1515
Annons

Älskad och hatad i USA – nu kommer elscootern till Sverige

Elscooterföretagen i USA har väckt känslor. Bolagen är värderade i miljardklassen och nu lanseras den första tjänsten i Sverige.

Voi:s grundare Fredrik Hjelm och Douglas Stark.
Voi:s grundare Fredrik Hjelm och Douglas Stark.Foto:Jacky Sin

Elscootrar har dragit in investeringar i miljardklassen i kampen om vem som ska äga marknaderna i USA och Europa. Bland andra Bird, Jump och Lime är med i racet om städernas gator.

Läs mer: Elscooterstriden hårdnar i Europa

Nu lanseras den första tjänsten för elscootrar i Sverige, kan Di Digital avslöja. Bakom satsningen står bolaget Voi som ska börja skjuta ut sina scootrar på Stockholms gator den här veckan.

”Vi tycker att det är superkul och vi tror att vi kan göra gott i Stockholm och andra städer. Det här är ett substitut till korta bil- och taxiresor”, säger bolagets medgrundare och vd Fredrik Hjelm.

Voi grundades så sent som i juni i år efter att Fredrik Hjelm, som även grundat och driver Airbnb-administrationsbolaget GuestIT, varit i Los Angeles i USA och testat elscootrarna där. 

”Under mina år på GuestIt har jag ofta fått frågan av turister kring hur man enklast tar sig runt i staden. Cykeluthyrning är i dagsläget komplicerat och taxi är väldigt dyrt jämfört med andra städer. Det tillsammans med att över 50 procent av taxiresorna i Stockholm i dag är kortare än 5 kilometer, gjorde att jag insåg att det fanns ett uppdämt behov alternativa transportmedel och idén med att ta elsparkcyklarna till Europa föddes”, säger Fredrik Hjelm.

Från vänster: Filip Lindvall, Utvecklingsansvarig, Adam Jafer, chefsutvecklare, Douglas Stark, operativ chef och Fredrik Hjelm, vd.
Från vänster: Filip Lindvall, Utvecklingsansvarig, Adam Jafer, chefsutvecklare, Douglas Stark, operativ chef och Fredrik Hjelm, vd.Foto:Banfa Jawla

Väl hemma från LA gick han ihop med Douglas Stark, som har en bakgrund på Budbee, och tog kontakt med investerare. 

Det tog inte särskilt lång tid innan de fick napp. Ett av samtalen gick till svenskgrundade investmentbolaget Vostok New Ventures eftersom Fredrik Hjelm känt dem sedan han arbetat på ryska Blocketkopian Avito, ett bolag som Vostok investerade i 2012. Vostok var intresserade och gick in med en rejäl investering i Voi, hur stor investeringen är vill Fredrik Hjelm inte berätta. 

Redan nu är man 15 personer på Voi med anställda från hela världen, på de två månader man arbetat med lanseringen har bolaget lockat till sig talang från bland andra Snapchat, Uber och Spotify.

Från vänster: Filip Lindvall, Utvecklingsansvarig, Adam Jafer, chefsutvecklare och Douglas Stark, operativ chef på kontoret i Stockholm.
Från vänster: Filip Lindvall, Utvecklingsansvarig, Adam Jafer, chefsutvecklare och Douglas Stark, operativ chef på kontoret i Stockholm.Foto:Banfa Jawla

Genom en app kan användarna hitta en elscooter som finns i närheten, hyra den och sedan ta sig en kortare distans för att sedan parkera scootern var som helst. Scootern kan då plockas upp av nästa användare. 

Bolaget beräknar att medelresan ligger på mellan två till tre kilometer och kostnaden ligger på 10 kronor för att låsa upp scootern, sedan betalar användaren 1,50 kronor per minut. Enligt Fredrik Hjelm ska en resa mellan Sergels torg och Medborgarplatsen i Stockholm kosta cirka 20 kronor.

”De cyklar som finns för uthyrning är inte jättesmidiga eftersom tillgången är begränsad, antingen är cykelställena fulla eller tomma. Den absolut bästa lösningen vi har i dag är lätta elektriska fordon”, säger Fredrik Hjelm.

Di Digitals reporter Fredrik Björkman testar Voi:s scooter.
Di Digitals reporter Fredrik Björkman testar Voi:s scooter.Foto:Banfa Jawla

Redan i dag uppger bolaget att man har ett nätverk mer personer som kommer sköta laddningen av scootrarna. Mot en ersättning på mellan 40 och 200 kronor hämtar personerna upp scootrarna, laddar dem i hemmet och placerar ut dem på olika platser i Stockholm.

Investerare med feta plånböcker verkar tro på elscootrar som gadgetinvesteringar. Så sent som i juli gick Niklas Zennströms Atomico tillsammans med Uber och Alphabet in i en runda på 335 miljoner dollar i elscooterföretaget Lime som värderas till 1,1 miljarder dollar. 

Läs mer: Niklas Zennström går med i elscooterstriden 

Men scootrarna har väckt en hel del kontroverser. I USA har de väckt ilska från invånare som anser att scootrarna är en trafikfara och att de förstör stadsmiljön när de lämnas på stan vind för våg mellan att de lämnas och hämtas upp av kunder. Protester har brutit ut och det har lett till att elscootrarna bannlysts i San Francisco i Kalifornien.

Situationen i USA med den ilska scootrarna väkt är något VOI kommer undvika till varje pris, enligt Fredrik Hjälm.

”Anledningen till bannlysningarna i USA är att de har slängt ut fruktansvärt många scootrar. Vi vill göra det här tillsammans med politikerna och städerna. I och med att det i grunden kan vara något bra för städer och invånare när man byter ut kortare bil- och taxiresor, framför allt ur miljösynpunkt, så kommer vi lyckas”, säger Fredrik Hjelm.

I amerikanska städer finns en hel del människor som är potentiella kunder, Stockholm är ganska litet. Kommer affärsidén att gå runt här?

”Det man ska komma ihåg är att när liknande amerikanska företag lanserar i städer där så är det i mindre områden. De finns ofta inte i hela staden och det rör kortare distanser. Sådana mindre områden finns det även i Sverige och Europa, så det går absolut att göra pengar på detta.”

Efter lanseringen i Sverige och Stockholm väntar Europa för Voi. Där lurar också de stora utmanarna. Bird har lanserat i Paris som första Europeiska stad.

”Det kommer inte bli lätt. Men jag tror att det vi kan konkurrera med är just relationen med städer. Vi vill göra något gott för städerna och personerna som bor där”, säger Fredrik Hjelm och fortsätter:

”Kolla på vad som hänt på västkusten i USA där man bara strösslat ut scootrar och sedan blir utkastade. Vi vill föra en dialog med politiker och städer för att göra detta på ett hållbart sätt.”

Innehåll från SnowflakeAnnons

Få ut mer av data med ett decentraliserat data mesh

Det är svårt att föreställa sig den framtida ekonomin utan data. Många företag har redan insett vikten av datadrivna insikter för att bli framgångsrika vilket också tydligt framgår av siffror från CBS – så tidigt som 2022 utfördes big data-analyser i en mängd olika branscher. Men hur får man ut mesta möjliga av sina data?

De flesta organisationer är idag medvetna om att mycket återstår för att kunna dra nytta av data på bästa sätt. Här spelar flera faktorer in; vissa saknar rätt verktyg, andra rätt kunskap och ytterligare andra den tid som krävs för att genomföra relevanta analyser av de ständigt växande datasamlingarna. 

– För att verkligen optimera värdet av data bör företag därför överväga en strategi med avstamp i data mesh, betonar Henrik Norhøj Nielsen, Principal Sales Engineer hos Snowflake.

Decentralisering behöver inte leda till datasilos

Många företag har en komplex organisationsstruktur. Ju större ett bolag är, desto fler avdelningar har de och desto fler leverantörer och partners samarbetar de med. För att undvika datasilos och effektivisera informationsflöden försöker många samla data från alla datakällor i en enda central lösning. 

– Detta är dock en strategi som kan ha nackdelar; oftast finns det bara ett datateam i en centralt organiserad IT-infrastruktur. Detta team är det enda som ansvarar för att integrera alla dataflöden i en central lösning. Teamet behöver då parallellt hantera ett ständigt fluktuerande antal användare och en mängd olika källor för data; samtidigt har de i de flesta fall inte tillräcklig förståelse avseende vad datan innehåller och hur det används. Det leder ofta till minskad agilitet och till slut kommer kvaliteten på integrerade data att försämras. 

Specialiserade team

Data mesh fungerar annorlunda. Den skiljer sig från traditionella, centraliserade lösningar och utgör ett decentraliserat tillvägagångssätt för skalbar hantering och bearbetning av data. Därmed behöver inte längre ett enda team vara ansvarigt och sköta alla datakällor samtidigt; istället kan specialiserade datateam ansvara för olika domäner, till exempel en specifik avdelning eller produkt. Beroende på hur en organisation är organiserad kan det också vara effektivt att kombinera relaterade områden, såsom marknadsföring och PR, till en domän. 

– Ett sådant upplägg förutsätter emellertid att varje team har rätt kunskaper inom sin domän. Till exempel, vad för data är särskilt viktig för kommunikationsavdelningen? Vilka analyser utförs regelbundet och när behöver man köpa in extern information för att nå bästa resultat? Med rätt kunskap på plats kan de enskilda datateamen arbeta proaktivt för att undvika flaskhalsar och se till att information av hög kvalitet är tillgänglig, konstaterar Henrik. 

Hur tillämpar man data mesh?

Först av allt måste en organisation ha en klar uppfattning om vad man vill uppnå med data. När man har svaret på det kan man göra välgrundade val om vilken information som bör centraliseras respektive decentraliseras. Ett bra första steg är därför att identifiera och etablera tydliga KPI:er till respektive domän. 

– En annan viktig aspekt är att börja se data som en produkt – den behöver ha sin egen logistik, kontroll, lagring och ägandeskap. Tillvägagångssättet här går att översätta nästan direkt från hur fysiska produkter hanteras.

De som vill införa data mesh behöver göra det ett steg i taget för att tydligt förankra förändringarna i organisationen. Definiera en domän och en produkt med ett tydligt mål och inrätta därefter ett datateam som ansvarar för just dem. Därefter gäller det att utnyttja sitt momentum. 

– Det krävs nämligen både en teknisk och en kulturell förändring för att fullt ut nyttja potentialen i data mesh. Den största utmaningen är dock sällan teknisk utan organisatorisk. Många gånger är domänerna för stora eller för små och det är oklart vem som har ägandeskap av en viss domän. Det är därför organisationer bör ha tydliga upplägg och ansvarsfördelningar, annars löper man risk att decentraliseringen skapar datasilos istället för att ta bort dem. 

Interoperabilitet är nyckeln

Data mesh lämpar sig särskilt för företag med en komplex organisationsstruktur, eftersom både effektivitet och kvalitet på integrerade data ofta blir sämre med en central IT-infrastruktur. 

– När man väl har etablerat en tydlig struktur kring vem som ansvarar för vad är det viktigt att säkerställa interoperabilitet mellan de olika affärsområdena. Detta sköts enklast genom att utse ett centraliserat datateam som extra stöd till de övriga teamen. Detta team kan också hjälpa till att hantera frågor som inte nödvändigtvis är knutna till en domän, avslutar Henrik. 

Läs mer om data mesh hos Snowflake 

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Finanskändisar går in i Kry-grundarens haussade olja: ”Vi är redan inne på nästa runda”

Josefin Landgårds bolag Mantle verkar inte ha inte lidit någon större skada av Läkemedelsverkets beslut att förbjuda deras cannabisolja. Den nya hudvårdsserien går som på räls och grundarna har siktet internationellt.

Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina Lönnkvist
Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina LönnkvistFoto:Josefine Stenersen

Mantles medgrundare och vd Josefin Landgård, som också var med och startade vårdgivaren Kry 2014, har precis avslutat sitt måndagsmöte med teamet på fem personer. Snart ska de bli åtta. 

Bolagets försäljning av en ny hudvårdsserie som innehåller så kallad cannabidiol-olja, CBD-olja förkortat, har gått som tåget sedan den lanserades i december 2020. 

Från att bolagets intäkter helt stannade av, på grund av att Läkemedelsverket förbjöd försäljningen av den CBD-oljan i mars i fjol, är Mantle nu på banan igen. Under 2021 beräknar man att omsätta 10 miljoner kronor.

”Vi visste att det skulle komma utmaningar med Mantle, som det gör när man är i en ny bransch. Men det är också det som gör att det finns stor potential”, säger Josefin Landgård, och hänvisar även till Krys resa.

Läkemedelsverkets beslut utgick från att oljan kan uppfattas som ett läkemedel, vilket i så fall inte är godkänt i Sverige. Mantle har överklagat till Förvaltningsrätten, men ärendet har inte prövats än.

”Vi är övertygade om att vi ska vinna i frågan, för vi har rätt i sak. Sedan är Sverige bara en marknad, så det är egentligen inte så viktigt. Vi vill använda den svenska marknaden för att bevisa vårt case, men nu har hudvårdsprodukterna tagit sådan fart att det inte är så viktigt längre”, menar Josefin Landgård.

Istället fick bolaget gå ut och be om förtroende från investerare, då de saknade försäljningssiffror att visa upp. Och det gick bra. I november i fjol tog Mantle in en investering på 12 miljoner kronor. Något som grundarna Josefin Landgård och Stina Lönnkvist då valde att inte kommunicera. 

Läs också: Kry-grundaren talar ut om vd-bytet: ”Fick feedback om att jag var gravid” 

Bland de nya ägarna återfinns Oriflame-ägarna Anna af Jochnick och Helene af Jochnick. Även Voi-grundaren Fredrik Hjelm har investerat, via bolaget Semjorka, samt investmentbolaget Ernström & Co som ägs av familjen Hielte-Hobohm och som också är delägare i bolag som Apotea och nyligen i Na-kd. Även Daniel Pilotti, grundare av Ryska Posten, och Johan Karlsson, vd på Slättö, står på ägarlistan. 

Även bolagets tidigare investerare Cristina Stenbeck, Susanna Campbell, Sophia Bendz och Emilia de Poret har lagt in pengar i den nya rundan. 

”De investerare vi har fått in nu är både starka strategiskt och kapitalstarka, vilket innebär att de kan skjuta till kapital i många rundor framöver. Det är inte alla affärsänglar som har möjlighet att vara med hur länge som helst”, säger Josefin Landgård.

CBD-oljan säljs fortfarande på andra marknader och för hudvårdsserien tittar nu Mantle på att börja sälja produkterna i Danmark och Storbritannien. Danmark för att det ligger nära Sverige och det finns en överlapp i skandinavisk kultur och influencers som är de som främst sprider marknadsföringen av produkterna. 

Storbritannien har en mer mogen CBD-marknad, men ännu ingen större spelare som har fått fäste, menar Josefin Landgård.

”Nu har vi galna tillväxtsiffror och vill resa pengar snart igen. Vi diskuterar just nu med brittiska riskkapitalister”, säger Josefin Landgård.

Men att lansera hudvård tar tid. Det är långa ledtider från att ha formulerat en produkt tills att den finns på marknaden. Hudvårdsserien skulle ha lanserats i Sverige förra sommaren, men förpackningarna som produceras i Italien blev försenade på grund av pandemin.

”Vi släppte produkterna 17 december och det blev direkt en hype. Men det är roligt att se att de också konverterar bra i försäljningen”, säger Josefin Landgård.

Förutom på Mantles egna sida säljs hudvården genom bland annat Lyko, Bangerhead och Kicks.

Lyssna på podden

Äldre avsnitt av den här podden hittar du genom att gå till vår samlingssida.

Samlingssida för poddar

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera