1515

”Bolag med kvinnliga medgrundare har dubbelt så hög avkastning”

För sjätte året i rad har Di Digital kartlagt hur investeringarna i svenska teknikbolag fördelas mellan könen. Läs om vad folk i branschen har att säga om läget.

Ebba Fåhraeus, vd för Smile Incubator, Peder Hasslev, vd på Saminvest, och Fredrik Hånell, business creation director på EIT Urban Mobility tycker till om investeringslandskapet.
Ebba Fåhraeus, vd för Smile Incubator, Peder Hasslev, vd på Saminvest, och Fredrik Hånell, business creation director på EIT Urban Mobility tycker till om investeringslandskapet.Foto:Press/Jenny Leyman/privat

Di Digitals kartläggning av hur kapitalet fördelas till privatägda teknikbolag i Sverige visar återigen att 1 procent av investeringarna under 2020 gick till bolag grundade av kvinnor. Andelen av investeringsvärdet som gick till mixade grundarteam ökade till 11 procent. Och 88 procent av pengarna investerades i bolag grundade av män.

Läs granskningen här: Miljarderna fortsätter rulla in till män – dödläge för kvinnors bolag

Vi har ställt tre frågor om kartläggningen till folk i branschen:
* Varför ser det ut så här, tror du – de underliggande orsakerna?
* Vad tänker du om läget?
* Behöver det förändras?

Peder Hasslev, vd för Saminvest
Peder Hasslev, vd för Saminvest

Peder Hasslev, vd på det statliga riskkapitalbolaget Saminvest

Varför ser det ut så här, tror du – de underliggande orsakerna?
”Vi tror att nätverken är en viktig förklaring. För grundare är bra nätverk A och O avseende såväl finansiering som goda råd och förmedling av kontakter. Dessa kan vara mer eller mindre inkluderande och bygger på gamla relationer, i dagsläget ofta mellan män.”

Vad tänker du om läget?
”Det är tråkigt att vi inte har kommit längre.”

Behöver det förändras?
”Ja. Som vi ser det är det viktigt att vi får fler kvinnliga investerare, oavsett om det är som medlemmar i fondteam eller som fristående affärsänglar. Förutom att det stärker investeringskompetensen generellt, innebär det fler och bättre nätverk för kvinnliga entreprenörer och större sannolikhet för dem att få tillgång till såväl riskkapital som ägarkompetens. De fondteam som kontaktar oss består i de allra flesta fall av få eller inga kvinnor alls. Saminvest arbetar aktivt med detta under hela utvärderingsprocessen. Hittills har detta resulterat i en kvinnoandel om knappt 25 procent i de team som vi i slutändan har valt att investera i. En för låg siffra förvisso, men ändå ett steg på vägen.”

”Vad gäller affärsänglar arbetar vi nära några av Sveriges bästa inkubatorer. Även här finns det mycket att göra. Dock kan man notera vissa ljuspunkter som på lite sikt kan komma att förändra dagens situation. Vårt affärsängelprogram med Minc och Ideon Innovation som nyligen lanserade ängelinvesteringsbolaget Fast Track Capital III, resulterade i att 26 kvinnor (40 procent) av totalt 65 affärsänglar deltog. Den högsta siffra vi stött på hittills.”

Ebba Fåhraeus, vd på Smile Incubator
Ebba Fåhraeus, vd på Smile IncubatorFoto:Jenny Leyman

Ebba Fåhraeus, vd för Smile Incubator i Medicon Valley i Lund

Varför ser det ut som det gör?
”Det är fortfarande till stor del manliga strukturer som dominerar i näringslivet; män har större och mer upparbetade nätverk och män föredrar fortfarande att investera i andra män. Jag tror inte det är ett helt medvetet val, utan handlar om att de känner igen sig bättre i yngre män än i kvinnor, vilket skapar ett omedvetet 'bias'. Avsaknaden av kvinnliga förebilder och nätverk är en stor utmaning, liksom det faktum att det fortfarande finns få kvinnliga investerare. Studier har också visat att kvinnor tenderar att få andra frågor än män när de pitchar inför investerare; kvinnor tenderar att få frågor som fokuserar på risk och skapar osäkerhet medan män får mer framtidsorienterade frågor som stärker självförtroendet.”

Vad tänker du om läget?
”Jag brinner för en mer jämlik framtid – men tycker att väldigt mycket av det som sker är spel för gallerierna eller på olika sätt förminskar kvinnor på olika sätt. Om man vill bli bäst i fotboll, då måste man älska att spela boll. Viss retorik som jag hör går ut på att kvinnor till exempel inte kan/vill pitcha – och då ska de inte behöva det. Jag tror inte på sånt. Spelplanen är etablerad och vi behöver bearbeta 'bias' hos domarna men spelarna ska ha samma villkor och få samma träningsmöjligheter, inte olika på grund av kön. Däremot – superviktigt med förebilder och stödorganisationer som själva arbetar med sina bias så att alla på riktigt har samma chans.”

Behöver det förändras?
”Det är bedrövligt att det går så långsamt att vända utvecklingen. Forskningen visar tydligt att jämställda bolag presterar bättre än andra så egentligen handlar detta inte bara om jämställdhet utan om resultat och därför borde detta vara en prioriterad fråga för hela näringslivet. Det behövs aktiva satsningar på att synliggöra och lyfta fram kvinnliga entreprenörer och skapa miljöer där kvinnor uppmuntras till företagande och där de får tillgång till kvinnliga förebilder och nätverk. Däremot tror jag inte på separata kvinnoprogram, hos oss på Smile får våra kvinnliga entreprenörer exakt samma bemötande och coachning som männen och har därmed samma förutsättningar när de ställs inför investerare. Vi har i dag lika många kvinnliga vd:ar som vi har män och därmed finns en kritisk massa av förebilder. Drygt 60 procent av grundarteamen är mixade.”

”Vi ser också till att kontinuerligt exponera vårt investerarnätverk för duktiga kvinnliga entreprenörer och detta har haft en oerhört positiv effekt; i dag plockar våra kvinnor in lika mycket riskkapital som männen. Under tiden bolagen är i inkubatorprogrammet – har bolaget tagit in ca 400 miljoner kronor de senaste sex åren, varav 51 procent gått till de bolagen som har kvinnlig vd och medgrundare. Det är också viktigt att arbeta aktivt för att få fram fler kvinnliga investerare, till exempel genom att skapa nätverk och forum, då kvinnliga investerare är mer benägna att i sin tur investera i kvinnor.”

Fredrik Hånell, business creation director på EIT Urban Mobility
Fredrik Hånell, business creation director på EIT Urban Mobility

Fredrik Hånell, entreprenör och investerare som i dag jobbar som ”business creation director” på EIT Urban Mobility – ett initiativ med 400 miljoner euro från EU-organisationen EIT, European Institute of Innovation and Technology, som ska investeras. Syftet är att stödja positiva förändringar i hur människor förflyttar sig i städerna för att göra dem mer beboeliga

Varför ser det ut så här, tror du – de underliggande orsakerna?
”Det är en lång kedja omständigheter som ligger bakom. Det börjar med särbehandling i skolan, det vill säga att flickor och pojkar fostras att kommunicera olika. För unga entreprenörer förstärks sedan skillnaden, både när det gäller hur kvinnor och män presenterar sina affärsidéer, och hur investerare värderar det de hör. Ekosystemen med acceleratorer, inkubatorer, och mjuk- och riskkapitalfinansiärer är bekväma av sig. Det är enklare att forma entreprenörer enligt en mall, än att vidga horisonten och söka andra sätt att värdera investeringspotentialen eller nå ut till fler kvinnliga entreprenörer.”

Vad tänker du om läget?
”Jag blev chockad när jag förstod att endast några få procent av alla investeringar görs i bolag med kvinnliga entreprenörer. Ekosystemet jag nämnde ovan svarar vanligtvis med att 'Det finns för få kvalitetsbolag med kvinnliga entreprenörer', vilket är struntprat. Faktum är att startups med kvinnliga medgrundare har dubbelt så hög avkastning på investerat kapital, anställer fler, och växer snabbare. Det finns flera framgångssagor där man genom ändrad kommunikation, ändrade antagnings- och utvärderingsprocesser, flera kvinnliga entreprenörer som förebilder, och ändrad investeringspolicy faktiskt snabbt uppnått en jämnare fördelning.”

Behöver det förändras?
”Ja absolut! Från min sida har jag satt det kortsiktiga målet att vi ska ha en kvinnlig medgrundare i vartannat bolag vi investerar i. Av de totalt fjorton investeringarna vi gjort sedan oktober förra året har en av fem en kvinnlig medgrundare. Vi blir bättre: Hittills i år har samtliga bolag vi investerat i haft en kvinnlig medgrundare. Inför våra utlysningar och investeringsinitiativ söker vi aktivt efter startups med kvinnliga entreprenörer, vi har också justerat våra investeringskriterier för att premiera jämställda team. När jag presenterar brukar jag peka på att om entreprenörer inte förmår bygga ett jämställt team saknar de en av de viktigaste komponenterna för att bygga ett framgångsrikt företag. Snart hoppas jag att samtliga startups vi jobbar med har en kvinnlig medgrundare.”

Läs också: Stor granskning – så närmar sig kvinnorna makten inom riskkapitalet


Innehåll från F-secureAnnons

Så enkelt får du ett bra skydd mot cyberbrott – utan att det påverkar din dators prestanda

Mikael Herrala, på IT-säkerhetsföretaget F-Secure
Mikael Herrala, på IT-säkerhetsföretaget F-Secure

Genom att automatisera sina attacker kan cyberkriminella i dag slå till mot många och enkelt hitta offer som inte skyddat sina enheter tillräckligt väl. 

– Det är viktigt att hålla sina enheter uppdaterade och använda säkerhetsprogram på dem. På så vis undviker man kostsamma och integritetskränkande cyberbrott, säger Mikael Herrala på IT-säkerhetsföretaget F-Secure

Phishing, eller nätfiske, är en typ av cyberbrott som ökar kraftigt. Under 2020 inträffade 34% fler phishingattacker än året innan. Här manipulerar förövarna användare att självmant ge ifrån sig känslig information, som person- eller betaluppgifter, genom att exempelvis få dem att klicka på länkar i brådskande mejl, sms och i chattkonversationer. Informationen kan sedan utnyttjas vid brott eller säljas vidare i kriminella miljöer. 

– Nätfiske ökar kraftigt eftersom det fungerar och det kan automatiseras. Om man får ett oväntat meddelande eller erbjudande som är för bra för att vara sant, blockera avsändaren och radera därefter meddelandet, säger Mikael Herrala.

Ransomware är en annan typ av cyberbrott som ställer till allt mer skada. Genom att på olika sätt få in skadlig kod i offrets dator eller mobila enheter, kan hårddiskar och servrar kapas och krypteras. Offret uppmanas därefter av förövaren att betala en större lösen, till exempel med ospårbar kryptovaluta som Bitcoin, för att få tillbaka tillgången till sin data. 

En ny och ökande typ av cyberbrott är Trickbot, en dold programvara som bland annat tar sig in i offrets dator, öppnar en bakdörr och låter kriminella fjärrstyra datorn för att begå nya brott.

F-Secure TOTAL erbjuder ett brett skydd

Det finns bra och effektiva sätt att skydda sig mot den här typen av cyberbrott. F-Secure har utvecklat säkerhetsprogrammet F-Secure TOTAL för privatpersoner och småföretag. Det innehåller flera funktioner och ger ett heltäckande onlineskydd.

– Det skyddar mot mer än bara virus och skadliga program. Det kan blockera webbplatser som försöker lura dig på pengar eller komma åt personuppgifter. Dessutom skyddar det dina pengar när du gör bankärenden och handlar online, förklarar Mikael Herrala.

I skyddet ingår också en VPN-funktion som krypterar användarens internetanslutning för att förhindra att kriminella spionerar eller spårar användarens aktiviteter på nätet.

En annan bra funktion är lösenordshanteraren.

– Det är oerhört viktigt att ha långa lösenord och ha olika lösenord för alla sina olika tjänster. Men att komma ihåg dem är för svårt. Med en lösenordshanterare sker det sömlöst över alla dina olika enheter, säger Mikael Herrala.

I F-Secure TOTAL ingår också en avancerad föräldrakontroll som skyddar barn mot olämpligt innehåll på Internet.

F-Secure TOTAL fick prestigepris

I en oberoende jämförelse av AV-TEST, fick F‑Secure SAFE, som är en del av F-Secure TOTAL, de prestigefyllda utmärkelserna Best Protection och Best Performance för år 2020.

– Med F-Secure TOTAL får man ett bra skydd utan att det skapar prestandaförluster. Man kan streama filmer eller spela onlinespel och ändå ha ett fullgott skydd utan att det märks. Det passar hela familjen, avslutar Mikael Herrala.

Klicka här för att prova F-Secure TOTAL utan kostnad. 

 

Mer från F-secure

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med F-secure och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?