1515
Annons

Blogg: Sanningen och varför ilskna ryktesspridare struntar i den

Det är en uppenbart fejkad nyhetsstory. Ändå tycker Facebookanvändaren Mats, som de senaste dagarna cirkulerat i hånfulla skärmdumpar på Twitter, att det är för jävligt. 404-bloggen förklarar psykologin bakom spridningen av fejkade nyheter.

En diskussion som världen kanske hade kunnat få vara utan.
En diskussion som världen kanske hade kunnat få vara utan.Foto:Skärmdump

Detta är ett inlägg från 404-bloggen, där Jack Werner skriver om digitala medier, digital kommunikation och källkritik. Följ honom på digital.di.se/404bloggen. 


Nej, rektorn på Hagaskolan i Örebro gav naturligtvis inte nioåriga Alva kvarsittning för att hon hade ett mobilskal med svenska flaggan på. Den fejkade nyhetsstoryn som hävdar det, med sitt ursprung i den ökända viralmarodören Storkens nyheter, blev isärplockad av Viralgranskaren redan i november 2014.

Icke desto mindre blev den högst verkliga och existerande Hagaskolan i Örebro nedringda och -mejlade av vredgade surfare, som läst artikeln men missat sajtens disclaimer. Det gick så långt att till och med det förhärdade hjärtat hos Storkens nyheter smälte, och sajten erbjöd Hagaskolan en ursäkt.

Så ledsna att de tog bort sin fejkade artikel var de dock uppenbarligen inte – artikeln ligger kvar än i dag. Detta i kombination med interneturlagen "puckat content + tid = spridning" innebär att storyn om Alvas Iphoneskal med jämna mellanrum dyker upp igen. Den senaste gången var det i en Facebookgrupp med det färgstarka namnet "STOPPA MAKTMISSBRUKET".

Lyckligtvis finns det besserwissers överallt. I kommentarsfältet till fejkstoryn avfärdades den av många. Men trots detta fann en medelålders man som hette Mats för gott att kommentera följande:

"Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå"

Mats citat har nu under någon dag delats på Twitter, inte sällan med hånfulla kommentarer om nationalisters tankeverksamhet bifogade. Men resonemanget att en bevisligen felaktig story ändå är värdefull eller relevant eftersom den pekar på något sant är vanligt förekommande bland människor som sprider dylikt skräp, och det finns skäl att titta närmare på varför.

 

Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå.

 

I tredje upplagan av sin lärobok Introduction to Collective Behavior and Collective Action skriver författaren David L. Miller om hur en masshysteri fungerar. Grupper som drabbas av "intensiv kollektiv upphetsning förlorar sin förmåga att skilja fakta från påhitt, och de blir lättprocoverade, mottagliga, okritiska och irrationella", skriver han och slår fast att rykten sällan är sanna men väl enhetliga, baserade på så kallad "paranoid logik".

Man skulle kunna argumentera för att människor som lever under intrycket att svenskheten, vad den nu är, är hotad – att vi inte längre får svinga svenska flaggan, sjunga julsånger, klä ut oss till pepparkaksgubbar – är delaktiga i en sorts lågintensiv digital masshysteri. Den kokar under ytan, gör sig påmind varje gång en aktuell rubrik dyker upp. De inblandade läser bara nyheter på platser där dessa hot blåses upp till en grotesk oigenkännlighet, och får därför bara intrycket att de blir mer och mer allvarliga. Sedan förstärker och bejakar de varandras världsbilder i olika slutna, sociala rum.

I sin rapport Lies, Damn Lies and Viral Content noterar journalisten Craig Silverman att vi är mer benägna att dela vidare rykten som vi upplever sätter ljuset på ett akut och verkligt hot. Med andra ord behöver det inte vara sant för oss, så länge vi redan oroar oss för den verklighetsbild som ges. Dessutom påpekar han att vi generellt oftare delar rykten om vi redan har investerat mycket tid eller energi i att bejaka dess verklighetsbeskrivning. 

Ja, ni hör ju. Allt som allt målar dessa särdrag upp en ganska tydlig bild av den oroade, rädda och slutna bubblan som delar främlingsfientlig propaganda på nätet.

Det är dock viktigt att komma ihåg att dessa psykologiska effekter av vånda och information som löper amok kan drabba alla. I oktober 2014 fick jag och mina dåvarande kollegor på Metro granska de rykten som spreds under polisens så kallade "super-Reva"-insats, bland annat att en helt tunnelbanetåg hade delats upp i ljus- och mörkhyade varpå bara de senaste hade fått genomgå ID-kontroller.

När vi sedan berättade att ryktena var osanna blev vi kritiserade av aktivister som hade varnat för dessa Reva-kontroller på sociala medier, eftersom vi inte tog deras rädsla på allvar. Det handlar alltså även i detta åsiktsläger om att se en befintlig rädsla som rättfärdigande av osanna rykten.

Vad kan vi göra för att motarbeta dessa skräckens ryktesspridning? Tja, det hade jag varit en rik föreläsare om jag visste, men enligt min erfarenhet är ett försök till närvaro av godo. Man bör utgå från att antalet läsare av varje given konversation där dessa rykten sprids är minst tio gånger större än antalet delaktiga skribenter, och kan du då vara där och ställa kritiska frågor som sönderdelar och motvisar ryktena kommer det förhoppningvis ha en lugnande effekt på några av dem.

Det är ju tråkigt om fler ska behöva gråta över fiktiva Alvas öde, eller hur?


Detta är ett inlägg från 404-bloggen, där Jack Werner skriver om digitala medier, digital kommunikation och källkritik. Följ honom på digital.di.se/404bloggen.

Innehåll från Bizzjoiner ABAnnons

Hur kundportalen ger dina kunder en digital VIP-ingång, om ni använder Fortnox!

Att satsa på kundvård är oftast lönsamt både på kort och lång sikt. Nöjda kunder köper mer, ger möjlighet till referenser och så länge kundvård inte likställs med rabatterade priser även möjlighet till bättre marginaler i affärer. Samtidigt konkurrerar satsningar på förbättrad kundvård i regel med andra aktiviteter så som ökad nykundsförsäljning, produktutveckling etc. Så hur kan man göra för att säkerställa en förbättrad kundvård som ger ett positivt bidrag på en gång?

Inom alla affärer premieras de leverantörer som är smidiga att jobba med. Detta gäller inte minst inom B2B där det professionella och effektiva bemötandet kan vara det som vinner mot leverantören som endast har de lägsta priserna. Att kunna serva kunder med uppdaterad information på kundens villkor är något som gör vardagen enklare för dem. Om kunden erbjuds denna möjlighet genom en digital självbetjäning blir det samtidigt enklare både för kunden och er som leverantör.

Affärssystemet innehåller troligtvis det mesta av den information dina kunder är ute efter

I leverantörens affärssystem finns en guldgruva när det kommer till information som kunder har nytta av. Exempel på de vanligaste frågorna som ställs till en kundtjänst eller företagets ekonomiavdelning är:

• Detaljerad information om företagets artiklar.

• Finns de varor jag vill beställa tillgängliga?

• När kommer jag att få de varor jag beställt?

• Jag behöver kopior på dokument (följesedlar, fakturor etc.)

• Kan jag få ett utdrag av vår reskontra (fakturor, betalningar etc.)?

• Jag har frågor om den produkt jag fått levererad kring installation, användning eller liknande.

All denna information finns i företagets affärssystem som personalen på företaget har tillgång till. Problemet är att kunderna måste ringa eller mejla för att ta del av informationen.

Att ge kunden direktåtkomst till information, och där med en minskad resursförbrukning, innebär möjlighet till en mer professionell rådgivning och personlig service.

I det läget är en kundportal med koppling till affärssystemet den optimala lösningen. Informationen finns redan i affärssystemet och kunden bjuds in till kundportalen som en digital VIP-ingång till företaget.

Bizzjoiner - kundportalen med färdig koppling till Fortnox

Bizzjoiner är en kundportallösning för B2B verksamhet. En kundportal där kundens personal har tillgång till information och tjänster i ett mycket enkelt gränssnitt.

Förutom att Bizzjoiner har en generell koppling, som kan konfigureras till att ansluta till valfria system, finns ett antal färdiga kopplingar till specifika molnbaserade affärssystem (exempelvis Business Central från Microsoft). I och med den senaste uppdateringen finns nu även en färdig koppling för de företag som nyttjar Fortnox. Med denna koppling kan önskad information i affärssystemet enkelt lyftas fram och visas för kunden i kundportalen.

Exempel på helt färdiga scenarion som kan tas i bruk är:

• Produktinformation

• Följ order och leveranser

• Betalstatus och åtkomst till affärsdokument (orderbekräftelser, följesedlar och fakturor)

Kopplingen finns sedan en tid tillbaka publicerad som en APP i Fortnox appmarknad och tillhandahålls utan kostnad för er som redan har Fortnox affärssystem med integrationslicens och startar en prenumeration på Bizzjoiner.

Läs mer om den färdiga kopplingen på Fortnox appmarknad 

Bizzjoiner kundportal

Bizzjoiner är kundportallösningen för företag med återkommande företagskunder. På samma sätt som Fortnox är Bizzjoiner en prenumerationslösning där företaget till en fast månadskostnad har en garanterad funktionalitet utan att behöva bekymra sig om diverse IT-frågor.

I Bizzjoiner presenteras informationen i med en struktur som utgår från kunden, där kundens användare sätts i centrum. Förutom att ta del av färdig information från affärssystemet finns även rutiner för ärendehantering, nyhetspublicering och strukturerade samarbetsrutiner.

Bizzjoiner används idag av allt fler företag i många olika sorters verksamhet där en gemensam faktor är att de vill ge sina kunder en professionell kundvård med hjälp av en digital VIP-ingång.

Vill du veta mer om Bizzjoiner och hur den färdiga kopplingen till Fortnox kan underlätta företagets kundvård? Läs mer här!  

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Bizzjoiner AB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera