1515

Blogg: Än är allt inte hopplöst förlorat

En ny undersökning har tittat på svenska folkets inställning till en rad konspirationsteorier och vidskepligheter. 404-bloggen ögnar igenom några konstiga frågeställningar och hittar lite välbehövlig uppmuntring. 

Dåliga tider för konspirationsteoretiker.
Dåliga tider för konspirationsteoretiker.Foto:CC BY 2.0 emigh på Flickr

Detta är ett inlägg från 404-bloggen, där Jack Werner skriver om digitala medier, digital kommunikation och källkritik. Följ honom på digital.di.se/404bloggen.


Det har sett mörkt ut på 404-bloggen, sedan den kom igång för en månad sedan.

Främlingsfientliga personer sitter och mäter ålder på flyktingbarn med ett partytricksverktyg, polariseringen mellan de som tror och de som inte tror på konspirationer är gigantisk och vi är psykologiskt hårdkodade att inte bry oss om att något som upprör oss är osant

Det är med andra ord på tiden att vi får lite goda nyheter till livs. Och tänk, just sådana presenterade i dagarna föreningen Vetenskap och folkbildning (VoF).

Som reaktion på att de ofta får frågan om hur vidskepliga och konspirationstroende svenska folket är, och då lika ofta saknat ett bra svar, har de nämligen låtit Demoskop fråga sin onlinepanel om vad de tror på. Totalt 1 113 svarade på frågorna, och resultatet är ett spännande litet spektra av föreställningar. Läs hela undersökningen här.

Innan vi går in på undersökningens slutsatser bör det nämnas något om dess trovärdighet. För det första vet vi inte hur svarsfrekvensen ser ut (forskaren i vetenskapsteori Christopher Kullenberg har ställt frågan öppet på Twitter men utan att än så länge få något svar), vilket kan betyda att vi inte riktigt vet hur pålitliga siffrorna är. För det andra är, som Rasmus Fleischer påpekar, vissa av frågorna illa ställda vilket betyder att dess svar blir mer eller mindre värdelösa. För det tredje delas de svarande upp i politiska kategorier, men där måste – som Anton Säll framhåller – underlaget vara så litet att det knappast kan vara representativt.

En annan liten brasklapp är att undersökningen är ganska kraftigt färgad av VoF:s närmast militanta motstånd mot allt pseudovetenskapligt – inklusive religion – och oproportionerligt stora irritation på biodynamik och Waldorf.

Att svenska folket inte delar den sistnämnda vreden illustreras tydligt av att hela 39 respektive 47 procent har svarat med en axelryckning på påståenden om biodynamik och Waldorf:

Undersökningen är delad på kors och tvärs, där de svarande redovisas i ålder, utbildningsnivå och partipolitiska sympatier. Kristdemokrater tror på helbrägdagörelse, Miljöpartister på biodynamisk odling, kvinnor tror att spöken finns och män tror att raser finns. Men eftersom dessa skillnader alltså ofta är små ska vi inte fördjupa oss i det.

Hellre vill jag peka på ett par muntra grafer. Siffrorna som går i blåskala nedan har svarat att de i varierande grad instämmer i påståendet till vänster.

Andelen personer som tror att den vetenskapligt belagda globala uppvärmningen, och att den lika vetenskapligt belagt är orsakad av människan, är en lögn är närmast minimal. Det handlar om 4-7 procent. Det här är inte den bild man får av att surfa runt på nätets mörkare sidor. Där ges istället intrycket att allt fler tvivlar på den globala uppvärmningen, att folk genomskådat lögnerna, att ingen bryr sig om vad forskarna säger. Med stöd i denna undersökning kan vi konstatera att så inte är fallet.

Samma intryck ges av hur de svarande reagerade på ett antal, av VoF bedömda som ”vanligt förekommande”, konspirationsteorier. Folk tror helt enkelt inte på dem. Det ska dock nämnas att många av de konspirationsteorier som de svarande fått ta ställning till är de ”ofarliga”, de klassiska gamla teorierna som nuförtiden mest nämns i sitcoms när någon ska framstå som en foliehatt. Påståendena att 9/11 i själva verket var amerikanska regeringens verk, att Estonia i själva verket sänktes medvetet eller att månlandningen arrangerades i en filmstudio är liksom så etablerat foliehattiga att ingen vill ta i dem med tång.

De enda konspirationerna som de svarande får ta ställning till, som jag tycker faktiskt också har någon sorts udd och aktualitet, är följande två.

Lyckligtvis säger klara majoriteter även här att de inte tror på konspirationsteorierna.

VoF-undersökningen är uppdelad i fyra delar, ”Inställning till vetenskap”, ”Konspirationsteorier”, ”Medicin & hälsa” och ”Tro & övernaturlighet”. De två förstnämnda har vi redan ögnat igenom, den sista är ganska harmlös och ärligt talat mest festlig (jag menar, att 19 procent av befolkningen i varierande grad tror på änglar är ju inget annat än gulligt). Det lämnar oss med kategorin ”Medicin & hälsa”.

Det framkommer att en majoritet är skeptiska till E-nummer i maten men tror akupunktur kan vara medicinskt effektivt, förvillelser som jag har svårt att bli upprörd över. Där finns egentligen bara en enda konspiration som är direkt samhällsfarlig – och den säger folket ett rungande nej till.

Min egen, en smula okynniga attityd i texten ovan är lite orättvis, det ska sägas. VoF:s undersökning är intressant och rolig, om än ibland lite väl präglad av föreningens egna käpphästar och med några lite väl löjliga konspirationer bland frågorna. Det hade varit väldigt intressant att istället läsa till exempel hur många av svenskarna som tror på konspirationsteorin att regeringen medvetet försöker skada landet genom sin invandringspolitik, eller att medierna ingår i en sammansvärjning för att hålla vissa sanningar från folket.

Nåja. Det blir kanske nästa år, det.

Den slutliga och viktigaste slutsatsen vi kan dra av dokumentet den här gången är troligen att situationen ändå inte är så bortanför all räddning som en faktagranskare på nätet ibland, i sina mörkaste stunder, kan tro. Folk tror inte på vad som helst, även om vissa försöker ge det intrycket på nätet.


Detta är ett inlägg från 404-bloggen, där Jack Werner skriver om digitala medier, digital kommunikation och källkritik. Följ honom på digital.di.se/404bloggen.


Innehåll från MicrosoftAnnons

Därför är AI och molntjänster nästa steg för finansvärlden

Medan AI överlag anses vara framtiden är det fortfarande förhållandevis få företag som nyttjar AI till fullo i praktiken. Finansbranschen i synnerhet är i behov av applicerade AI-lösningar, inte minst för att driva den gröna utvecklingen, bygga digitala tjänster, göra riskanalyser och motverka bedrägerier. Så vad står i vägen? För att svara på den och andra aktuella frågor arrangerar Microsoft och DI ett webbinarium om den digitala utvecklingen för finansiella tjänster, såväl som finansbranschens framtidsutsikter och möjligheter.

Anmäl dig till Microsofts och DI:s webbinarium 

Medan de unga fintechbolagen rusar framåt inom digitaliseringen kämpar många traditionella aktörer med att hänga med i nya lösningar och tekniker. Regulatoriska villkor blir allt mer komplexa, samtidigt som konsumenternas krav och förväntningar förändras. Sammantaget ställer detta mycket höga krav på flexibilitet, en ordentlig utmaning inte minst då många finansiella aktörer sitter på trögrörliga och utdaterade legacysystem och en gigantisk infrastruktur. 

– Därtill kommer ständigt nya affärsmodeller och pandemin sätter tryck på att bankerna blir mer digitala i relationen med kunderna, samtidigt som antalet bedrägerier ökar lavinartat. Kombinerat innebär detta en komplex lägesbild som förutsätter snabbrörlighet och prediktivt arbete. För att möjliggöra detta och bibehålla sin konkurrenskraft behöver finansvärlden våga ta sig till nästa nivå, en utveckling som kommer att vara i fokus under webbinariet, säger Annica Wallenbro Stojcevski, affärsområdeschef inom Cloud & AI hos Microsoft, som också ansvarar för bolagets molnplattform.

Läs mer om Financial Services Sweden 

Ett första – avgörande – steg i detta arbete menar Annica är att i större utsträckning använda sig av molnet. Många ser emellertid fortfarande molntjänster som en risk snarare än en möjlighet – ett centralt exempel är säkerheten, som ofta felaktigt uppfattas som bristande.

– Därför bygger vi in säkerhet som en absolut grundbult i allt vi utvecklar. Microsoft är ett av de bolag, oavsett bransch, som satsar mest på säkerhet i hela världen; det inkluderar både fysisk säkerhet kring våra datacenter och avancerad cybersecurity som i realtid detekterar anomalier och brister.

Dessa brister kan sedan blixtsnabbt åtgärdas genom globala uppdateringar direkt i Microsofts molnplattform. Som om detta inte vore nog erbjuder plattformen också verktyg och stöd för full regelefterlevnad, oavsett vilka länder eller vilken bransch man är verksam i. Plattformen har dessutom överlägset flest ISO-certifieringar inom branschen, vilket innebär att företag kan känna sig helt trygga i att göra övergången till molnet. Denna aspekt är avgörande för den hårt reglerade finansbranschen. 

– Vårt moln är dessutom specifikt anpassat för finanssektorns specifika krav; den samlar alla tjänster från våra portföljer såväl som branschspecifika lösningar just för den finansiella sektorn. Det fungerar lite som ett startpaket i molnet för aktörer inom området, betonar Annica.

Här kan du läsa mer om Microsoft Cloud for Financial Services 

En av de största vinsterna med övergången till molnet, är de synergieffekter som erbjuds av AI och avancerad dataanalys. Möjligheten att automatisera allt från kundtjänst till rådgivning och andra interna operationella processer blir en enorm konkurrensfördel för finansvärlden, som dagligen hanterar otroligt mycket data. Detta aktualiseras i synnerhet när det handlar om riskbedömning och bedrägerisituationer; med AI och maskininlärning detekteras snabbt alla anomalier i säkerhetsflödet, vilket möjliggör avancerad analys och prediktion. 

– Som vi kommer att återknyta till under webbinariet lägger AI grunden för att på ett bättre sätt kunna kombinera digitala tjänster med personligt tilltal och bemötande av kundens behov, för en säkrare och bättre service och rådgivning. I förlängningen handlar det om att knyta samman hela kundresan inom den finansiella världen och därmed få insikt i hur kunderna beter sig genom hela flödet. Först då kan man erbjuda de personifierade tjänster och den kundnärhet som kunderna förväntar sig idag, avslutar Annica.

Anmäl dig till Microsofts och DI:s webbinarium här 

Mer från Microsoft

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Microsoft och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?