1515

Blogg: Har Facebook låst in oss för gott?

Är vi dömda till en social tillvaro innanför väggarna på de sociala medier vi använder? Just nu pågår kampen om ett fritt internet på flera fronter.

Foto:Pexels.com

För ungefär nio år sedan ägde den stora community-döden rum i Sverige. Det var en tid när aktörer som Playahead, Lunarstorm, Bilddagboken, Skunk, Hamsterpaj, Apberget med flera fick se sin tillvaro sakta tyna bort till förmån för de amerikanska jättarnas intåg i svenskarnas sociala medier-konsumtion (med undantag av långlivare som till exempel Familjeliv och Flashback, som kanske mer är att betrakta som anonyma kunskapsforum än communities).

Sommaren 2007 slog Facebook på allvar igenom i Sverige, och året efter var det dags för Twitter, även om den senare hittills inte nått lika brett genomslag som giganten Facebook, som 70 procent av de internetanvändande svenskarna använder. 2011 började Instagram sitt segertåg på svenskarnas mobilskärmar, och efter det Snapchat, och vem vet, kanske blir Jodel nästa stora grej för fler än bara svenska studenter.

Det som alla ovanstående sociala tjänster har gemensamt är en sak. De kräver på ett sätt att vi "låser in oss" i deras tjänster. Även om det finns delningsmöjligheter och tredjepartstjänster som gör att du från ett ställe kan både uppdatera och använda vissa funktioner på flera tjänster samtidigt så blir vi ändå i stor utsträckning knutna till de sociala medier vi använder. Vår kommunikation är en kommersiell entitet och för att de sociala mediernas erbjudande mot marknaden ska bli så starkt som möjligt krävs vår närvaro. Eller?

"Det fanns en tid då det främst handlade om uppfinningsrikedom och skaparglädje, och det finns säkert kvar där någonstans bakom avgasmolnen. Blir det tuffare tider så kanske skapandet och påhittigheten får större utrymme igen." skriver Miriam Olsson Jeffery i sin krönika här på Di Digital, och beskriver en tech-värld som gått från tidig entusiasm till storspelare i näringslivet.

Kanske är det inte för sent att hitta en väg framåt som inte stänger webben mer än nödvändigt, och som inte gör oss ännu mer beroende av de globala it-jättarna.

Men kanske är det inte för sent att hitta en väg framåt som inte stänger webben mer än nödvändigt, och som inte gör oss ännu mer beroende av de globala it-jättarna.

"I det fördolda har många länge ställt frågan: Om webben är öppen, varför måste det sociala vara stängt? Och nu börjar det röra sig där." skriver Pelle Wessman på sin blogg.

Han berättar om hur IndieWeb blivit en rörelse mot att kunna använda oberoende lösningar och protokoll för den sociala kommunikationen på nätet. Det skulle göra att vi blir mindre låsta vid specifika tjänster. Om till exempel Twitter läggs ned (ett scenario som Jack Werner skriver mer om här) skulle inte all vår kommunikation gå om intet, utan istället kunna knytas till oss själva, snarare än till plattformen.

Pelle Wessman jämför med den finska mikrobloggen Jaiku som var populär ett kort tag bland svenska entreprenörer, journalister och kommunikationsmänniskor. Jaiku köptes upp av Google, gjordes senare till en open source-plattform, och lades till slut ned. Sett i backspegeln var det väl i första hand för att få tillgång till Jaikus personal som köpet gjordes. Grundaren Jyri Engeström gick till exempel vidare och blev Head of Mobile and Social på Google efter Jaikus nedläggning.

Men hos Jaiku fanns den där tidiga entusiasmen, både hos grundarna och användarna. När tjänsten dog, försvann också ett samtal som jag hittills inte hittat någon annanstans. I alla fall inte på samma sätt. Pelle Wessman tror att det i framtiden går att råda bot på.

"När Twitter kanske så småningom försvinner så kanske den inte blir ett nytt Jaiku. För då kanske vi flyttat tillbaka hem. Vi kanske då har vår bas på den egna bloggen igen. Och då kan ingen någonsin stänga ner oss igen. Då är vi våra egna och ingen annans. Oberoende på riktigt. Så som webben är ment att vara." skriver Pelle Wessman.

Kanske är det önsketänkade, men jag vet att i alla fall jag skulle uppskatta en social tillvaro på nätet som inte bara utgick från hur ett ingenjörsteam i Menlo Park ser på världen. Jag har däremot inget emot de kommersiella aspekterna av att skapa mötesplatser för människor. Det har gjorts i årtusenden, och lär inte förändras bara för att våra möten blir digitala.


Innehåll från SavelendAnnons

Efter lyckade börsintroduktionen, nu satsar SaveLend på att ytterligare öka verksamheten

Ludwig Pettersson, VD och grundare av SaveLend.
Ludwig Pettersson, VD och grundare av SaveLend.

När fintechbolaget SaveLend börsnoterades 9 juni var det övertecknat till 682 procent – och i första dagens handel tog aktiekursen ett glädjeskutt på 74 procent.

Men nu när yran lagt sig och vardagen tagit vid, lägger bolagets VD Ludwig Pettersson ut kursen framåt.

– Nu ska vi börja jobba ordentligt. Vi ska överträffa våra finansiella mål, något vi är väldigt komfortabla med att vi kommer att göra, och dessutom göra förvärv på vägen som hjälper oss att bli större, säger han. 

SaveLend tillhandahåller två plattformar. Den ena är en investeringsplattform där investerare kopplas samman med låntagare utan att de traditionella bankerna kopplas in. Tillvägagångssättet kallas för peer-to-peer, eller P2P, och har vuxit i popularitet de senaste åren. Den andra är en faktureringsplattform som består av ett komplett faktureringssystem, innehållandes bland annat kundreskontra, avisering, betaltjänster, inkasso och finansieringslösningar. 

Företaget grundades 2014 av Ludwig Pettersson, och 9 juni nåddes ett viktigt delmål på SaveLends resa då man noterades på Nasdaq First North Growth. 

– Det var ett stort intresse på förhand och det var 682 procent övertecknat. Sedan blev det en bra start första dagen. Vi är nöjda, säger han. 

Bolaget tillfördes med noteringen cirka 1220 nya aktieägare och en emissionslikvid om cirka 50 miljoner kronor.

Börsnotering bra för tillväxten

Att vara noterade på Nasdaq är något som kommer att hjälpa SaveLend på den fortsatta tillväxtresan.

– Det stärker absolut vårt varumärke. Det underlättar när vi ska expandera ute i Europa att ha varumärket ”Nasdaq listed” i ryggen och att vi därigenom har gått igenom en noteringsprocess, säger Ludwig Pettersson. 

SaveLend har växt kontinuerligt sedan lanseringen 2014 och 2020 tog det fart ordentligt. Man uppnådde då 1 miljon hanterade fakturor i faktureringsplattformen, en ökning med 400 procent sedan 2018. Under fjärde kvartalet 2020 omsatte SaveLend-koncernen 17,3 miljoner kronor, vilket var 48 procent mer än samma period 2019. Under första kvartalet i år ökade omsättningen med 57 procent jämfört med samma period förra året. 

Den genomsnittliga årsavkastningen för plattformens investerare har varit över 9 procent sedan starten och tillväxten i kapital på investeringsplattformen har de två senaste räkenskapsåren varit 150 procent.

– Vi är på en stark tillväxtmarknad i Sverige, i Europa och globalt. Tillväxten av nya kunder är stor, säger han.

Personlig seger

Att vara börsnoterad innebär också större krav på företaget, något som Ludwig Pettersson välkomnar.

– Vi gillar den ökade transparensen som det innebär att vara noterad. Vi vill ge våra investerare en större inblick i vår verksamhet, säger han.

För Ludwig Pettersson är börsnoteringen också en personlig seger. För många år sedan, i begynnelsen av sin karriär som entreprenör, lovade han sig själv att ta ett bolag till börsen innan han fyller 30. Det lyckades han med, med två månaders marginal.

– Det är kul och man njuter några dagar, men sedan är man tillbaka på jobbet och arbetar mot nästa mål. Där är jag nu, avslutar han.

Läs mer om SaveLend på www.savelend.se 

 

Mer från Savelend

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Savelend och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?