1515

Blogg: Sanningen och varför ilskna ryktesspridare struntar i den

Det är en uppenbart fejkad nyhetsstory. Ändå tycker Facebookanvändaren Mats, som de senaste dagarna cirkulerat i hånfulla skärmdumpar på Twitter, att det är för jävligt. 404-bloggen förklarar psykologin bakom spridningen av fejkade nyheter.

En diskussion som världen kanske hade kunnat få vara utan.
En diskussion som världen kanske hade kunnat få vara utan.Foto:Skärmdump

Detta är ett inlägg från 404-bloggen, där Jack Werner skriver om digitala medier, digital kommunikation och källkritik. Följ honom på digital.di.se/404bloggen. 


Nej, rektorn på Hagaskolan i Örebro gav naturligtvis inte nioåriga Alva kvarsittning för att hon hade ett mobilskal med svenska flaggan på. Den fejkade nyhetsstoryn som hävdar det, med sitt ursprung i den ökända viralmarodören Storkens nyheter, blev isärplockad av Viralgranskaren redan i november 2014.

Icke desto mindre blev den högst verkliga och existerande Hagaskolan i Örebro nedringda och -mejlade av vredgade surfare, som läst artikeln men missat sajtens disclaimer. Det gick så långt att till och med det förhärdade hjärtat hos Storkens nyheter smälte, och sajten erbjöd Hagaskolan en ursäkt.

Så ledsna att de tog bort sin fejkade artikel var de dock uppenbarligen inte – artikeln ligger kvar än i dag. Detta i kombination med interneturlagen "puckat content + tid = spridning" innebär att storyn om Alvas Iphoneskal med jämna mellanrum dyker upp igen. Den senaste gången var det i en Facebookgrupp med det färgstarka namnet "STOPPA MAKTMISSBRUKET".

Lyckligtvis finns det besserwissers överallt. I kommentarsfältet till fejkstoryn avfärdades den av många. Men trots detta fann en medelålders man som hette Mats för gott att kommentera följande:

"Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå"

Mats citat har nu under någon dag delats på Twitter, inte sällan med hånfulla kommentarer om nationalisters tankeverksamhet bifogade. Men resonemanget att en bevisligen felaktig story ändå är värdefull eller relevant eftersom den pekar på något sant är vanligt förekommande bland människor som sprider dylikt skräp, och det finns skäl att titta närmare på varför.

 

Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå.

 

I tredje upplagan av sin lärobok Introduction to Collective Behavior and Collective Action skriver författaren David L. Miller om hur en masshysteri fungerar. Grupper som drabbas av "intensiv kollektiv upphetsning förlorar sin förmåga att skilja fakta från påhitt, och de blir lättprocoverade, mottagliga, okritiska och irrationella", skriver han och slår fast att rykten sällan är sanna men väl enhetliga, baserade på så kallad "paranoid logik".

Man skulle kunna argumentera för att människor som lever under intrycket att svenskheten, vad den nu är, är hotad – att vi inte längre får svinga svenska flaggan, sjunga julsånger, klä ut oss till pepparkaksgubbar – är delaktiga i en sorts lågintensiv digital masshysteri. Den kokar under ytan, gör sig påmind varje gång en aktuell rubrik dyker upp. De inblandade läser bara nyheter på platser där dessa hot blåses upp till en grotesk oigenkännlighet, och får därför bara intrycket att de blir mer och mer allvarliga. Sedan förstärker och bejakar de varandras världsbilder i olika slutna, sociala rum.

I sin rapport Lies, Damn Lies and Viral Content noterar journalisten Craig Silverman att vi är mer benägna att dela vidare rykten som vi upplever sätter ljuset på ett akut och verkligt hot. Med andra ord behöver det inte vara sant för oss, så länge vi redan oroar oss för den verklighetsbild som ges. Dessutom påpekar han att vi generellt oftare delar rykten om vi redan har investerat mycket tid eller energi i att bejaka dess verklighetsbeskrivning. 

Ja, ni hör ju. Allt som allt målar dessa särdrag upp en ganska tydlig bild av den oroade, rädda och slutna bubblan som delar främlingsfientlig propaganda på nätet.

Det är dock viktigt att komma ihåg att dessa psykologiska effekter av vånda och information som löper amok kan drabba alla. I oktober 2014 fick jag och mina dåvarande kollegor på Metro granska de rykten som spreds under polisens så kallade "super-Reva"-insats, bland annat att en helt tunnelbanetåg hade delats upp i ljus- och mörkhyade varpå bara de senaste hade fått genomgå ID-kontroller.

När vi sedan berättade att ryktena var osanna blev vi kritiserade av aktivister som hade varnat för dessa Reva-kontroller på sociala medier, eftersom vi inte tog deras rädsla på allvar. Det handlar alltså även i detta åsiktsläger om att se en befintlig rädsla som rättfärdigande av osanna rykten.

Vad kan vi göra för att motarbeta dessa skräckens ryktesspridning? Tja, det hade jag varit en rik föreläsare om jag visste, men enligt min erfarenhet är ett försök till närvaro av godo. Man bör utgå från att antalet läsare av varje given konversation där dessa rykten sprids är minst tio gånger större än antalet delaktiga skribenter, och kan du då vara där och ställa kritiska frågor som sönderdelar och motvisar ryktena kommer det förhoppningvis ha en lugnande effekt på några av dem.

Det är ju tråkigt om fler ska behöva gråta över fiktiva Alvas öde, eller hur?


Detta är ett inlägg från 404-bloggen, där Jack Werner skriver om digitala medier, digital kommunikation och källkritik. Följ honom på digital.di.se/404bloggen.


Innehåll från AdmincontrolAnnons

En digitaliserad arbetsplats – med minskad risk för cyberattacker

På senare år har en digitaliserad arbetsplats varit en hög prioritet för många företag. Samtidigt jobbar allt fler hemifrån, vilket ökar behoven av säkra och fullt digitala lösningar – inte minst när mängden cyberattacker blir alltmer förekommande och förödande.

– Genom vår styrelseportal kan dokument delas och signeras digitalt på ett väldigt enkelt och säkert sätt, säger Rebecka Soma, Country Manager på Admincontrol i Sverige.

Sättet vi lever på har förändrats drastiskt i samband med coronapandemins intåg runt om världen, men kanske allra främst hur och var vi arbetar. Dessförinnan var kontoret allt som oftast en obligatorisk arbetsplats på daglig basis. När hemmakontor blivit allt vanligare har flera svenska bolag under det senaste året vittnat om en markant ökning av cyberattacker, och både SÄPO och Internetstiftelsen har i flera rapporter skrivit om hur attackerna blir fler i pandemins spår. Enligt Rebecka Soma, Country Manager på Admincontrol i Sverige, kommer därför kompetens inom cybersäkerhet bli av högsta vikt framöver.

Tidigare med hjälp av en kontorsnärvaro kunde viktiga dokument signeras direkt på plats, något som innebar en problematik när företag stängde ner och drev sin verksamhet via distans. Det ställde nya krav på smidiga och säkra digitala lösningar, och Admincontrol blev snabbt ett alternativ som visade sig gynnsamt för den nya tidens behov. 

– Säkerhet är väldigt viktigt för oss. Vi kan se att behovet ökat lavinartat under pandemin; elektronisk signering används mer än någonsin. Vår tjänst möjliggör att alla tryggt kan jobba var som helst utan att behöva infinna sig i styrelserummet så fort något ska signeras, berättar Rebecka Soma.

Säkerheten måste prioriteras

Den snabba omställningen till hemmakontor och virtuella möten gjorde att många bolag förlitade sig på olika digitala tjänster – som inte alltid var helt optimala och tillräckligt säkra för ändamålet. Företagens styrelseledning måste därför förstå området kring cybersäkerhet och hur de kan arbeta för att motverka det, menar hon.

– Alla kommer behöva sträva mot en bra säkerhetskultur inom sina företag. En absolut majoritet av felen som sker på en arbetsplats är ”human errors”, och risken för att göra fel när man inte vistas på kontoret ökar ju också. Därför blir en god säkerhetskultur extremt viktigt.

Enligt statistik från tidigare i år, framtaget av cybersäkerhetsföretaget Cybint är just human errors anledningen till hela 95 procent av alla intrång.

– Har man ett bra säkerhetstänk är man mycket bättre rustad för en eventuellt kommande cyberattack. En bra och enkel åtgärd är att använda tvåfaktorsautentisering, men det till trots är det bara fyra av tio som nyttjar det.

En tjänst för nya tider

Det talas mycket om vad som väntar arbetsvärlden och den nya samtiden när vi återgår till det normala. Många är eniga om att pandemin avsevärt skyndat på digitaliseringen och många av de tjänster och arbetssätt som vi idag tillämpat förväntas stanna kvar även efter pandemin.

En av dessa är just elektronisk signering, och företag som inte rustat upp med tjänster likt dessa förväntas snabbt hamna efter i förhållande till sina konkurrenter. 

– Vinningen är oerhört stor med att kunna signera digitalt. Dels är det mer miljövänligt i och med att det eliminerar stora mängder papper, men det möjliggör också en större frihet för alla inblandade när de inte behöver infinna sig på en specifik plats.

Med Admincontrol samlas allt från digital dokumentstyrning och ett förenklat samarbete för styrelse och ledning på en och samma plats. Dessutom är det Sveriges enda ISO 27001:2013-certifierade styrelseportal och utlovar effektiva och säkra styrelsemöten – på ett användarvänligt vis.

– Med Admincontrol blir det en säkrare hantering när vi inte längre har samma förutsättningar som förr, avslutar Rebecka Soma.

Ladda ner Admincontrols e-bok för att lära dig mer om ”utvärdering av dina investeringar i styrelsens teknologi” här 

 

Mer från Admincontrol

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Admincontrol och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?