1515
Annons

Blir ny partner på svenska e-handelsspecialisten – leder miljardfond

Jessica Mattsson befordras till partner på riskkapitalbolaget Eequity, med bolag som Pricerunner och Na-kd i portföljen: ”En kinesisk kvinna fick mig att bli intresserad av intresserad av att jobba med investeringar”, säger hon.

Delar av investeringsteamet på riskkapitalbolaget Eequity (från vänster): Caroline Björkman med titeln ”Operations director”, analytikern Alexandra Severin, Aida Jammal som är ”Associate” och den nyblivna partnern Jessica Mattsson.
Delar av investeringsteamet på riskkapitalbolaget Eequity (från vänster): Caroline Björkman med titeln ”Operations director”, analytikern Alexandra Severin, Aida Jammal som är ”Associate” och den nyblivna partnern Jessica Mattsson.Foto:Press.

Jessica Mattsson har precis kommit ut från ett möte med kollegan Alexandra Severin i investeringsteamet på riskkapitalbolaget på Eequity. De har gått igenom materialet kring en potentiell nyinvestering. 

Eequity investerar i tillväxtbolag som omsätter mellan 50 och 200 miljoner kronor. Inflödet av nya investeringsobjekt är just nu stort och av pandemin syns inte längre några tecken.

”Vi har ungefär 15 bolag i pipen just nu och det är jätteroligt. Det är uteslutande fina bolag och det kommer bli svårt att välja, men vi kan inte investera i alla”, säger Jessica Mattsson.

Eequity har totalt gjort 36 investeringar från fyra fonder, bland annat i begravningsmarknadsplatsen Lavendla, prisjämförelsetjänsten Pricerunner och modehandlaren Na-kd.

Den fjärde fonden, som är aktiv just nu, har en storlek om 1,6 miljarder kronor. Det stora inflödet de senaste månaderna beror delvis på att många väntade på att pandemin skulle lugna ner sig.

”Vi har hittills gjort fem investeringar i den fjärde fonden och ska göra totalt 13”, Säger Jessica Mattsson.

Hon har jobbat på Eequity sedan 2014, först som ”Investment Manager” och som första anställd förutom partners – sedan som ”Investment Director”. I dagarna har befordrats till att bli en fullvärdig partner.

När hon började hade bolaget tre partners. Boo.com-medgrundaren Patrik Hedelin och Pricerunners medgrundare Magnus Wiberg, som var de som startade Equity, och Felix Erhardt som numera driver eget som rådgivare och investerare.

Felix Erhardt hade tidigare hade jobbat på KPMG och var en gammal kollega till Jessica Mattsson, som jobbade där som konsult inom ”due diligence” – det vill säga att utvärdera företag. Hon kände inte honom för KPMG är stort och de hade gått om varandra. Men han tog en lunch med KPMG-folk och frågade vem de inte ville bli av med. Jessica Mattsons namn kom upp och det var lägligt för hon hade tänkt söka sig vidare efter tre år på konsultbjässen.

Hon fick jobbet på Eequity mer av en slump, men att jobba med riskkapital har varit hennes plan sedan åren på ekonomiutbildningen vid Linköpings universitet. Idén kom från en kinesisk kvinna.

”Jag läste en utlandstermin i San Diego och gick en kurs i ’entreprenurial finance’. Den leddes av en kinesisk kvinna som var gift med en man inom riskkapitalvärlden och kunde berätta mycket om hur det funkade. Vi satt där och räknade på investeringar och jag kände att det här vill jag jobba med”.

Läs också: Stor granskning: Så närmar sig kvinnorna makten inom riskkapitalet

Jessica Mattsson kommer från en entreprenörsfamilj och hennes pappa grundade det i dag börsnoterade undersökningsföretaget Cint. I dag jobbar han också som investerare, på J12 Ventures.

”Jag sa det till pappa en gång att: ’det är roligt att du går i din dotters fotspår’”, säger hon och skrattar.

Riskkapitalbranschen har utvecklats mycket sedan hon började på Eequity. Då kontaktade de ofta entreprenörerna medan förhållandet i dag i många fall är det omvända.

”Lite som bolagen vi investerar i har Eequity växt och professionaliserats. Sedan jag kom in har vi tagit stora kliv i vår utveckling”.

Hon har jobbat på och gjort sitt bästa, säger hon. Haft fokus på Eequity och inte bara investeringarna. Partner-rollen kommer inte att förändra så mycket i hennes jobb, men ge henne ett officiellt mandat. 

I Eequitys portföljbolag i den fjärde fonden är 40 procent av bolagen grundade av kvinnor. I den tredje och andra har 20 procent respektive 25 procent mixade grundarteam. Kravet för att få en investering från riskkapitalbolaget är en bevisad affärsmodell och man är lönsam på minst en marknad. 

”Vi bedömer alla bolag på samma sätt, men sammansättningen i vårt team är också viktig”.

Fyra av sju personer i investeringsteamet på Eequity är kvinnor. Samtidigt tror Jessica Mattsson att alla investerare satsar på bolag med den största potentialen, sedan spelar det ingen roll varifrån grundarna kommer och vilket kön de har. 

”Men jag tror definitivt att med fler kvinnor i investeringsteamet ökar inflödet av bolag för, av och med kvinnor, särskilt hos oss som investerar lite mer i konsumentbolag och lite mindre inom B2B”, säger hon. 

Hon kan bara gå till sig själv och hitta två exempel på bolag som hon har haft koll på i vardagen och som Eequity sedan har investerat i. Dels PS of Sweden, som säljer hästkläder och hästprylar, dels appen Preglife som Jessica Mattsson använde när hon var gravid. 

”Men tillbaka till grundfrågan, det är två fantastiska bolag och hade de inte varit det hade vi ju inte investerat, men hade jag varit man hade dessa två bolag kanske inte funnits på min radar”, säger hon.

Eequity var tidiga med att investera i digital tillväxt med fokus på e-handel i Sverige och har som grundtanke att bolagen ska kunna dra nytta av varandra.

”Det roligaste med jobbet är att stötta entreprenörerna och se bolagen gå från 50 miljoner kronor i omsättning till 1 miljard. Det är magiskt. Vägen dit kan vara ’rocky road’, men det är charmen”, säger Jessica Mattsson.

Läs också: Efter avhoppen – nya makthavare i EQT:s startupfond

Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

Finanskändisar går in i Kry-grundarens haussade olja: ”Vi är redan inne på nästa runda”

Josefin Landgårds bolag Mantle verkar inte ha inte lidit någon större skada av Läkemedelsverkets beslut att förbjuda deras cannabisolja. Den nya hudvårdsserien går som på räls och grundarna har siktet internationellt.

Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina Lönnkvist
Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina LönnkvistFoto:Josefine Stenersen

Mantles medgrundare och vd Josefin Landgård, som också var med och startade vårdgivaren Kry 2014, har precis avslutat sitt måndagsmöte med teamet på fem personer. Snart ska de bli åtta. 

Bolagets försäljning av en ny hudvårdsserie som innehåller så kallad cannabidiol-olja, CBD-olja förkortat, har gått som tåget sedan den lanserades i december 2020. 

Från att bolagets intäkter helt stannade av, på grund av att Läkemedelsverket förbjöd försäljningen av den CBD-oljan i mars i fjol, är Mantle nu på banan igen. Under 2021 beräknar man att omsätta 10 miljoner kronor.

”Vi visste att det skulle komma utmaningar med Mantle, som det gör när man är i en ny bransch. Men det är också det som gör att det finns stor potential”, säger Josefin Landgård, och hänvisar även till Krys resa.

Läkemedelsverkets beslut utgick från att oljan kan uppfattas som ett läkemedel, vilket i så fall inte är godkänt i Sverige. Mantle har överklagat till Förvaltningsrätten, men ärendet har inte prövats än.

”Vi är övertygade om att vi ska vinna i frågan, för vi har rätt i sak. Sedan är Sverige bara en marknad, så det är egentligen inte så viktigt. Vi vill använda den svenska marknaden för att bevisa vårt case, men nu har hudvårdsprodukterna tagit sådan fart att det inte är så viktigt längre”, menar Josefin Landgård.

Istället fick bolaget gå ut och be om förtroende från investerare, då de saknade försäljningssiffror att visa upp. Och det gick bra. I november i fjol tog Mantle in en investering på 12 miljoner kronor. Något som grundarna Josefin Landgård och Stina Lönnkvist då valde att inte kommunicera. 

Läs också: Kry-grundaren talar ut om vd-bytet: ”Fick feedback om att jag var gravid” 

Bland de nya ägarna återfinns Oriflame-ägarna Anna af Jochnick och Helene af Jochnick. Även Voi-grundaren Fredrik Hjelm har investerat, via bolaget Semjorka, samt investmentbolaget Ernström & Co som ägs av familjen Hielte-Hobohm och som också är delägare i bolag som Apotea och nyligen i Na-kd. Även Daniel Pilotti, grundare av Ryska Posten, och Johan Karlsson, vd på Slättö, står på ägarlistan. 

Även bolagets tidigare investerare Cristina Stenbeck, Susanna Campbell, Sophia Bendz och Emilia de Poret har lagt in pengar i den nya rundan. 

”De investerare vi har fått in nu är både starka strategiskt och kapitalstarka, vilket innebär att de kan skjuta till kapital i många rundor framöver. Det är inte alla affärsänglar som har möjlighet att vara med hur länge som helst”, säger Josefin Landgård.

CBD-oljan säljs fortfarande på andra marknader och för hudvårdsserien tittar nu Mantle på att börja sälja produkterna i Danmark och Storbritannien. Danmark för att det ligger nära Sverige och det finns en överlapp i skandinavisk kultur och influencers som är de som främst sprider marknadsföringen av produkterna. 

Storbritannien har en mer mogen CBD-marknad, men ännu ingen större spelare som har fått fäste, menar Josefin Landgård.

”Nu har vi galna tillväxtsiffror och vill resa pengar snart igen. Vi diskuterar just nu med brittiska riskkapitalister”, säger Josefin Landgård.

Men att lansera hudvård tar tid. Det är långa ledtider från att ha formulerat en produkt tills att den finns på marknaden. Hudvårdsserien skulle ha lanserats i Sverige förra sommaren, men förpackningarna som produceras i Italien blev försenade på grund av pandemin.

”Vi släppte produkterna 17 december och det blev direkt en hype. Men det är roligt att se att de också konverterar bra i försäljningen”, säger Josefin Landgård.

Förutom på Mantles egna sida säljs hudvården genom bland annat Lyko, Bangerhead och Kicks.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera