1515
Annons

Började hjälpa nyanlända till arbete – nu tar han sig an sparkade från Voi

Techbranschen har gått från att pausa nyanställningar till att säga upp befintlig personal på bara några veckor. Rekryterings-startupen ”Just tech” har kanske en lösning. ”Det förvånar att så många seniora personer skrivit upp sig”, säger grundaren Andreas König.

Andreas König grundade Just tech tillsammans med Jonas Axelsson som har en bakgrund på bland annat Spotify. Nu ska de hjälpa uppsagda techarbetare i Sverige – från bland annat Voi – att hitta nya jobb.
Andreas König grundade Just tech tillsammans med Jonas Axelsson som har en bakgrund på bland annat Spotify. Nu ska de hjälpa uppsagda techarbetare i Sverige – från bland annat Voi – att hitta nya jobb.

Nej, det handlar inte bara om anställda från Voi, men bolaget bakom elsparkcyklarna är ett av de senaste exemplen på tillväxtbolag som sagt upp hundratals anställda.

Just tech är själva ett år gamla, sprungna ur Just Arrived som startade som rekryteringstjänst för nyanlända. Vid årsskiftet knoppades Just tech av och blev ett eget bolag.

”Vår huvudaffär är att rekrytera topptalanger utomlands för techbranschen i Sverige. Vi har tagit hit personer från Iran, Colombia och Venezuela till exempel”, säger grundaren och vd:n Andreas König.

Läs mer: Vois grundare talar ut om krisen: ”Ett helvete” 

Bolaget har blivit certifierat av Migrationsverket, vilket innebär att de kan snabba på processen med arbetstillstånd.

Men grundverksamheten har fått ett hastigt stopp.

Deras kunder har slutat rekrytera och runt om i branschen tvingas många lämna sina jobb.

Åtgärden från Just tech är en ny lista där personer som blivit av med jobbet kan skriva upp sig och där bolag som trots allt växer kan hitta personal.

”För vi ser trots allt att några områden ökar i dessa tider. ’Last mile’-tjänster (hemleveranser, Di:s anm.), nätläkarna och mat på nätet till exempel”, säger Andreas König och förklarar att den nya listan för att matcha jobbsökare från techsektorn med bolag som växer är ett sidoprojekt som är gratis för alla.

Läs mer: Rusning till nätpsykologer: ”Coronakrisen kan följas av pandemi i psykisk ohälsa”

De som vill stå med på listan skriver upp sig, den som vill rekrytera hör av sig.

”Det har gått knappt två dygn (torsdag kväll, Di:s anm.) men det är redan ett 100-tal som registrerat sig. Det som förvånar mig är att det är väldigt många seniora personer. Produktägare med tio års erfarenhet och app-utvecklare med mera.”

Han är övertygad om att det går att se något positivt i det som händer, även om det är svårt just nu, mitt i krisen.

”Jag tror att bolag som vuxit snabbt kan få en chans att analysera läget och kanske göra om lite där det gått för fort. Samtidigt som människor kommer att hitta nya utmaningar som är bättre för att de ska kunna förverkliga sig själva.”

Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

Coronaviruset överraskar forskare: ”Det är oroväckande”

Mitt i sommaren rusar covidsmittan i flera europeiska länder – och även i Sverige ökar fallen. Utvecklingen överraskar virusforskare.

”Vi kan ha trott och hoppats att vi har det värsta bakom oss, men nu är jag osäker”, säger virusforskaren Niklas Arnberg.

Foto:Johan Nilsson/TT

Nästan 900.000 nya fall i Frankrike, 600.000 i Italien och över 500.000 i Tyskland.

Trots sommarvärmen ökar smittspridningen av corona.

Även i Sverige stiger smittan – för femte veckan i rad. De bekräftade fallen är dock betydligt färre här, totalt knappt 4.800, eftersom vi till skillnad från många andra länder inte masstestar längre.

”Jag är lite överraskad. Jag förväntade mig inte att det skulle bli så mycket smittspridning som vi har just nu”, säger Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet.

Hittills under pandemin har smittspridningen tydligt minskat under sommaren. Men undantag finns, påpekar Arnberg. I Sydafrika nådde smittspridningen sin högsta topp nånsin just under sommaren, när deltavarianten fick fäste i landet.

”Nu har vi den nya omikronvarianten BA.5 som verkar undgå tidigare immunitet som vi fått antingen genom vaccin eller infektion. Då kan det bli sådana här situationer som vi har nu med tilltagande smittspridning fast vi är mitt i sommaren”, säger han.

Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC har varnat för den nya coronavågen som man redan ser orsakar att fler läggs in på sjukhus. Prognosen är att smittan kommer att fortsätta att öka och att fler väntas bli svårt sjuka under juli och augusti.

”Det är klart att det är oroväckande, både på global och nationell nivå. Vi vet att sjukvården varit hårt belastad under hela pandemin, nu är många på en välförtjänt semester. Om de som är kvar blir ännu mer belastade är det inte alls bra”, säger Niklas Arnberg.

Vad som händer efter sommaren när jobb och skolor drar i gång igen är också oklart.

”Vi vet inte alls vad som kommer att hända i höst och vinter och hur allvarligt det kommer att bli. Vi har nog trott och hoppats att vi kan ha haft det värsta bakom oss, men nu är jag mer osäker”, säger han.

Han tillägger att han ändå har svårt att se framför sig att det skulle bli värre smittovågor med fler svårt sjuka på sjukhus samtidigt än tidigare.

”Men, det osäkra är hur lång tid det tar innan pandemin är över. Vi har inte varit med om en coronavirusorsakad pandemi tidigare. Vi kan bara jämföra med influensapandemier, som brukar vara över på ett till tre år.”

Kanske kan det ändå vara bra om en andel av svenskarna blir milt infekterade i denna sommarvåg av corona och får med sig ett visst skydd in i hösten och vintern, resonerar han.

Folkhälsomyndigheten har bedömt att en stor del av befolkningen troligen kommer att smittas av den nya undergruppen. Den som haft omikron under vintern eller våren är inte skyddad.

TT: Hur kan ett virus fortsätta att skapa nya undervarianter så snabbt?
”Man kan tycka att det är lite märkligt. Vi har inte alla svaren. En sak man kan säga om det här coronaviruset är att det är det största RNA-viruset som kan infektera människor, och det har en mer än dubbelt så stor arvsmassa som influensaviruset. Så man kan säga att det har en förhållandevis stor molekylär verktygslåda som det kan använda sig av för att till exempel trycka tillbaka vårt immunförsvar och förhindra att vi får en bestående immunitet”, säger Niklas Arnberg.

Att så många är smittade samtidigt globalt spelar också roll.

”Även om viruset muterar förhållandevis långsamt jämfört med andra RNA-virus sker det ändå på totalen en väldig massa mutationer”, säger Arnberg.

TT: Kommer vi nånsin att komma ur denna cykel?
”Ja, det kommer vi att göra. I takt med att vi blir vaccinerade och infekterade, så ser jag framför mig att det här viruset så småningom landar som ett av alla andra säsongscoronavirus eller säsongsinfluensavirus, som vi kan bli sjuka i en gång per år på sin höjd.”

WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus konstaterade häromdagen att pandemin ”inte är i närheten av att vara över”.

”Jag räknar inte med att pandemin kommer att vara över under den här vintern”, säger Arnberg.

Troligen kommer vi inte att behöva leva med restriktioner igen, men det går inte att utesluta, säger han.

TT: Detta sker trots att vi har vacciner?
”Ja, vaccinerna är inte så bra på att skydda mot smittsamhet som vi är vana vid att vacciner brukar göra. Vaccinerna verkar fortfarande ge ett skydd mot svår sjukdom och död, men lyckas inte hålla tillbaka smittspridningen.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera