrar vi nöja oss med att bara berätta halva historien.

Läs mer: Den svenska internetbranschens mäktigaste investerare


Innehåll från Mpya DigitalAnnons

Mjukvaruutveckling med betoning på ”mjuk”

När Anton Gunnarsson hos Mpya Digital tog steget in i karriären inom mjukvaruutveckling, låg hans fokus på de tekniska aspekterna. Idag har han nått nya insikter och är övertygad om att betoningen bör ligga någon helt annan stans. 

När Anton började sin karriär var han den första att kasta sig över alla böcker om kodning och programmering, och han lyssnade noga på alla som predikade om testutveckling och andra nymodigheter om teknik och kod. 

– Jag var insnöad i tekniken. Visst, jag lärde mig massor, men ju mer jag jobbar med utveckling  inser jag att den sociala delen av vårt yrke är vad som verkligen betyder något. Det är trots allt i interaktionen med andra som de flesta nya idéer uppstår, understryker Anton, som är Web Developer hos Mpya Digital. 

Tyvärr är det inte helt lätt att skapa miljöer som främjar just det. Brist på tillit och trygghet är något som ofta kan saknas. Men vad är det som gör att man känner sig trygg? Antons övertygelse är att det handlar om att våga vara sårbar och våga prata om känslor. Men som det ser ut idag är det mycket enklare att argumentera om tekniska detaljer än att vara uppriktig med hur man känner. 

– Vilket kanske inte förvånar någon. Men det som förvånar i alla fall mig är att så få ser kraften i att prata om hur man känner eller hur man mår. Att det leder till en bättre miljö för kreativ utveckling och innovativ kod. 

Han tycker att det är dags att vi vågar prata mer om hur det är att vara människa i en tekniktung bransch; hur man ska göra för att må bra och hur man hittar modet att bli den bästa versionen av sig själv, istället för att bara prata om teknik och programmering. 

– Men att använda empati och sårbarhet för att hjälpa sig själv och andra är inte bara utelämnande, det är också skrämmande. Jag vet, för jag jobbar med det varje dag! Men att prata om riktiga känslor och mjuka värden gör att vi bygger förtroende och förståelse för varandra. Vilket i sin tur gör att den där tryggheten växer. Tryggheten att vara sig själv. Tryggheten som gör att vi blir modiga och vågar leda oss själva och andra. Och på köpet växer vi som människor och som team, inte bara som utvecklare. I ordet mjukvaruutveckling finns ordet ”mjuk”. Jag tycker vi ska våga ta fasta på det, avslutar han bestämt. 

Läs mer om Mpya här 

 

Mer från Mpya Digital

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mpya Digital och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?