Annons

Årets grundare: ”Syftet är att rädda liv”

Brightact är ett digitalt matchningsverktyg för att koppla ihop hjälpsökande med stödorganisationer för att hjälpa våldsutsatta. Di Digitals läsare röstade fram bolagets medgrundare Sofie Wahlström till årets viktigaste kvinnliga grundare.

”Målet är att ha ett heltäckande stöd uppe till julen.”

Sofie Wahlström, medgrundare av Brightact, mottar utmärkelsen till årets viktigaste kvinnliga grundare. Bredvid henne står medgrundaren Elinor Samuelsson.
Sofie Wahlström, medgrundare av Brightact, mottar utmärkelsen till årets viktigaste kvinnliga grundare. Bredvid henne står medgrundaren Elinor Samuelsson.Foto:Pax Engström Nyström

I år röstade Di Digitals läsare fram entreprenören Sofie Wahlström som Sveriges viktigaste grundare. En utmärkelse som hon mottog på eventet Female Founders i veckan.

”Det känns väldigt fint att få uppskattning efter att ha jobbat med Brightact på fritiden under två och ett halvt år för att skapa en tjänst som kan rädda liv vid våld i nära relation, inte bara i Sverige utan i världen. Jag blev överraskad av vinsten eftersom det var en hel del otroliga kvinnor på listan som jag både ser upp till och respekterar”, säger Sofie Wahlström, som har startat Brightact tillsammans med Elinor Samuelsson.

De utvecklar ett digitalt matchningsverktyg för stöd vid våld i nära relationer. Där kan våldsutsatta få kontakt med allt från hjälporganisationer, jourer, socialtjänsten och advokater till kommuner, länsstyrelser, regioner och arbetsgivare – alla som ger någon typ av stöd för personer som behöver ta sig ur en skadlig relation.

Idén fick Sofie Wahlström i sitt jobb i offentlig sektor med digitalisering och verksamhetsutveckling. De båda grundarna hittade varandra på ett hackathon 2020, och Elinor Samuelsson har tidigare arbetet med att designa och ta fram digitala lösningar för psykisk ohälsa.

Elinor Samuelsson och Sofie Wahlström träffades på ett virtuellt hackathon 2020.
Elinor Samuelsson och Sofie Wahlström träffades på ett virtuellt hackathon 2020.Foto:Pax Engström Nyström

”Efter att ha vunnit flertalet hackathons tillsammans med vårt team så kände vi att vi ville ge lösningen vidare. Men det fanns ingen som kunde ta emot en sån komplex digital lösning. Det var då vi insåg att vi var tvungna att skapa vårt bolag, där vi valt att återinvestera överskott till nya lösningar för att hjälpa ännu fler människor”, säger Sofie Wahlström.

”Syftet från början var inte att bygga bolag, syftet var alltid att rädda liv. Men det går inte att bygga och drifta digitala lösningar utan inkomster, så vi var tvungna att ha en hållbar och skalbar affärsmodell också”, säger hon.

Brightact tar fram data kring invånares stödbehov som kan hjälpa offentlig sektor att utveckla sina verksamheter. Organisationer kan också ta del av insikter från datan när de ska upphandla olika tjänster. 

I verktyget kan olika aktörer skapa gratis profiler, utan att vara betalande kunder, som guidar våldsutsatta att hitta fram till rätt hjälp. Man kan också tipsa om organisationer som borde finnas med. 

”Målet är att ha ett heltäckande stöd uppe till julen, när behovet är så stort.”

De hjälpsökande via Brightact kan handla om någon som är otrygg i sin relation, utsatt för våld eller en orolig närstående. Men Sofie Wahlström vill också lyfta fram att Brightact även ger stöd till de som utövar våld eller känner att de är i riskzonen för att göra det. 

”Vi tror på att lösa problemet på alla fronter för att bryta våldscykeln, så det är det vi gör just nu genom att skapa det nationella och globala stödet för våld i nära relation”, säger hon.

Ser du dig själv som en förebild?
”På vissa sätt gör jag det, jag vill gärna visa att det går att använda tech för att skapa fantastiska lösningar som hjälper människor. Det är jag gärna en förebild för, så att det skapas fler lösningar som skapar en bättre värld och löser mänskliga problem med nya metoder. Sen är det väl kanske ovanligt med en tvåbarnsmamma med ett heltidsjobb som ändå väljer att lägga all sin fritid när barnen sover på att bygga tekniska lösningar, det är många som antagit att det inte ska gå. Men det gör det, speciellt i kombination med en jämställd relation.”

Läs också: Årets investerare: ”Jag jobbar för entreprenörer som är bortsedda”

Läs också: Terapitjänsten vann pitchtävlingen på Female Founders

Innehåll från WintAnnons

Egen konsultfirma – hur mycket måste du ta betalt?

Många som driver tjänste- och konsultbolag vet inte ifall deras timpriser kan täcka bolagets löpande utgifter, vilket kan få förödande konsekvenser för deras ekonomi. Anders Nilsson från den automatiserade bokföringstjänsten Wint berättar hur du kan försäkra dig om att du tar rätt timpris för dina tjänster.

Det är vanligare än man kan tro att den som startar upp ett tjänsteföretag väljer att erbjuda ett timpris helt baserat på magkänsla – eller genom att lägga sig på samma nivå som sina konkurrenter. 

– Det man då glömmer bort är att timpriset inte bara är en siffra i en offert, utan någonting som ska se till att du har råd att betala ut din lön och täcka bolagets kostnader varje månad, säger Anders Nilsson, skatte- och redovisningsexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint. 

Hur mycket behöver du fakturera varje månad?

Det bästa sättet för att bestämma ditt timpris är enligt Anders att börja bakifrån och ställa dig följande frågor:

1. Hur hög lön vill jag och mina eventuella kollegor kunna ta ut varje månad, före skatt?

2. Vilka fasta kostnader, utöver lönekostnader och arbetsgivaravgifter, har jag i firman? (hyra av kontor, telefonräkning, bokföringskostnader, programvaror, etc.)

– När du har dessa summor klara för dig finns flera kalkylverktyg på nätet som du kan använda för att räkna ut hur mycket du behöver fakturera varje månad för att täcka såväl de fasta kostnaderna som din lön och arbetsgivaravgifterna, säger han.

– Ponera att du är ensam i bolaget och vill plocka ut en lön på 40 000 kr före skatt. Dessutom har du fasta kostnader på 15 000 kr i månaden. Då skulle du behöva fakturera för ungefär 76 100 kr/månad för att gå plus minus noll. Men helst vill du såklart gå ytterligare lite plus varje månad för att få ett bra resultat och möjlighet till en utdelning i slutet av året, så vi höjer den siffran till minst 80 000 kr.

Läs också: Företagare – så bör du tänka kring din lön 2023 

Vad blir ditt timpris?

Nu när du vet detta blir nästa steg att avgöra hur många timmar i månaden du kommer kunna ta betalt för. En genomsnittlig arbetsmånad består av 167 timmar, varav ganska många kommer behöva vara odebiterade, då du arbetar med administration, försäljning, reser, går på kundmöten eller på annat sätt lägger ner tid som du inte kan ta betalt för. 

När du räknar ut ditt timpris måste du med andra ord ta höjd för vilken debiteringsgrad du kommer kunna upprätthålla. 

– Man skulle kunna hävda att en sjuttioprocentig debiteringsgrad är ett riktmärke att sträva mot. Det skulle i så fall innebära att du ska försöka ta betalt för ca 117 av dina 167 timmar varje månad, vilket ger dig ett lägsta timpris på ca 685 kr/h (80 000 / 117 ≈ 683,8). För att klara break-even varje månad alltså, påpekar Anders.

Tänk på marginalerna

Nu när du vet allt detta kan du börja kolla vad du har för marginaler att höja ditt timpris ytterligare. 685 kr/h är ditt minimum, men du vill ju kunna gå plus när du har en bra månad så att du har en extra buffert att spela på ifall någon månad skulle gå sämre. Helst vill du alltså höja priset lite till. 

– Det är nu du kan börja snegla på konkurrenterna. Tar de 800, 900 eller till och med 1100 kr/h? Då finns såklart utrymme för dig att höja ditt pris också. Ju högre du har utrymme att gå, desto bättre för dina marginaler, säger Anders. 

Han påpekar också att det finns fler parametrar att ta hänsyn till när det gäller just marginalerna, till exempel att försöka öka debiteringsgraden. Eftersom tid bokstavligt talat är pengar för den som säljer tjänster finns mycket att vinna på att minimera den arbetstid som du inte kan ta betalt för. 

– Ju fler administrationstimmar du kan kapa bort, desto mer tid kan du lägga på att hjälpa dina kunder – vilket innebär extra klirr i kassan för dig. Genom att automatisera din bokföring och ekonomihantering slipper du mycket pappersarbete som du istället kan lägga på det du gör bäst.

Läs mer: så automatiserar Wint din bokföring 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera