1515
Annons

Branschaktörer ser risk för ”impact-washing” när miljarderna trillar in

Svenska impact-bolag lockar mest kapital per capita i Europa, samtidigt ökar behovet av riktlinjer för vad som är impact – och vad som är ”impact-washing”. 

Det menar den ideella organisationen The Swedish National Advisory Board for Impact Investing som tagit fram flera ramverk. 

Johan Rippe, styrelsens ordförande i föreningen The Swedish National Advisory Board for Impact Investing och Jenny Carenco, verksamhetsansvarig och styrelsens sekreterare.
Johan Rippe, styrelsens ordförande i föreningen The Swedish National Advisory Board for Impact Investing och Jenny Carenco, verksamhetsansvarig och styrelsens sekreterare.

Miljarderna fortsätter att strömma in i bolag med affärsidéer som ska förbättra världen – och samtidigt generera vinst. 

Nyligen rapporterade Di om att Summa Equity, som återkommande investerar i den svenska techsektorn, stängde Europas största impact-fond på 23 miljarder kronor. Det var en stor ökning i paritet med den fond som tidigare förfogade över titeln som störst, nämligen riskkapitalbolaget Verdanes impact-fond på 3 miljarder kronor.  

Därtill tog dessutom den svenska impactsektorn in mest kapital per capita i Europa förra året, enligt en rapport från Skype-miljardären Niklas Zennströms riskkapitalbolag Atomico.  

Men att marknaden för impact-investeringar växer är inte enbart positivt, menar The Swedish National Advisory Board for Impact Investing. Bakom den ideella föreningen står en rad välkända aktörer från näringslivet, som stiftelsen Norrsken, Swedbank och PWC. Initiativet drog igång 2019 och ingår i paraplyorganisation The Global Steering Group (GSG) med säte i London. 

”När man inte har en gemensam definition för vad impact innebär så går det inte att hålla någon ansvarig för impact-washing”, säger vd:n för konsultbolaget Prosper, Jenny Carenco, som även är verksamhetsansvarig och sekreterare i styrelsen för organisationen.  

Impact-washing definieras som alla marknadsföringspåståenden som görs av olika intressenter utan att de har verkliga belägg för att de generar en miljömässig eller social nytta, enligt Global Impact Investing Network.  

”Det finns en fara med att kapital strömmar in till företag utan att företagen gör någon påtaglig impact i samhället. Vi vill stärka begreppets integritet”, säger Jenny Carenco och pekar på ett typiskt exempel:  

”Ponera att ett visst mjukvaruföretag tar fram ett ekonomistyrningssystem där man också kan registrera koldioxidutsläpp. Då säger bolaget, och intressenter som vill investera, att detta är en impact-investering. Men det bidrar inte till att minska utsläpp, utan det registrerar endast utsläpp. Av okunskap klassificerar man det som ett impact-bolag.” 

Ramverket som organisationen nyligen tagit fram utgörs av fyra delar. I den första delen definieras begreppet impact och de kriterier som ett företag och investeringar behöver uppfylla för att kunna klassificeras som impact. Man har även lagt stor vikt vid att förtydliga skillnaden mellan hållbara investeringar, impact-investeringar och ansvarsfulla investeringar. 

Föreningen har också tagit fram en modell för mätning och rapportering av impact. Den fjärde delen i ramverket syftar till att sätta kriterier för hur teknologier som möjliggör att impact skapas i större skala, men som nödvändigtvis inte klassas som impact på egna ben, ska kunna klassificeras som impact.

”Med dessa ramverk vill vi bidra till att höja impact-integriteten, men också göra det lättare för såväl investerare som företag att mäta och rapportera på impact”, säger Jenny Carenco.  

Men att ”impact-washing” ökar eller att det ofta skulle vara en medveten handling är Johan Rippe, styrelsens ordförande i föreningen och partner på PWC, skeptisk till.

”Vi ser att det finns tendenser till det, men är högst sannolikt inte alltid medvetet. Man har helt enkelt inte kunskapen internt för att avgöra vad som är impact”, säger han. 

Samtalet som vuxit fram av att prata om syfte och hållbarhet tror Johan Rippe är nyttigt för branschen: 

”Jag hoppas att debatten ska driva fram en mognad inom impact. Om vägledningen appliceras på den svenska kapitalmarknaden så kommer det bidra till att kapitalmarknaden fungerar ännu bättre i framtiden med avseende på hur man beskriver att finansiering kommer att användas”, påvisar Johan Rippe.

Lyssna på senaste avsnittet av Digitalpodden där vi diskuterar impact-sektorn

Du hittar även Digitalpodden på Acast, Apple Podcasts och Spotify.

Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

Saas-bolaget får ny storägare: ”Ser stor tillväxtpotential”

Saas-bolaget Netigate får in danska GRO Capital som ny storägare i en affär. ”Vi har satt ihop en plan och planerar att växa organiskt med 30 procent varje år”, säger Netigates vd Mikkel Drucker.

Mikkel Drucker är vd för Netigate.
Mikkel Drucker är vd för Netigate.

Analysföretaget Netigate grundades 2005 och säljer ett verktyg för kund- och medarbetarundersökningar. Bland kunderna finns bland annat Spotify, Circle K och Skistar. 

2021 omsatte bolaget 146 miljoner kronor, med en förlust på 10 miljoner kronor. 

”Vi har satt ihop en plan och planerar att växa organiskt med 30 procent varje år”, säger företagets vd Mikkel Drucker.

Netigate har i dag kontor i Stockholm, Oslo, Frankfurt, Berlin och Warszawa och sysselsätter runt 150 medarbetare. 

Nu tar de in kapital från den danska private equity-fonden GRO Capital som investerat i fler än 25 tech- och mjukvarubolag, bland annat det svenska IT-bolaget Tacton System

”De är motiverade av vår marknad och ser stor tillväxtpotential. Kriget om talanger har påskyndats av pandemin. Att vara närmare anställda och kunder är nu viktigare än någonsin tidigare.” 

Exakt hur mycket GRO Capital går in med vill Mikkel Drucker inte delge. Men vd:n menar att det rör sig strax under en miljard kronor, vilket gör dem till majoritetsägare. 

Sedan tidigare är Netigate värderade till 256 miljoner kronor.

Med pengarna kommer Netigate fortsätta investera i sin produktutveckling. Planen är också att ta klivet ut i övriga Europa och så småningom börja verka på den globala arenan.  

”Tanken är att bli marknadsledare på mellanmarknaden i Europa och just nu är siktet inställt på Storbritannien. Så småningom kommer vi vilja in i USA men tänker ta en marknad i taget.” 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera