1515
Annons

Båtdelningstjänsten rusade under pandemin: ”Blev en adrenalininjektion”

Svenskarnas sug efter båtliv ökade under pandemin. Det vittnar finsk-svenska båtdelningstjänsten Skipperis omsättningsökning på 1 400 procent om. ”Det blev en ketchupeffekt”, säger bolagets vd Axel Nordman. 

Axel Nordman är vd för båtdelningstjänsten Skipperi.
Axel Nordman är vd för båtdelningstjänsten Skipperi.

Skipperi grundades av svenska och finska entreprenörer 2017 och har sitt huvudkontor i Finland, där tjänsten först lanserades. Bolaget erbjuder två tjänster: dels en uthyrningstjänst där man hyr av privatpersoner, dels en medlemstjänst där man hyr båtar från Skipperis egna flotta. Den egna flottan lanserades i Finland 2019 och i Sverige 2020.  En lyckad tajming kan man tycka, när pandemin satte stopp för många svenskars sug efter utlandsresor. 

”Vi såg en underliggande efterfrågan på den här typen av tjänster redan innan, men visst blev det en adrenalininjektion när alla skulle vara hemma”, säger bolagets vd Axel Nordman, som klev in som vd i slutet av 2019 efter flera ledande positioner på Schibsted och Blocket. 

2020 omsatte bolaget 17,2 miljoner kronor i Finland och Sverige exklusive den privata båtuthyrningstjänsten. 2021 lanseras Skipperi även i Norge, Danmark och Nya Zeeland, och ambitionen för året är att nå en omsättning på 69 miljoner kronor. Hittills har bolaget tagit in runt 17 miljoner kronor i externt kapital. Bland investerarna märkes ett flertal finska finansprofiler, bland andra serieentreprenören Hans Ahlström, som står bakom investmentbolaget HP Capital. 

Läs mer: Citybåtar intar Stockholm: ”Är säkrare än elscootrar”

Under 2020 hade bolaget 30 Yamarin Cross-båtar i sin svenska flotta, samtliga placerade i Stockholmsområdet. I år utökas flottan till 140 båtar, och nu kan även andra delar av landet ta del av tjänsten. 30 båtar placeras i Göteborg med omnejd, medan Oxelösund, Nyköping, Karlstad och Västerås får 4 båtar var. 

”Vi är lite försiktiga i de mindre städerna för att säkerställa efterfrågan, även om vi får in fler och fler förfrågningar runt om i landet”, säger Axel Nordman.

Från och med i år ingår även några daycruiser-båtar i flottan, en modell med övernattningsmöjligheter, som de med det dyrare medlemskapet kan ta del av (se faktaruta). Kunderna får göra hur många bokningar de vill, och kan välja mellan dag, natt eller ett helt dygn.

Axel Nordman garanterar att medlemskapet innebär tillgång till båtarna. 

”Vi följer beläggningsgraden noga. Helgabonnemangen börjar bli slutsålda i Sverige, speciellt i Stockholm där vi redan funnits ett år. Vår ivrigaste medlem gjorde 60 båtturer, det är nästan varannan dag. Man får åka mycket båt för pengarna”, lovar Axel Nordman. 

Läs mer: Elbåten för 2,5 miljoner ska slå i USA: ”Sverige ligger efter i miljöfrågor”

Även om den egna flottan är det bolaget lägger mest krut på operationellt så är intresset för privatuthyrning stort. Uthyrarna bestämmer priset, sedan tar Skipperi ut en avgift på 13,5 procent. Under 2020 hade uthyrningstjänsten mer än 800 både segel- och motorbåtar registrerade på plattformen och det gjordes över 3 300 bokningar.

”Sverige är på topp fem-listan över flest båtar per capita, och vi får nya båtar in på plattformen varje vecka. Efterfrågan på båttyp följer vad som är populärt på köp- och säljmarknaden, som modernare båtar med moderna fyrtaktsmotorer. Uthyrare med goda omdömen får också fler bokningar”, kommenterar han. 

Samtliga medlemmar måste genomgå en onlineutbildning för ett säkert sjömanskap, följt av en examination. De med mindre än tre års erfarenhet får även gå en praktisk del på Skipperis båtar. 

”Vi vill få in nya människor i båtlivet, och riktar in oss till alla som vill ha en aktiv fritid och vill njuta av våra vatten och skärgårdar”, avslutar Axel Nordman.

 

Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

Ny betalmetod banar väg för svenska elfordonstartupen

Svensk-kenyanska elfordonstillverkaren Roam, tidigare Opibus, hoppas på rejäl draghjälp med försäljningen av sin nya elmotorcykel genom ett nytt samarbete med den finansiella plattformen M-Kopa. 

”Det här kommer att accelerera omställningen något enormt”, säger Roams chefsstrateg Albin Wilson till Dagens industri.

Roam Air är den svenska elfordonsstartupens senaste motorcykel.
Roam Air är den svenska elfordonsstartupens senaste motorcykel.Foto:Roam

M-Kopas så kallade ”Pay-As-You-Go”-modell ger kunderna omedelbar tillgång till produkter samtidigt som de bygger ägande över tid genom mikrobetalningar. M-Kopa, som har en tydlig hållbarhetsprofil, har tidigare finansierat bland annat inköp av solpaneler och har i dag cirka 20 miljoner kunder. Nu kommer även Roams nya eldrivna motorcykel säljas via plattformen. Kunderna får därmed möjligheten att betala av motorcykeln under 14 månaders tid – utan säkerhet. Det innebär en rejält sänkt ribba för den som vill ta steget till eldrivet.

”Väldigt få afrikaner har de 1.500 dollar som vår motorcykel kostar i kontanter. Det gör att de kan använda motorcykeln i sitt arbete från dag ett och efter drygt ett år äger de den”, säger Albin Wilson.

Bolagets senaste motorcykel Roam Air, som presenterades tidigare i somras, har utvecklats och designats i Kenya och är särskilt anpassad för den östafrikanska marknaden. Modellen är utrustad med dubbla batteripack, vilket dels ökar räckvidden men också skapar flera laddmöjligheter. 

Roam Air är utrustad med dubbla batteripack som kan laddas var för sig i hemmet eller samtidigt vid en laddstation.
Roam Air är utrustad med dubbla batteripack som kan laddas var för sig i hemmet eller samtidigt vid en laddstation.Foto:Roam

Prislappen på 1.500 dollar ligger strax över vad en motsvarande bensindriven motorcykel kostar på den afrikanska marknaden i dag. Men el-motorscykeln har en stor fördel. Enligt Wilson har modellen en driftskostnad som är över 70 procent lägre än för en motsvarande fossildriven motorcykel. 

”Det gör att våra kunder kan tjäna nästan 50 procent mer per dag än tidigare och samtidigt betala av lånet. Det blir en win-win-situation. Vi kan bidra till att accelerera elektrifieringen och köparna kan tjäna mer än de gjort tidigare”, säger han. 

Genom att använda sig av M-Kopas plattform får Roam dessutom tillgång till marknader över hela Afrika, inte bara hemmamarknaden Kenya. 

Trots att den går loss på ringa 1.500 dollar är det få som har råd med den på den afrikanska marknaden.
Trots att den går loss på ringa 1.500 dollar är det få som har råd med den på den afrikanska marknaden.Foto:Roam

Roam, som i april i år bytte namn från Opibus, startades 2017 och började sin elektrifieringsresa med att bygga om safarifordon till elbilar i Kenya. I dag bygger företaget både motorcyklar, bussar och arbetar med laddinfrastruktur.

Tidigare i år stängde det en finansieringsrunda på 65 miljoner kronor som leddes av Silicon Valley-investerarna At One Venture, Factor[e] Ventures samt Ambo Ventures som drivs av före detta Google- och Uber-chefer.  Bolaget har utsetts till ett av ”Världens 100 mest inflytelserika bolag” av det amerikanska nyhetsmagasinet Time, i sällskap av namnkunniga branschkollegor som Rivian, Byd och Ford.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera