1515

Blogg: Nu vetenskapligt bevisat – på Facebook bryr sig ingen om sanningen

I en ny vetenskaplig artikel visar forskare exakt, ner i deprimerande detalj, hur meningslöst ditt arbete med att debunka rykten och missförstånd på nätet är. 404-bloggen famlar för att hitta en väg framåt.

Skärmdump
Skärmdump

Detta är ett inlägg från 404-bloggen, där Jack Werner skriver om digitala medier, digital kommunikation och källkritik. Följ honom på digital.di.se/404bloggen.


I våras, på en konferens om journalistik i Italien, satt jag med i ett panelsamtal om faktagranskande journalistik på nätet. Med mig satt Margo Gontar från den ukrainska anti-propagandasatsningen Stop Fake och italienska Il Posts chefredaktör Luca Sofri, och samtalet leddes av fantastiska Craig Silverman, mannen bakom sajten Emergent.info

Vi hade just tillbringat en timme med att prata om våra respektive journalistiska insatser för att motarbeta felaktigheter, rykten och konspirationer på nätet, när en man i publiken ställde sig upp och avslöjade att han med sin forskning kunnat visa att vårt jobb varit meningslöst.

”Vi har bevisat att debunking inte alls är effektivt. Folk som letar konspirationer på nätet lever i ekokammare och drivs inte av sanningssökande, utan av konfirmeringsbias. Journalistiken har ingen chans att möta det problemet, eftersom de kan producera vilka artiklar de vill och de som mest av alla skulle behöva läsa dem istället letar upp information som bekräftar deras egna åsikter”, sade han.

Mannen som på några minuter hade krossat våra självförtroenden och punkterat våra egoballonger hette Walter Quattrociocchi. Han är en forskare med en doktorsgrad i datavetenskap på universitetet i Siena.

För IMT Institute for Advanced Studies i Lucca, Italien, har han tillsammans med en handfull andra italienska och brittiska forskare undersökt 54 miljoner Facebookanvändare under loppet av fem år, från januari 2010 till december 2014. Resultatet är en serie vetenskapliga artiklar där han bland annat slagit fast just det han sade till oss på paneldebatten: att vårt jobb är meningslöst.

Så till exempel i artikeln ”Debunking in a World of Tribes”.

För det första Facebookminglar nämligen, enligt Quattrociocchis studier, inte sådana som tror på konspirationer med sådana som vill motbevisa konspirationer. Bilden ovan visar hur djupt polariserade dessa två grupper är. I ännu mer deprimerande klarspråk slår forskarna fast att av de 9 790 906 polariserade konspirationsanvändarna de undersökt så har bara 117 736 personer interagerat med en debunkande post, det vill säga en text som tillbakavisar deras illusion.

Med andra ord är det alltså bara en bråkdel av de som tror på konspirationer som någonsin överhuvudtaget utsätts för motbilder.

Och för att pissa ännu mer på partyt så konstaterar Quattrociocchi et. al att när denna handfull av något mer nyfikna konspirationister väl interagerar med debunkande poster så är det nästan bara för att gnälla och avfärda. När vanliga användare Facebookkommenterar på dessa texter är det bara tre gånger av 100 för att uttrycka att de inte håller med. Konspirationisternas kommentarer på samma poster, däremot, är 36 gånger av 100 direkt negativa till världsbilden som där ges.

Jag läser de siffrorna igen och hör vindarna viska att de ”skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå".

”I en polariserad kontext där användare konsumerar en specifik sorts information enbart relaterad till ett specifikt narrativ når försök att tillbakavisa dessa narrativ väldigt få användare, och de som trots allt nås reagerar negativt på ’rättelsen’ genom att öka sin aktivitet på konspirationssidor”, skriver forskarna och jag blir mörkrädd.

I ett stycke jag finner särskilt intressant konstaterar forskarna att människor dras till konspirationer eftersom de gör verkligheten mindre komplex, och därför billigare att acceptera. De skriver bokstavligt talat ”billigare”, vilket är träffande. Att acceptera en konspiration istället för att ta in den smärtsamt breda verkligheten handlar om att välja ett alternativ man har intellektuellt råd med.

Dessa resultat, noterar forskarna, leder oundvikligt till slutsatsen att debunkande journalistik inte är vägen framåt. Problemet är inte att människor bara har tillgång till felaktig information, det är att de aktivt letar ammunition att försvara sin verklighetsbild med.

Ja, ammunition. Egentligen ogillar jag bilden av att det som pågår på nätet är ett krig mellan två sidor. I krig sluter du villkorslöst upp på en sida, och försvarar den med näbbar och klor. Den spontana invändningen är att det vi behöver i en situation där dialog inte existerar är inte mer blind självsäkerhet, utan större ödmjukhet. Vi behöver hitta ett sätt att lyssna ihjäl våra motståndare.

Men å andra sidan: det som syns på bilden av de polariserade grupperna på Facebook är ju inget annat än ett skyttegravskrig. Och om den ena sidan redan har grävt ned sig och laddat gevären riskerar vi inte förlora chansen att kommunicera med dem alls, utan också att bli nedmejade innan vi ens fattat vad som pågår. 

Efter att Walter Quattrociocchi hade ställt oss sin fråga – hur ska ni hantera detta om det fungerar att debunka? – och satt sig ner sade jag något om att ”det alltid har funnits grupper som inte informerats om hur deras omvärld ser ut, och att vi bör minnas att de grupperna i dag är mindre än förut”.

Det var inget bra svar, det vet jag. Men det är tyvärr ett av de få svaren jag just nu har på dessa frågor.

Förresten. Vill ni se paneldebatten jag deltog i så finns den här:

L3uh3uvSMCw


Detta är ett inlägg från 404-bloggen, där Jack Werner skriver om digitala medier, digital kommunikation och källkritik. Följ honom på digital.di.se/404bloggen.


Innehåll från WintAnnons

När det lackar mot utdelning i ditt bolag – 3 saker att tänka på

Vissa skålar på midsommar för att fira att nu är det bara halva året kvar till jul. Det är ju lite överdrivet, men när oktober nu går mot sitt slut är det desto mindre överdrivet att tänka lite på framtiden. Och med framtiden menar vi planering för att maximera K10:an och utdelningen ur ditt eget aktiebolag.

Så här i slutet av året är det alltid mycket att tänka på som företagare. Det är inte bara alla bestyr med firanden, julbord och fester, utan också bokslut och utdelningstider. Anders Nilsson, skatteexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint, listar ett gäng saker som är bra att tänka på inför årsslutet. 

Maximera din lön

Det första och viktigaste är att tänka över sin inkomst. Det går att inkomstplanera smart som företagare eftersom du själv styr din lön varje månad.

Att sätta ett maxtak på lönen varje månad är en bra start, då kan du se till att anpassa din lön till olika nivåer, beroende på hur du vill maximera din inkomst. 

2021 är den maximala årslönen 537 200 kronor för att bara behöva betala kommunalskatt. Det innebär ungefär 44 750 kronor i månaden. Om du tar ut en lön som överstiger den summan skattar du ytterligare 20 % på varje krona i statlig skatt. 

Om du kan tänka dig att ligga på en månadslön som inte överstiger 44 750, men ändå vill få ut mer pengar under året kan du göra ytterligare ett uttag, och det är för dig med aktiebolag en aktieutdelning. Hur den funkar går vi igenom lite senare. För det finns fler sätt att tänka på. Vill du sätta dig in i det djupare kan du använda K10.nu, som Wint skapat för dig som själv vill kunna räkna på din utdelning.

Läs också: Så kan Wint ge dig bättre koll på bolagets ekonomi 

Eller tänk på det sociala försäkringsskyddet!

Att planera din lön betyder ju inte alltid att du inte vill betala skatt. Det kanske istället är så att du som företagare vill få till bästa möjliga pensionsgrundande inkomst eller socialförsäkringsskydd. Livet går i olika faser och vid en viss tidpunkt kanske det är viktigt för dig att komma upp till en inkomst som till exempel maximerar din föräldrapeng. 

Tar du ut 380 800 kr under 2021 har du nått upp till den högsta sjukpenninggrundande inkomsten. Det betyder att om du blir sjukskriven kommer du att få maximal utbetalning. 

Om du istället tar ut 476 000 kronor i årslön har du möjlighet att få högsta möjliga föräldrapenningsgrundande inkomst. 

Och med båda dessa summor hamnar du dessutom under den statliga skatten. 

Men om du blickar framåt i livet och vill maxa din pensionsgrundande inkomst behöver du ta ut en lön på 550 374 kronor under 2021. Då kommer du visserligen över brytpunkten för den statliga skatten, men framtiden blir ljusare. 

Ta rätt lön – planera din utdelning!

Om du bestämt dig för att ta ut en lön som hamnar under den statliga skatten kan du ändå få ut mer pengar. Då är det dags för en aktieutdelning. Upp till ett visst gränsbelopp skattas din aktieutdelning med 20 %. Det betyder ju i slutändan att du får en högre årslön. 

Hur högt just ditt gränsbelopp är i år beräknas utifrån två olika regler, förenklingsregeln och huvudregeln, där förenklingsregeln grundar sig på ett schablonbelopp och huvudregeln tar hänsyn till den lön du plockat ut. Men ja, det är rätt krångligt. 

Därför har Wint byggt k10.nu,  som du kan använda för att räkna ut vad din rätta lön är om du vill maximera din utdelning. 

Gott nytt år! (Något tidigt!)

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?