Den så kallade meme-aktiehajpen som tog fart i januari 2021, där småsparare i forumet Reddit samordnade köpräder på aktier som var särskilt populära för blankning hos världens stora hedgefonder, involverade 130.000 svenskar som tillsammans förlorade 72 miljoner kronor.
Nyhetsbyrån Direkt•Di
En Gamestop-butik i USA.Foto:Nam Y. Huh
Det är slutsatsen av en analys genomförd av Finansinspektionen.
Merparten av deltagarna var unga män som i snitt köpte aktier för relativt små belopp, men förlorade stora delar av det satsade kapitalet.
Gamestop var en av de mest populära aktierna att köpa i hajpen, där teorin i forumgruppen WallStreetBets var att detta skulle leda till en kraftig kursuppgång som i nästa steg skulle tvinga de blankande hedgefonderna att ge upp för att begränsa sina blankningsförluster.
I det läge där en blankare inte längre står ut med en förlustposition köps de aktier som lånats för att säljas kort i blankningsförfarandet tillbaka över börsen, något som då leder till ytterligare köptryck och en så kallad ”short squeeze” där kursen rusar ytterligare av det ökade köptrycket och än fler blankare tvingas köpa tillbaka och ge upp.
Vinnare i hajpen blev dock inte småsparare som aktiverat sig för att mäta ut blankarna, utan mäklarna. På svensk mark kom det faktum att det rör sig om utlandstransaktioner för handel med amerikanska aktier att bidra ytterligare till mäklarnas vinster, genom att courtage och valutaväxlingsavgifter tillkom för handeln.
De flesta av svenskarna som handlat med Gamestop-aktien hade vid årsskiftet 2021/2022 sålt hela sina innehav.
Gamestop skenade över 1.500 procent på bara några dagar i samband med den mani som bröt ut i början av 2021.
Utfallet för handeln i en av de andra hajpade aktierna, biografaktören AMC Entertainment, var totalt sett positivt för svenskarna. Förlorarna var dock även här fler än vinnarna.
72 miljoner kronor fördelat på 130.000 personer innebär en genomsnittlig förlust på 554 kronor per person.
Innehåll från DeelAnnons
Distansrevolutionen ställer nya krav på chefer
Det sker en distansrevolution inom arbetslivet. Den nya verkligheten är en utmaning för chefer och arbetsledare.
– Digitala verktyg och onboarding blir mycket viktigare, säger Daniel Eisenberg, Nordenchef på Deel.
Daniel Eisenberg är Nordenchef för Deel, ett bolag som underlättar att anställa globalt. Genom sitt arbetsliv har han blivit en expert på att jobba på distans, och nu jobbar han på ett företag som aktivt valt strategin att inte ha några fysiska kontor, något som rimmar väl med affärsidén.
Daniel Eisenberg sitter själv i Nairobi, Kenya, dit han flyttat med familj och fru.
Han leder team utspridda i Sverige, Danmark, England, Dubai, Italien och på flera andra platser runt om i världen. Distansarbete kan vara en del av kulturen. Så är det på Deel.
Ett team arbetade i Kapstaden för att komma bort från den nordiska vintern, utan att hamna i fel tidzon.
– Jag önskar att jag haft den möjligheten när jag var ung. Det hade underlättat att kunna foga samman frihetsdrömmarna om resande med arbetslivet, säger Daniel Eisenberg.
Flera undersökningar visar att chefer oroar sig för att distansarbete påverkar resultat negativt. Det är inget Daniel Eisenberg märkt av.
– De anställda äger sin egen tid, det ger en känsla av ansvar. Jag upplever också att de blir mer effektiva, säger han.
Ytterligare en aspekt som lyfts som problematisk med distansarbete är att arbetsplatskulturen blir lidande, vilket kan leda till att anställda känner mindre lojalitet mot företaget.
– Det är klart det finns utmaningar med att bygga kultur när man inte gnuggar arm vid kaffemaskinen varje dag. Men det finns många digitala verktyg att jobba med, och om företaget inte lägger stora summor på kontor går det ju bra att lägga dem på resor så att anställda får träffas på regelbunden basis ändå, säger han och fortsätter:
– Jag tror att kulturen framgent snarare kommer att vara att man delar ett specifikt arbetssätt än fikastunder.
Deel erbjuder företag som samarbetar med dem kontorsplatser via WeWork, boende via Air-bnb, kontorsutrustning levererad var som helst i världen, diverse plugins på slack, och digitala verktyg som underlättar distansarbete.
Daniel Eisenberg menar att en strukturerad onboarding där tydliga förväntningar och krav etableras är vitala för en fungerande remote first-policy. Eftersom det sociala inte sker spontant behöver företaget även hitta sätt att se till att kollegor möts utanför de digitala jobbavstämningarna.
– Varannan vecka blir jag hopmatchad med en kollega jag inte känner på Slack. Det kan vara någon i Indien, Israel eller USA och så ses vi 15 minuter. Vi kanske inte blir bästisar, men jag får en överblick över hur de har det i dag, och hur deras vanligaste utmaningar ser ut.
Daniel Eisenberg checkar in med anställda regelbundet, bara för att kolla läget, säga hej eller ge lite positiv feedback på något arbetsrelaterat. Han menar att det går att ha en empatisk ledarstil, även på distans.
– I början när jag gjorde det märkte jag att många, särskilt de juniora, blev lite nervösa och frågande. Så jag är väldigt tydlig med att när jag ”poke:ar” dig så är det aldrig för att leverera dåliga nyheter, det är bara för att kolla hur du mår.
