1515

Bolag grundade av kvinnor får 1 procent av riskkapitalet

Riskkapitalet fortsätter att flöda in i den svenska techsektorn, men alla får inte ta del av pengarna. Under 2018 investerades knappt 1 procent av drygt 13,6 miljarder kronor i bolag enbart grundade av kvinnor, visar Di Digitals granskning.

Grafik: Mats Jerndahl
Grafik: Mats Jerndahl
Kvinnor får fortsatt en mycket liten del av riskkapitalmiljarderna.
Kvinnor får fortsatt en mycket liten del av riskkapitalmiljarderna.

Få investeringar i techbranschen i Sverige går till kvinnliga entreprenörer och i många fall får de nöja sig med lägre investeringsbelopp. Det visar Di Digitals granskning av könsbalansen inom svenskt riskkapital, som görs för tredje året i rad.

Den här gången har vi granskat totalt 1 083 investeringar i 815 techbolag som registrerats i databasen Nordic Tech List under 2018. 

Hela 85 procent av antalet investeringar gick till bolag med enbart män som grundare, 11 procent till bolag med blandade grundarteam och endast 4 procent till bolag startade av bara kvinnor. 

Utvecklingen har därmed inte gått framåt, då fördelningen var i princip densamma under 2017.

Läs förra årets granskning: Kvinnors bolag får mindre än 1 procent av riskkapitalet 

Men sett till kapital får kvinnor en något större del av kakan. Av de dryga 13,6 miljarder kronor som investerades i bolagen i fjol har 84 procent gått till bolag med manliga grundare, 15 procent till blandade team och mindre än 1 procent (0,99 procent) till bolag med enbart kvinnliga grundare. 

Det innebär en liten förändring jämfört med föregående år, främst när det gäller kapital till mixade grundarteam som ökade med 4 procentenheter på ett år.

Grafik: Mats Jerndahl
Grafik: Mats Jerndahl

Enligt färsk statistik från myndigheten Tillväxtanalys startas i snitt var tredje företag i Sverige av kvinnor. En siffra som inte märkbart har rört på sig under de senaste decennierna. När det gäller kvinnor techbranschen går det att härleda en del av den gruppen till det område Tillväxtanalys benämner som ”information och kommunikation”, där runt 20 procent av egenföretagarna är kvinnor.

Di Digital har även undersökt hur de några av de mest inflytelserika riskkapitalbolagen i Sverige har investerat sina pengar under 2018. Creandum, som bland annat var tidig investerare i det svenska techundret Spotify samt betalbolaget Izettle, gjorde fem investeringar i Sverige i fjol. Fyra i bolag grundade av enbart män och en i ett blandat grundarteam.

Det kommer att ta tid innan vi får en kvinnlig Daniel Ek.

Carl Fritjofsson, partner på Creandum, tycker att det är dystra siffror som granskningen visar. 

”Men jag tror att man måste vara tålmodig och de här förändringarna sker inte i en handvändning. Det kommer att ta tid innan vi får en kvinnlig Daniel Ek (Spotifys grundare, reds.anm), men det kommer att hända”, säger Carl Fritjofsson.

Carl Fritjofsson är partner på Creandum och håller i riskkapitalbolagets mångfaldsarbete.
Carl Fritjofsson är partner på Creandum och håller i riskkapitalbolagets mångfaldsarbete.Foto:JOHAN KNOBE

Gällande Creandums investeringar säger han att riskkapitalbolaget under de senaste två åren proaktivt har drivit frågan om mångfald. Man går igenom ett par tusen bolag per år och väldigt få landar i en investering, men Carl Fritjofsson hoppas att förändringar i tidigare skeden kommer att göra skillnad.

”Vi har skapat ett ramverk kring hur vi ska agera, både som firma och i ekosystemet. Till exempel mäter vi mångfald i vår egen pipeline av grundare hos alla tusentals bolag vi träffar och i Creandums portföljbolag samt driver frågan aktivt på styrelsenivå. Det tar lång tid att förändra trenderna, men vi förstår den roll vi har i branschen och driver frågan aktivt”, säger Carl Fritjofsson. 

Dock ingår bara en kvinna i investeringsteamet på Creandum av åtta personer.

”Det räcker inte och vi vill ha mer mångfald internt. Vi försöker också lyfta fram de kvinnor Creandum har investerat i för att visa att det finns fantastiska förebilder redan idag som inte är medelålders vita män”, säger Carl Fritjofsson.

Den andra stora aktören Northzone, som har investerat i bolag som Spotify och Klarna, gjorde sex investeringar i svenska bolag i fjol, varav fem är med i Nordic Tech List. Fyra av dem var i bolag med enbart manliga grundare och två i blandade grundarteam.

Marta Sjögren är partner på riskkapitalbolaget Northzone.
Marta Sjögren är partner på riskkapitalbolaget Northzone.

”Vi har inte gjort så många investeringar i Sverige i år och därför kan bilden bli lite skev. 24 procent av våra investeringar 2018 gick till bolag med minst en kvinnlig medgrundare”, säger Marta Sjögren, en av två kvinnliga partners av nio på Northzone.

Hon tror att fler kvinnliga investerare kan göra skillnad och har sett en förändring i det flöde av bolag som kommer in till Northzone de senaste åren. Till exempel att fler kvinnor startar bolag i mer mansdominerade branscher som fintech, utvecklarverktyg och Saas-tjänster (software as a service). Men även att femtech, healthtech och digitala terapitjänster börjar växa som investeringsområden och attraherar fler kvinnor.

Marta Sjögren uppskattar andelen kvinnliga entreprenörer hon träffar till runt 20 procent. När hon började i riskkapitalbranschen för tio år sedan träffade hon inte mer än fem kvinnor per år. Hon tycker att hon i dag ser fler bolag grundade av kvinnor som får såddinvesteringar.

”Det är spännande för det innebär att de kommer till oss om 12-18 månader när de söker en A-runda”, säger hon.

Läs också: De startar accelerator för kvinnliga entreprenörer

Marta Sjögren är chockad över siffrorna i Di Digitals granskning och tror, liksom Carl Fritjofsson på Creandum, att förändringarna tar tid och måste ske tidigare i cykeln. Hon pratar också med kvinnor om att de ska söka större investeringsbelopp, för att komma längre innan det är dags att jaga nya pengar.

”Män pratar ofta om tvåsiffriga miljonbelopp i såddinvesteringsfasen, medan kvinnor knappt söker hälften eller en ens tredjedel i samma fas”, säger Marta Sjögren.

En aktör som har lyckats bättre med fördelningen av kapital mellan könen är investeringsbolaget Chalmers Ventures. 33 procent av fondens pengar gick till bolag med mixade grundarteam, men bara ett kvinnligt grundat bolag fick en investering. Det av totalt 27 investeringar under 2018.

Linnéa Lindau är vd på investeringsbolaget Chalmers Ventures.
Linnéa Lindau är vd på investeringsbolaget Chalmers Ventures.

”Sedan förra året har vi bland annat antagit en jämställdhetsstrategi och när det gäller teamens sammansättning tror vi på att man når störst framgång med mixade team. Vårt mål är att den siffran ska bli 100 procent, säger Linnéa Lindau, vd för Chalmers Ventures.

Hon säger att fördelningen av investeringar är lite som börsvärden som kan variera på kort sikt och få kortsiktiga positiva resultat.

”Men vi hoppas att arbetet vi gör nu inte bara leder till omedelbara kortsiktiga effekter, utan även ger resultat långsiktigt, säger Linnéa Lindau.

Fotnot: Granskningen är baserad på alla investeringar registrerade i databasen Nordic Tech List under 2018, som bygger på siffror från Bolagsverket samt uppgifter från svenska riskkapitalbolag. Endast investeringar på över 100 000 kronor i onoterade techbolag är inkluderade och omräknade från euro till kronor med Riksbankens genomsnittliga växelkurs för 2018.

Läs även: En tiondel av Almis pengar till kvinnliga grundare: ”För få som söker”

Så ser det ut i USA och Storbritannien:
Blickar man ut i världen och tittar på USA och Storbritannien råder det liknande förhållanden. En rapport från British Business Bank visar att 89 procent av riskkapitalet i Storbritannien gick till bolag grundade av män under 2017. 

I USA är motsvarande siffra för förra året 76 procent, enligt analysföretaget Pitch Book och organisationen All Raise. Där gick 2,2 procent till kvinnliga grundare och totalt 12 procent till blandade samt kvinnliga grundarteam (resterande del gick till bolag med okänd fördelning av grundare).

Missa inte Di Digitals event Female Founders – Läs mer och boka biljett här


Innehåll från TaniumAnnons

Full datavisibilitet kritiskt för god cybersäkerhet

Tim Best, Ernst&Young, Oliver Cronk, Tanium och Abhishek Ramavat, Ernst&Young
Tim Best, Ernst&Young, Oliver Cronk, Tanium och Abhishek Ramavat, Ernst&Young

Kombinationen av företagens snabba digitala transformationstakt och nya arbetsverktyg såsom exempelvis molnlösningar, IoT och IIoT genererar enorma mängder data. Samtidigt ökar förväntningarna på kontinuerlig access till system och information, oavsett enhet och plats. Vikten av att kartlägga hur data genereras, används och analyseras blir således extremt viktigt, inte minst med tanke på att riktlinjer och regelverk skärps allt mer.

Har företag inte full visibilitet av vad de lagrar och bearbetar är risken stor att de inte efterlever rådande lagar. Därför är det kritiskt att ha god översikt av – och insikt i – den data man genererar och delar. 

– I takt med att information dessutom blir allt mer gränslös och vi lever i ett samhälle som präglas av hyper-connectivity, gäller det att vara väldigt noga med varifrån och hur data accessas – risken är annars stor att säkerheten äventyras, konstaterar Abhishek Ramavat, Associate Partner Ernst&Young Norge, Cybersecurity.

Vet vad ni ska skydda

Kollegan Tim Best, Associate Partner Nordic Cybersecurity Leader, Ernst&Young, adderar att en grundläggande komponent i att skydda sina tillgångar är att veta exakt vad det är man vill skydda. 

– Full visibilitet är centralt för att kartlägga vilka delar av sina data man vill säkra. Detta är i förlängningen inget nytt, men ändå ägnar många företag betydande tid och resurser åt att jaga data i sina nätverk för att avgöra vad de ska skydda. Frågor man först bör ställa sig är dock: är detta affärskritiska data? Om vi tappar dem, tappar vi tillgänglighet, funktioner eller servicenivå? När man väl vet vad som ska skyddas kan man ägna sig åt nödvändiga sårbarhetsåtgärder.

Oliver Cronk, Chief IT Architect EMEA hos Tanium, tar analysen ett steg längre. Med rätt data och heltäckande visibilitet får man ett bättre beslutsunderlag vad gäller all riskhantering.

– Riskhantering har historiskt varit ganska subjektivt; olika experter har sett olika säkerhetsrisker. Ger man dock relevant data till skickliga medarbetare tar de också smarta och informerade beslut, samtidigt som man lättare upptäcker potentiella risker – och möjligheter.

Insikter som konkurrensfördel

Tim Best konstaterar att dylika möjligheter inkluderar att använda sina insikter som en konkurrensfördel. 

– Full visibilitet och regelefterlevnad genom hela tillverknings- och leveranskedjan förmedlar att man tar säkerheten på allvar och erbjuder trygga data såväl som stabila och pålitliga tjänster. Följden blir ökad tillit från kunderna, vilket i sin tur kan leda till fler marknadsandelar.

En annan avsevärd fördel är möjligheten att helt omdana rutinerna kring revisioner. Traditionellt sett har revisioner skötts manuellt och många företag känner sig därtill defensiva inför att få sitt arbete granskat. Här menar Oliver Cronk att datainsikter skulle kunna vara helt avgörande. 

– Genom att ha full kännedom om vad som pågår inom verksamheten kan man samverka med och ta hjälp av de som genomför revisionen, för att på så vis bättre precisera och förstå vilka utmaningar och risker som är mest angelägna. Möjligheten att prioritera de frågor som är mest överhängande blir också en fördel ur ett ekonomiskt perspektiv, avslutar han. 

Tydliga rutiner är centralt

Abhishek Ramavat påpekar emellertid att visibilitet inte är det enda sättet att belysa dolda risker. Medan data är de primära verktygen i riskutvärdering och -hantering, gäller det också att ha tydliga rutiner och processer på plats. 

– Vet vi inte hur datan hänger ihop och hur vi ska hantera den är det svårt att agera på sina insikter. Därför blir analysen minst lika viktig ur ett riskperspektiv. Om du inte agerar på din data samlar du i praktiken bara på dig en allt större katalog över dina problem. Att driva igenom nödvändiga insatser åtgärdar många risker, så en öppen kultur som präglas av samverkan är mycket viktigt, säger han, och får medhåll av Tim Best:

– Att utvärdera och öka den digitala mognaden är således oerhört värdefullt. Förutom att det bidrar till att blottlägga brister innebär det också att medarbetarna kan ta bättre och mer relevanta beslut kring verksamhetens cybersäkerhet, avslutar Tim Best.

www.tanium.com 

www.ey.com 

Mer från Tanium

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tanium och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?