1515
Annons

Apoteas vd: ”Tar ni in för mycket kapital blir ni av med bolaget”

Grundare som vill behålla makten över sina bolag bör kunna växa med små resurser. Det menar miljardbolaget Apoteas vd. ”Riskkapital är inga gratispengar”, säger Pär Svärdson.

Pär Svärdson under Di:s Gasellgala på Konserthuset i Stockholm i december 2016.
Pär Svärdson under Di:s Gasellgala på Konserthuset i Stockholm i december 2016.Foto:Jesper Frisk

Di Digital har kartlagt techbolagen som sköter sin egen finansiering och bygger upp en verksamhet utan riskkapital.

Grundarna behåller därmed kontroll över bolaget och bygger en resurseffektiv organisation.

Hela listan: Tio snabbväxare som nobbar riskkapital

Det största bolaget på listan är Apotea. Nätapoteket grundades av gänget som byggde upp bokaffären Adlibris, som såldes till Bonnier 2011.

Med grundplåten från den affären tog Adlibris grundarteam sedan över majoriteten av ägandet i nätapoteket Familjeapoteket, som då ägdes av Sjätte AP-fonden, och stöpte om det till Apotea.se.

Apotea lanserades 2012 och rörelsen var lönsam redan följande år. I fjol omsatte man närmare 970 Mkr, med en nettomarginal på 1,5 procent.

”Man ska växa så mycket man kan, men under lönsamhet. Det kan vara en krona, men ändå vinst. Annars kommer någon annan till slut att äga bolaget. Riskkapital är inga gratispengar”, säger Apoteas vd Pär Svärdson.

Vad är ditt råd till techbolag med en startsträcka på flera år?

“Se till att ha extremt låga kostnader. Konsulta vid sidan av och gör annat. Tar ni in för mycket kapital tidigt blir ni av med bolaget. Måste ni ta in kapital, börja med att vända er till vänner och familj. Vänd er till de stora firmorna i sista hand.”

Läs mer: Nobbade riskkapital – sålde bolaget till Microsoft för 800 miljoner

Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

”Airbnb för husbilar” går samman med svensk konkurrent

Det schweiziska bolaget Mycamper ville slå sig in på campingmarknaden i fjol, med sin tjänst som låter kunder hyra ut husbilar och husvagnar till varandra. Nu investerar de i stället i sin svenska branschkollega Housecar – för att växa i Norden.

Grundarna bakom Housecar. Översta raden från vänster: Nicolas Cohen och Rickard Magnusson. Nedersta raden från vänster: Anders Lisspers och Farshad Tajik.
Grundarna bakom Housecar. Översta raden från vänster: Nicolas Cohen och Rickard Magnusson. Nedersta raden från vänster: Anders Lisspers och Farshad Tajik.Foto:Press.

Under 2020 lanserade det schweiziska bolaget Mycamper sin tjänst i Sverige. Deras plattform är ett sorts ”Airbnb för husbilar och husvagnar”, där privatpersoner kan hyra ut campingfordon till varandra. Affärsmodellen består av att bolagen tar runt 20 procent av uthyrningskostnaden i avgift. 

Men det har funnits flera lokala aktörer på marknaden, som fick ett uppsving i fjol när många svenskar valde att fira sin semester på hemmaplan i spåren av coronapandemin. 

Nu investerar Mycamper i sin svenskgrundade branschkollega Housecar.

”Vi är imponerade över deras snabba tillväxt. Strategiskt är det en stor fördel för oss att investera i ett grundarteam som kan den nordiska marknaden. Tillsammans är vi övertygade om att vi på ett effektivt sätt kommer att kunna skala”, säger Michele Matt vd för Mycamper, i en kommentar.

Läs mer: ”Airbnb för husvagnar” rullar ut – vill lifta med svemester-trenden

Affären är värd runt 5 miljoner kronor, vilket innebär att Mycamper blir delägare i Housecar tillsammans med grundarna.

Målsättningen är nu att tillsammans bygga den största delningstjänsten för fritidsfordon i Norden. Det kommer ske under svenska Housecars varumärke, dit det schweiziska bolaget flyttar alla sina tillgångar.

Redan före coronapandemin var Sverige dock det land i Europa med flest campingfordon per capita. Det finns i dag 100 000 husbilar och 290 000 husvagnar i landet.

”2021 har börjat fantastiskt. Vi är nära att nå förra årets bokningar redan nu”, säger Rickard Magnusson, vd och medgrundare på Housecar.

De tre andra grundarna bakom bolaget är Nicolas Cohen, Farshad Tajik och Anders Lisspers. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera