1515
Annons

Apple slåss för sin butik i Kungsträdgården: ”Vill inte öppna någon annanstans”

Apple har fått nej till att bygga sin flaggskeppsbutik i Kungsträdgården. Men techjätten vill inte öppna någon annanstans i Stockholm, uppger borgarrådet Erik Slottner (KD) till Di Digital.

Apples ritningar över flaggskeppsbutiken i Kungsträdgården och Erik Slottner (KD).
Apples ritningar över flaggskeppsbutiken i Kungsträdgården och Erik Slottner (KD).Foto:Apple och TT.

Den nya blågröna majoriteten i Stockholm stad har definitivt satt spiken i kistan för techjätten Apples planer att bygga en flaggskeppsbutik i Kungsträdgården.

Genom en skrivelse i stadsbyggnadsnämnden beslutade kommunen i slutet på förra veckan att avbryta Apples planarbete.

Läs mer: Stockholms nya blågröna styre stoppar kritiserade Applehuset 

Men situationen är komplex och Apple äger fortfarande tomträtten till fastigheten. Techjätten har velat bygga utanför den detaljplan som finns sedan tidigare, som i dag huserar en restaurang, vilket skulle innebära att 375 kvadratmeter parkyta försvinner.

Det är denna nya detaljplan som Stockholms stad nu har stoppat, men i praktiken skulle Apple kunna bygga sin butik i mindre format enligt de gamla föreskrifterna.

”Jag har mycket svårt att se att de skulle söka bygglov när vi nu avbrutit detaljplansarbetet. Apple vill så klart bygga den butik som de föreställt sig från början”, säger Erik Slottner, gruppledare för Kristdemokraterna och högljudd kritiker mot planerna.

Det innebär att både Apple och Stockholms stad har händerna bakbundna. Hårdvaruföretaget äger fortfarande tomträtten, men kan alltså inte använda den på det sätt de önskar.

”Jag har träffat Apple och de är så klart besvikna. De säger att de inte är intresserade av att öppna butik någon annanstans i Stockholm. Men det kan så klart vara en förhandlingstaktik”, säger Erik Slottner.

Erik Slottner säger att han är positiv till att Apple etablerar sig någon annanstans i Stockholm, men att bolaget inte nappat på något av de alternativa förslag som lyfts fram. 

Apple köpte tomträtten till fastigheten under 2015 från Stockholms handelskammare för 129 miljoner kronor. Det handlar med andra ord om en förhållandevis stor investering.

Läs mer: Länsstyrelsen hotar stoppa Apples bygge – men NK välkomnar konkurrensen 

I vissa fall kan klausuler inbakas i överlåtelseavtal av fastigheter och tomträtter, som säger att affären förfaller om vissa krav inte uppnås. Stockholms handelskammare vill dock inte svara på om det finns risk att de nu måste köpa tillbaka fastigheten när Apples planer gått i stöpet.

”Vi avböjer att kommentera innehåll i affärsuppgörelser”, säger kommunikationschefen Robert Östholm.

Samtidigt har Erik Slottner och flera andra kommunpolitiker uttryckt en vilja om att staden borde köpa tillbaka tomträtten från Apple. 

Hur hög en eventuell prislapp blir är en förhandlingsfråga, säger han, och betonar att några skarpa diskussioner ännu inte har inletts.

Är det försvarbart att lägga skattepengar på att köpa tillbaka tomträtten från Apple?

”Jag tror absolut att det är möjligt. Staden skulle ju kunna använda tomträtten för annan verksamhet och på så sätt få in hyresintäkter som täcker upp för köpesumman”, säger Erik Slottner.

Ytterligare ett alternativ är att Apple sätter igång en helt ny detaljplansprocess. Men det är högst osäkert om Apple vill undersöka dessa möjligheter, med tanke på att bolaget redan har tvingats modifierat sina ritningar en gång under den utdragna processen.

Apple har redan en vanlig butik i Stockholmsområdet, närmare bestämt i Täby Centrum. Techjättens flaggskeppsbutiker skiljer sig dock åt eftersom de inte ligger i gallerior, utan huserar i egna byggnader på exklusiva adresser. Ett av de mest omskrivna exemplen finns på Fifth Avenue i centrala New York.

Di Digital har sökt Apple. Bolaget avböjer tillsvidare att kommentera situationen.

Finanskändisar går in i Kry-grundarens haussade olja: ”Vi är redan inne på nästa runda”

Josefin Landgårds bolag Mantle verkar inte ha inte lidit någon större skada av Läkemedelsverkets beslut att förbjuda deras cannabisolja. Den nya hudvårdsserien går som på räls och grundarna har siktet internationellt.

Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina Lönnkvist
Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina LönnkvistFoto:Josefine Stenersen

Mantles medgrundare och vd Josefin Landgård, som också var med och startade vårdgivaren Kry 2014, har precis avslutat sitt måndagsmöte med teamet på fem personer. Snart ska de bli åtta. 

Bolagets försäljning av en ny hudvårdsserie som innehåller så kallad cannabidiol-olja, CBD-olja förkortat, har gått som tåget sedan den lanserades i december 2020. 

Från att bolagets intäkter helt stannade av, på grund av att Läkemedelsverket förbjöd försäljningen av den CBD-oljan i mars i fjol, är Mantle nu på banan igen. Under 2021 beräknar man att omsätta 10 miljoner kronor.

”Vi visste att det skulle komma utmaningar med Mantle, som det gör när man är i en ny bransch. Men det är också det som gör att det finns stor potential”, säger Josefin Landgård, och hänvisar även till Krys resa.

Läkemedelsverkets beslut utgick från att oljan kan uppfattas som ett läkemedel, vilket i så fall inte är godkänt i Sverige. Mantle har överklagat till Förvaltningsrätten, men ärendet har inte prövats än.

”Vi är övertygade om att vi ska vinna i frågan, för vi har rätt i sak. Sedan är Sverige bara en marknad, så det är egentligen inte så viktigt. Vi vill använda den svenska marknaden för att bevisa vårt case, men nu har hudvårdsprodukterna tagit sådan fart att det inte är så viktigt längre”, menar Josefin Landgård.

Istället fick bolaget gå ut och be om förtroende från investerare, då de saknade försäljningssiffror att visa upp. Och det gick bra. I november i fjol tog Mantle in en investering på 12 miljoner kronor. Något som grundarna Josefin Landgård och Stina Lönnkvist då valde att inte kommunicera. 

Läs också: Kry-grundaren talar ut om vd-bytet: ”Fick feedback om att jag var gravid” 

Bland de nya ägarna återfinns Oriflame-ägarna Anna af Jochnick och Helene af Jochnick. Även Voi-grundaren Fredrik Hjelm har investerat, via bolaget Semjorka, samt investmentbolaget Ernström & Co som ägs av familjen Hielte-Hobohm och som också är delägare i bolag som Apotea och nyligen i Na-kd. Även Daniel Pilotti, grundare av Ryska Posten, och Johan Karlsson, vd på Slättö, står på ägarlistan. 

Även bolagets tidigare investerare Cristina Stenbeck, Susanna Campbell, Sophia Bendz och Emilia de Poret har lagt in pengar i den nya rundan. 

”De investerare vi har fått in nu är både starka strategiskt och kapitalstarka, vilket innebär att de kan skjuta till kapital i många rundor framöver. Det är inte alla affärsänglar som har möjlighet att vara med hur länge som helst”, säger Josefin Landgård.

CBD-oljan säljs fortfarande på andra marknader och för hudvårdsserien tittar nu Mantle på att börja sälja produkterna i Danmark och Storbritannien. Danmark för att det ligger nära Sverige och det finns en överlapp i skandinavisk kultur och influencers som är de som främst sprider marknadsföringen av produkterna. 

Storbritannien har en mer mogen CBD-marknad, men ännu ingen större spelare som har fått fäste, menar Josefin Landgård.

”Nu har vi galna tillväxtsiffror och vill resa pengar snart igen. Vi diskuterar just nu med brittiska riskkapitalister”, säger Josefin Landgård.

Men att lansera hudvård tar tid. Det är långa ledtider från att ha formulerat en produkt tills att den finns på marknaden. Hudvårdsserien skulle ha lanserats i Sverige förra sommaren, men förpackningarna som produceras i Italien blev försenade på grund av pandemin.

”Vi släppte produkterna 17 december och det blev direkt en hype. Men det är roligt att se att de också konverterar bra i försäljningen”, säger Josefin Landgård.

Förutom på Mantles egna sida säljs hudvården genom bland annat Lyko, Bangerhead och Kicks.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera