1515
Annons

Apple går på guldjakt – i din telefon

Att återvinna ett ton guld och koppar från gamla telefoner motsvarar arbetet att gräva upp 720 nya ton guld- och kopparmalm.

Inte konstigt att Apple satsar på att få tillbaka din gamla Iphone för att tömma den på metaller.

I en hemlig lokal i ett nederländskt industriområde huserar techjättens nya återvinningsrobot som ska hjälpa till att nå målet: en telefon ut, en telefon in.

Apples robot Daisy monterar isär Iphones på löpande band. Tekniken här är långt mer effektiv än vanlig återvinning av elektronik.
Apples robot Daisy monterar isär Iphones på löpande band. Tekniken här är långt mer effektiv än vanlig återvinning av elektronik.

Inga telefoner eller smarta klockor får följa med in till Apples hemliga återvinningsanläggning. Di Weekend har gått med på att inte uppge exakt var den ligger, mer än att den finns i staden Breda i Nederländerna.

Lokalen saknar helt Apple-loggor eller annat som skulle kunna avslöja vad som gömmer sig här.

Egentligen är ”Daisy”, som roboten heter, inte hemlig. Metoden och tekniken är offentliggjord i detalj, i syfte att inspirera andra tillverkare att följa Apples fotspår.

Det som gör Daisy unik i techsektorn är effektiviteten med vilken den demonterar Iphones. Roboten som sådan är inte speciellt stor, tre gånger tio meter uppskattningsvis, med fyra olika kammare för olika processer.

Den första använder kameror för att identifiera vilken modell av Iphone den har att jobba med. För tillfället är det en större mängd Iphone 6 som precis kommit till återvinningen. I steg två separerar roboten skärmen från resten av telefonen. Därefter fryser Daisy skalet med flytande kväve för att den fästremsa som håller fast batteriet ska förlora sin effekt och det lilla paketet kunna lossas.

Till vänster, Daisys första moment där skärmen separeras från resten av telefonen. Till höger, resterna – väl sorterade och redo att skickas vidare för återvinning.
Till vänster, Daisys första moment där skärmen separeras från resten av telefonen. Till höger, resterna – väl sorterade och redo att skickas vidare för återvinning.

I det fjärde steget slår en precisionshammare ut alla små skruvar som håller fast övriga komponenter – kamera, vibrationsmotor och touch-id för att nämna några – vilket resulterar i att aluminiumhöljet som är kvar blir i princip rent.

Bortsett just skalet framstår varje del som rasslar ut i andra änden av Daisy fortfarande vara i behov av att separeras ytterligare. I kameraenheten, som består av både plast och glas, syns även några sladdar sticka ut.

Men det vi bevittnar här är väsensskilt från hur en normal återvinningsprocess går till, förklarar representanter för Apple. I traditionell teknikåtervinning skickas hela telefonen ned i en kross och pulveriseras i ett stycke, varpå metaller och annat separeras med allsköns mer eller mindre effektiva tekniker. Det gäller inte bara andra ­telefontillverkare som Samsung och Sony, det gäller även Apples alla andra produkter.

Men när de olika delarna Daisy plockat isär skeppas vidare till nästa anläggning för en pyrometallurgisk process, för att bland annat smälta ned metallerna, är ­effektiviteten avsevärt bättre än vid en ”vanlig” återvinning.

Exempelvis kan Apples Iphone­aluminium återvinnas i samma klassificering som den kom in, utan att förlora viktiga egenskaper. Det hade varit omöjligt om den smälts samman med aluminium av andra lägre graderingar.

För att en telefon ska hamna hos Daisy ska den vara helt uttjänt eller trasig. I Apples återvinningsprogram ingår att så långt det går reparera och återbruka telefoner.
För att en telefon ska hamna hos Daisy ska den vara helt uttjänt eller trasig. I Apples återvinningsprogram ingår att så långt det går reparera och återbruka telefoner.Foto:Pressbild/Apple

Första steget av Apples miljömål är redan i hamn, nämligen att bli 100 procent koldioxidneutrala i den egna verksamheten. Nästa steg är att bli det genom hela sin verksamhet och samtliga sina produkters livscykler. Det innefattar såväl underleverantörer – som enligt Apple står för 71 procent av deras totala avtryck i dag – liksom den el som vi användare laddar tekniken med under åren produkterna brukas. 

Totalt anser Apple att det är möjligt att ta bort 75 procent av verksamhetens avtryck som den ser ut i dag. Resterande 25 nödvändiga procent ska teknikjätten nå genom att klimatkompensera.

Målet för neutralitet är satt till 2030.

”Jag har aldrig varit mer optimistisk, samtidigt kommer det att krävas samarbeten med nationer, regioner och andra företag för att lyckas”, säger Sarah Chandler, chef över Apples återvinning.

Ytterligare en ambition är att göra varje Iphone, Ipad och ­dator helt cirkulär, vilket innebär att den behöver vara konstruerad uteslutande av förnybara eller återvunna material. För detta finns ännu ingen tidsangivelse från Apple.

14 material utgjorde 90 procent av den totala massan som vi levererade 2020

Här och nu framstår bolaget ha kommit en bit på vägen, även om de riktiga utmaningarna i målet innebär att produkter måste designas och byggas på ett helt nytt sätt.

På pluskontot för att lyckas finns de 110 underleverantörer som redan lovat Apple förnybar energiförsörjning till sina processer inom fem år.

På minuskontot, det faktum att till exempel skärmar fortfarande är väldigt svåra att återvinna, och skärmar är en stor del av det Apple levererar.

”Vi har valt ut 14 material efter noggrann analys. Slår man samman de 14 materialen så utgjorde de 90 procent av den totala massan som vi levererade 2020, så de är väldigt avgörande”, säger Sarah Chandler.

Bland materialen märks bland annat just aluminium, volfram, kobolt och guld.

Ni har två Daisy-maskiner – en i USA och en i Europa – som tillsammans kan demontera 2,4 miljoner Iphones årligen. Samtidigt sålde ni 200 miljoner Iphones bara år 2020. Det låter som att ni behöver få tillbaka fler telefoner och bygga fler Daisys?

”Vi fick tillbaka omkring 10,4 miljoner Iphones förra året, och nästan alla reparerades och såldes igen. Det är vårt primära mål. Vi vill verkligen bara skicka dem till Daisy som en sista utväg. Men vi är öppna för fler samarbeten och vill verkligen ha tillbaka telefoner om de ändå bara ligger i byrå­lådan.”

Hon nämner ett samarbete med den norska it-jätten Atea som i ett nytt avtal med Apple har lovat att skicka alla sina uttjänta personaltelefoner till Daisy.

”Inbytesprogrammet för Iphones har också varit framgångsrikt och något vi kommer att jobba vidare med”, säger hon.

Man beräknar att 700 miljoner telefoner bara ligger i byrå­lådor runtom i Europa

I Sverige är Apple och övriga stora tech­bolag anslutna till den branschcentrala återvinningsorganisationen El-kretsen. Det är ­deras containrar som svenskar kastar sitt elskräp i på landets återvinningsanläggningar.

Enligt deras rapport för 2020 samlades uppskattningsvis 67 miljoner teknikprylar in under året, vilket motsvarar 55 procent av antalet som sattes till marknaden samma år.

”Men det går inte riktigt att jämföra så enkelt”, konstaterar bolagets presstalesperson Mårten Sundin.

”De flesta av produkterna är 5-15 år gamla och under den tiden har teknikskiften skett vilket gör att man inte kan jämföra siffrorna för insamlat med sålt under ett och samma år.”

Han konstaterar också att mycket teknik som anses gammal i Sverige säljs vidare till andra länder – inte minst telefoner. Där många svenskar ofta vill ha det senaste tar många andra nationers medborgare gärna emot våra begagnade produkter, vilket också innebär att de försvinner från svensk statistik.

Läs mer: Hans mobilskal kostar 50.000 – säljer som aldrig förr

I försäljningsstatistiken för elektronik finns också en rad småprodukter av typen sladdar och laddare. De har en tendens att lagras i hemmen och inte återvinnas på många år, vilket inte gäller större produkter, såsom kylskåp, poängterar Mårten Sundin.

Statistiken kring teknikens klimatpåverkan är inte speciellt väldokumenterad. En rapport från Ericsson som kom ut 2020, men som använder data från 2018, visar att hela ICT-sektorn (samlingsbegrepp för informations- och kommunikationsteknologi) står för omkring 730 miljoner ton koldioxid årligen, motsvarande 1,4 procent av världens totala utsläpp. Det kan jämföras med flygindustrins avtryck från enbart bränsle, på 800 miljoner ton.

”Samtidigt finns statistik på att tech­sektorns produkter är möjliggörare för andra branscher att minska sina utsläpp. Metoder för att mäta det är under utveckling men effekterna är betydande”, säger Telias hållbarhetschef Sara Nordbrand och hänvisar till en rapport från den globala mobilbranschorganisationen GSMA.

Läs mer: Apples nya satsning gynnar svenska appar

I den konstateras att allt ifrån jordbrukets smartare sätt att odla till konferenssamtal som ersätter resor har minskat utsläppen på ett sätt som vida överstiger ICT-branschens eget avtryck.

”Vi har givetvis ett ansvar att hantera vår egen negativa påverkan. Vi ska samtidigt se till att fortsätta möjliggöra för andra att bli ännu bättre att nå sina mål”, säger hon.

Precis som Sarah Chandler på Apple säger Sara Nordbrand att det just nu är viktigast att hålla telefoner vid liv så länge som möjligt. Telia har, i egenskap av återförsäljare av såväl telefoner som surfplattor, påbörjat arbetet med att erbjuda begagnade och reparerade telefoner till kunderna.

Sara Nordbrand är hållbarhetschef på Telia.
Sara Nordbrand är hållbarhetschef på Telia.Foto:Jack Mikrut

”I dag är det bara omkring 2 procent av vår försäljning, men vårt mål är att det ska upp rejält till 2023. Sedan har vi börjat sälja telefoner till företag ’som tjänst’, det vill säga hyra ut dem. Det är omkring 17 procent av försäljningen till företag i dag”, ­säger hon och påpekar att det är ett sätt att säkra att telefonerna kommer tillbaka efter en viss tid.

”Jag såg att man beräknar att omkring 700 miljoner telefoner bara ligger i byrå­lådor runtom i Europa. Det är en utmaning att få tillbaka gamla telefoner och få kunder att ändra beteende.”

Hur ser du på den återvinning som sker i dag i maskiner som krossar gammal teknik och separerar den – hur effektivt är det?

”Alla jobbar just nu på en mer effektiv återvinning, men tillverkarna måste också adressera frågor som livslängd och reparerbarhet med mera redan i designfasen. Hur gör vi tekniken bättre från start? ­Sedan är det fortfarande billigare med jungfru­liga material än återvunna material – det är ­något vi lyfte med beslutsfattare inför klimatkonferensen COP26, vikten av att få till fungerande prismekanismer på marknaden även för koldioxid – så att systemet gynnar miljövänliga insatser”, säger Sara Nordbrand.

Enligt Mårten Sundin från El-kretsen kan man ana att det möjligen uppstått en affärs­logik för Apple att börja återvinna sina gamla telefoner i egen regi för att säkra tillgången på vissa material.

Utan affärslogiken är det nämligen svårt att se någon aktör göra stora investeringar för enbart för miljöns skull.

När vi skickar frågan vidare till Apple svarar Sarah Chandler att det absolut är ett affärsdrivet beslut att satsa på Daisy och återvinning.

”Att man måste välja mellan lönsamhet på sista raden och miljön, den logiken tror vi är felaktig. Det som är bra för planeten är bra för affärerna. Detsamma gäller om vi stoppar in människor i ekvationen – social och etnisk orättvisa – det är sammanflätat och du behöver inte välja det ena eller andra för att vara ett framgångsrikt bolag”, ­säger hon.

Det kan låta självklart, men Sara Nordbrand konstaterar att det inte var länge ­sedan klimatet var angeläget för vissa, men inte för alla.

”Vi har en helt annan uppmärksamhet på det här området i dag jämfört med bara för fem år sedan. Investerare, beslutsfattare och företag drar nu i samma riktning. Men det är helt nytt”, säger hon och tillägger till techsektorns försvar:

”Jag tycker att man ska komma ihåg att telefonen också avmaterialiserat mycket annat. Det den gör har ersatt cd-spelare och kameror och mycket annat. Men vi måste alla göra mer.”


Innehåll från DinteroAnnons

Nu blir betalningstransaktioner ännu enklare

‍Dinteros grundare Daro Navaratnam.
‍Dinteros grundare Daro Navaratnam.

‍Dinteros grundare Daro Navaratnam hittade en brist i betalningsmarknaden. Med en unik och kundcentrerad strategi förvandlade han bristen till en framgångssaga. Nu gör Dintero betalningstransaktioner ännu enklare för företag.

Tech-företaget Dintero har haft en kraftig tillväxt ända sedan starten. I januari 2021, efter bara tre års verksamhet, värdesattes bolaget till 200 miljoner kronor. Sedan dess har marknadsvärdet fortsatt att öka. 

Dintero har sin bas i Daros erfarenhet från det första företag han byggde – Dsafe. I kombination med en klar företagsfilosofi och en bra idé, visste han att han var något riktigt unikt på spåren. 

– Vi såg att de minsta kunderna betalar ganska mycket för sina betalningslösningar i jämförelse med stora aktörer och tänkte att så bör det inte vara, säger Daro Navaratnam. 

Målet med Dintero var därför att ta bort komplexiteten i betalningsbranschen. Daro föresatte sig att utveckla en användarvänlig och flexibel betallösning för att skapa ett rimligare alternativ för små och medelstora företag. För kunderna har skillnaden blivit markant – Dintero erbjuder stor flexibilitet, men också en samlad plats för alla behov och funktioner. 

I starten var det bara två anställda, Daro och Frode Aannevik, som idag är Chief Technology Officer (CTO) i Dintero.

– Vi fokuserar väldigt mycket på att skaffa en förståelse för kundernas behov, speciellt vad gäller små- och medelstora företag. Det är helt essentiellt att lyssna på kunderna för att förstå vilka utmaningar de har och hur vi kan lösa deras unika behov på ett bra sätt med teknologi, konstaterar Frode.  

En sak i synnerhet var uppenbar: 

– Att bygga en långsiktig, förtroendebaserad relation med kunderna betyder väldigt mycket mer än kortsiktig försäljning. 

Läs mer om Dintero  

Fick licens från finansinspektionen

‍Denna grundfilosofi har företaget fortfarande, fyra år senare och många kunder rikare. Idag har Dintero 16 anställda som arbetar med utveckling och försäljning. I november i fjol nådde företaget en ny milstolpe – då de fick sin licens beviljad hos norska finansinspektionen. 

– Detta var ett stort erkännande som möjliggör för oss att förenkla kundernas betalningsresa ytterligare, säger Magnus Gleditsch, som är Growth Manager hos Dintero.

Företaget fortsätter att kontinuerligt utveckla och förbereda betalningslösningar anpassade för omnikanal och vidareutvecklar ständigt för att göra livet enklare för sina kunder.

– Vårt mål är sund växt framför snabb tillväxt. Vi ska alltid leverera det vi har lovat våra kunder och följa upp med goda råd och support, avslutar Magnus. 

Se hur enkelt det är att komma igång med Dintero 

Mer från Dintero

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Dintero och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?