1515
Annons

118 kompositörer och låtskrivare: ”EU, skydda våra rättigheter nu!”

De digitala plattformarna tjänar riktigt stora pengar på vår musik utan att rättvist dela med sig av intäkterna. Det är inte hållbart, skriver 118 kompositörer och låtskrivare i ett upprop på Di Digital.

Eva Dahlgren, Max Martin, Tove Lo, José Gonzalez, Zara Larsson, Björn Ulvaeus, Lykke Li och Jocke Berg är några av upphovspersonerna som skrivit under uppropet.
Eva Dahlgren, Max Martin, Tove Lo, José Gonzalez, Zara Larsson, Björn Ulvaeus, Lykke Li och Jocke Berg är några av upphovspersonerna som skrivit under uppropet.Foto:TT/Di

Inom kort röstar parlamentarikerna i EU om förslaget till moderniserad upphovsrättslagstiftning. Att lagen blir verklighet – och tydlig i fråga om våra rättigheter – är helt avgörande för att vi ska kunna trygga musikens framtid och en återväxt av musikskapare. Som läget är nu tjänar stora mäktiga plattformar miljardbelopp på vår musik – medan vi själva får en minimal andel av deras intäkter, och i vissa fall ingen ersättning alls.

Det har skett ett paradigmskifte i hur musik konsumeras och sprids. Tidigare köpte lyssnaren musiken på fysiska skivor och fick rekommendationer i skivaffären eller från radio. Nu sker merparten av såväl musiklyssnande som spridning, försäljning och rekommendationer digitalt. I många avseenden är det en positiv utveckling som gjort att fler människor har tillgång till oändligt mycket mer musik, via tjänster som till exempel Spotify, Apple Music, Deezer och Tidal. Fantastiskt för alla som älskar musik!

I takt med att konsumtionen ändrats har ersättningsmodellerna förändrats och även våra möjligheter att förhandla om ersättning. I de flesta fall har vi ett starkt skydd - vår upphovsrätt – när det kommer till att förhandla om våra villkor. Och det är väl inte så konstigt? Det är ju som på vilken annan marknadsplats som helst. Musikskapare lägger ner oerhört mycket tid och hårt arbete för att kunna skriva och spela in det andra vill lyssna på, dansa till och glädjas av. Vi skapar varan som någon vill köpa och man förhandlar om ett pris.

Dessvärre har våra möjligheter att förhandla och få betalt försvagats på grund av annan omodern lagstiftning (E-handelsdirektivet från år 2000), vilket gör att en del stora digitala plattformar kan ”komma undan” sitt ansvar. E-handelsdirektivet säger nämligen att plattformarna inte är ansvariga för innehåll som laddats upp av användarna. Och det är där skon klämmer. Dessa plattformar tjänar riktigt stora pengar på vår musik utan att rättvist dela med sig av intäkterna till oss. Det är inte hållbart! I synnerhet inte nu när i stort sett alla våra intäkter kommer från den digitala marknaden.

Därför måste upphovsrättslagstiftningen inom EU moderniseras så att vi som skapat musiken kan få en rimlig ersättning när vår musik blir lyssnad på. Vi ber er parlamentariker att rösta för det liggande lagförslaget. Annars riskerar musiken att försvinna eller förlora sin mångfald – framförallt om vi ser till framtida generationers musikskapare och framtidens musik.

Ett exempel på en digital plattform som länge dragit nytta av den föråldrade lagstiftningen är världens största musiktjänst, Youtube. Även andra plattformar, som Google och Facebook, tjänar miljardbelopp på att sprida vår musik – medan vi själva får en minimal andel och i vissa fall ingen ersättning alls.

Att stora mäktiga tjänster inte behöver förhandla gör också att det skapas orättvisa konkurrensvillkor. För vem vill eller kan konkurrera med gratis? Och varför ska redan etablerade och schyssta tjänster vilja fortsätta förhandla och betala för vår musik när detta är ett krav som uppenbarligen inte gäller alla?

Några av oss har varit med länge, sett utvecklingen och upplevt hur intäkterna förändrats. En del av oss är helt nya i branschen och måste få hela försörjningen från den digitala marknaden. Vi alla oroar oss för framtida generationers musikskapare, som kan tvingas leva på småskrammel, och hoppas att EU:s förslag till ny upphovsrättslag är räddningen.

Varför skulle då inte lagstiftningen röstas igenom? Jo, det pågår ett extremt omfattande lobbyarbete från de digitala storföretagen som vill vattna ur lagstiftningen för att komma undan ansvar att ersätta oss skäligt. 

Vi låtskrivare och musikskapare vill nå ut med vår musik så brett som möjligt! Vi vill att så många plattformar och tjänster som möjligt ska teckna avtal och sprida vår musik, men de avtalen måste tecknas under rättvisa förutsättningar. Den nya lagstiftningen är helt avgörande för musikens överlevnad!

Omröstningen är snart här. Nu är det upp till er, EU-parlamentariker, att säkra våra rättigheter så att vi kan fortsätta skapa. Nu ligger musikens framtid i era händer. 

Julia Adams

Salem Al Fakir

Freddy Alexander

Pär Almkvist (Total Ape)

Benny Andersson

Jocke Berg

Klas Bergling (för Tim ”Avicii” Berglings räkning)

Charlie Bernardo

Olle "Faråker" Blomström

Peter Boström

Mirja Breitholz

Ane Brun

Daniel Börtz

Moa "Cazzi Opeia" Carlebecker

Johan Carlsson

Eva Dahlgren

Madelene Eliasson

Jörgen Elofsson

Peter R. Ericson

Ludvig Evers (Moonshine)

Carl Falk

Sarah Dawn Finer

Michel Flygare (NoNoNo)

Robin Fredriksson (Mattman & Robin)

Louise Frick-Sveen

Johanna Frostling (Klara & Jag)

Thomas G:son

Per Gessle

José Gonzáles

Max ”Fatmax Gsus” Grahn

Märta Grauers

Jonatan Gusmark (Moonshine)

Rigmor Gustafsson

Sonny Gustafsson

Rickard Göransson

Oscar Görres

Svante Halldin (Jack & Coke)

Sten "StoneBridge" Hallström

Molly Hammar

Jakob Hazell (Jack & Coke)

Axel "Axwell" Hedfors

Anders Hillborg

Sara "SHY Martin" Hjellström

Louise Hoffsten

Oscar Holter

Fanny Hultman

Sebastian Ingrosso

Nirob "SHY Nodi" Islam

Jakob Jerlström (The Struts)

Tobias Jimson (NoNoNo)

Plura Jonsson

Sören "Sulo" Karlsson

Linda "Miss Li" Karlsson

Julia Karlsson

Janice Kavander

David Kjellstrand

David Kreuger

Alexander Kronlund

Meja Kullersten

Theo Kylin

Nisse Landgren

Mattias Larsson (Mattman & Robin)

Zara Larsson

Håkan Lidbo

Magnus Lidehäll

Marcus Lindberg

Elof Loelv

Ida Long

Ebbot Lundberg

Per Magnusson

Maria Marcus

Rolf Martinsson

Lisa Miskovsky

David Myhr

Tony Nilsson

Lisa Nilsson

Tove ”Tove Lo" Nilsson

Albin Nordqvist

Jacob "Jarami" Olofsson

Jonnali "Noonie Bao" Parmenius

Ali Payami

Vincent Pontare

Kristoffer Rangstam

Karin Rehnqvist

Anton Rundberg

Teo Runsiö (TEOFRANS)

Victor Rådström (Neiked)

Eric Saade

Ilya Salmanzadeh

Martin ”Max Martin" Sandberg

Sven-David Sandström

Johan ”Shellback" Schuster

Mauro Scocco

Astrid "Astrid S" Smeplass

Thomas Stenström

Niklas Strömstedt

Tove Styrke

Ola Svensson

Peter Svensson

Linnea Södahl

Ludvig Söderberg (The Struts)

Klara Söderberg (First Aid Kit)

Johanna Söderberg (First Aid Kit)

Lova Alvilde Sönnerbo

Didrik Thott

Viktoria Tolstoy

Frans Torell (TEOFRANS)

Björn Ulvaeus

Jan Utbult

August Vinberg (Total Ape)

Chris Wahle

Hjalmar Wilén

Jenny Wilson

Klara Wörmann (Klara & Jag)

Rami Yacoub

Lykke Li Zachrisson

Kristofer Östergren

Swedish House Mafia

Detta är ett debattinlägg. Vill du också skriva? Hör av dig till digital@di.se!

Innehåll från SnowflakeAnnons

Få ut mer av data med ett decentraliserat data mesh

Det är svårt att föreställa sig den framtida ekonomin utan data. Många företag har redan insett vikten av datadrivna insikter för att bli framgångsrika vilket också tydligt framgår av siffror från CBS – så tidigt som 2022 utfördes big data-analyser i en mängd olika branscher. Men hur får man ut mesta möjliga av sina data?

De flesta organisationer är idag medvetna om att mycket återstår för att kunna dra nytta av data på bästa sätt. Här spelar flera faktorer in; vissa saknar rätt verktyg, andra rätt kunskap och ytterligare andra den tid som krävs för att genomföra relevanta analyser av de ständigt växande datasamlingarna. 

– För att verkligen optimera värdet av data bör företag därför överväga en strategi med avstamp i data mesh, betonar Henrik Norhøj Nielsen, Principal Sales Engineer hos Snowflake.

Decentralisering behöver inte leda till datasilos

Många företag har en komplex organisationsstruktur. Ju större ett bolag är, desto fler avdelningar har de och desto fler leverantörer och partners samarbetar de med. För att undvika datasilos och effektivisera informationsflöden försöker många samla data från alla datakällor i en enda central lösning. 

– Detta är dock en strategi som kan ha nackdelar; oftast finns det bara ett datateam i en centralt organiserad IT-infrastruktur. Detta team är det enda som ansvarar för att integrera alla dataflöden i en central lösning. Teamet behöver då parallellt hantera ett ständigt fluktuerande antal användare och en mängd olika källor för data; samtidigt har de i de flesta fall inte tillräcklig förståelse avseende vad datan innehåller och hur det används. Det leder ofta till minskad agilitet och till slut kommer kvaliteten på integrerade data att försämras. 

Specialiserade team

Data mesh fungerar annorlunda. Den skiljer sig från traditionella, centraliserade lösningar och utgör ett decentraliserat tillvägagångssätt för skalbar hantering och bearbetning av data. Därmed behöver inte längre ett enda team vara ansvarigt och sköta alla datakällor samtidigt; istället kan specialiserade datateam ansvara för olika domäner, till exempel en specifik avdelning eller produkt. Beroende på hur en organisation är organiserad kan det också vara effektivt att kombinera relaterade områden, såsom marknadsföring och PR, till en domän. 

– Ett sådant upplägg förutsätter emellertid att varje team har rätt kunskaper inom sin domän. Till exempel, vad för data är särskilt viktig för kommunikationsavdelningen? Vilka analyser utförs regelbundet och när behöver man köpa in extern information för att nå bästa resultat? Med rätt kunskap på plats kan de enskilda datateamen arbeta proaktivt för att undvika flaskhalsar och se till att information av hög kvalitet är tillgänglig, konstaterar Henrik. 

Hur tillämpar man data mesh?

Först av allt måste en organisation ha en klar uppfattning om vad man vill uppnå med data. När man har svaret på det kan man göra välgrundade val om vilken information som bör centraliseras respektive decentraliseras. Ett bra första steg är därför att identifiera och etablera tydliga KPI:er till respektive domän. 

– En annan viktig aspekt är att börja se data som en produkt – den behöver ha sin egen logistik, kontroll, lagring och ägandeskap. Tillvägagångssättet här går att översätta nästan direkt från hur fysiska produkter hanteras.

De som vill införa data mesh behöver göra det ett steg i taget för att tydligt förankra förändringarna i organisationen. Definiera en domän och en produkt med ett tydligt mål och inrätta därefter ett datateam som ansvarar för just dem. Därefter gäller det att utnyttja sitt momentum. 

– Det krävs nämligen både en teknisk och en kulturell förändring för att fullt ut nyttja potentialen i data mesh. Den största utmaningen är dock sällan teknisk utan organisatorisk. Många gånger är domänerna för stora eller för små och det är oklart vem som har ägandeskap av en viss domän. Det är därför organisationer bör ha tydliga upplägg och ansvarsfördelningar, annars löper man risk att decentraliseringen skapar datasilos istället för att ta bort dem. 

Interoperabilitet är nyckeln

Data mesh lämpar sig särskilt för företag med en komplex organisationsstruktur, eftersom både effektivitet och kvalitet på integrerade data ofta blir sämre med en central IT-infrastruktur. 

– När man väl har etablerat en tydlig struktur kring vem som ansvarar för vad är det viktigt att säkerställa interoperabilitet mellan de olika affärsområdena. Detta sköts enklast genom att utse ett centraliserat datateam som extra stöd till de övriga teamen. Detta team kan också hjälpa till att hantera frågor som inte nödvändigtvis är knutna till en domän, avslutar Henrik. 

Läs mer om data mesh hos Snowflake 

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Debatt: Näringslivet frontar den nya kapplöpningen i rymden

Många associerar rymden med spännande rymdfärder, utmanande uppdrag och fängslande forskning om universum. Detta dominerade i rymdålderns början och är fortfarande en viktig del, men det mesta som händer nu handlar om att nyttja rymden för ett bättre liv på jorden. Satsningarna blir mer och mer kommersiella, baserade på en starkt växande global marknad, skriver bland andra astronauten Christer Fuglesang, Anna Kinberg Batra och Eva Hamilton i ett debattinlägg.

Astronauten Christer Fuglesang och Anna Kinberg Batra, styrelseledamot i Svenska rymdaktiebolaget anser att Sverige har förutsättningar att vara med och leda utvecklingen i rymden. I mitten en bild av Andromeda-galaxen tagen från Hubble-teleskopet.
Astronauten Christer Fuglesang och Anna Kinberg Batra, styrelseledamot i Svenska rymdaktiebolaget anser att Sverige har förutsättningar att vara med och leda utvecklingen i rymden. I mitten en bild av Andromeda-galaxen tagen från Hubble-teleskopet.Foto:Gustaf Månsson, University of Utah, Jack Mikrut.

Morgan Stanley uppskattar att global rymdverksamhet trefaldigas till 2040 och når över 1.000 miljarder dollar per år med en offentlig del på mindre än 20 procent. Bank of America anger en ännu större ökning, ända upp till 1.400 miljarder dollar. Vinnarna i denna nya rymdkapplöpning blir de mest innovativa som kan verka i en miljö där bäst förutsättningar finns, med stöd både från privata och statliga aktörer.

Sverige har en stolt tekniktradition, ligger i världstopp i innovationsklimat och är även hemland för några av Europas mest framgångsrika digitala företag. Konkurrensen ökar dock och vi måste utnyttja de utmärkta möjligheter vi har, som bland annat den unika rymdbasen Esrange. När världsekonomin börjar växa igen efter coronapandemin blir ai och rymdteknik avgörande.

I en värld där allt mer digitaliseras och all världens information finns i din telefon när som helst, är det enorma datamängder och satelliter som gör det möjligt. Data hämtas varje dag från satelliter som observerar vår värld, dess hav och atmosfär, hjälper oss att hitta rätt och ger oss möjligheter att vara ständigt uppkopplade. Utan att använda rymden klarar vi inte att nå vare sig Parisavtalet eller FN:s hållbarhetsmål. En ökande insikt om detta bidrar till den starka utvecklingen av rymdsegmentet världen över.

Tusentals nya satelliter kommer att skickas upp de närmaste åren. Dessa behöver sändas upp, men även ha kontakt med jorden. Att ha stationer för det nära polerna ger stora fördelar. Det ger svenska rymdbasen Esrange ett världsunikt läge, i glesbygd i Norrbotten. Esrange har en unik fördel som uppskjutningsbas genom att Sveriges rymduniversitet, Luleå tekniska universitet, finns på plats i Kiruna. Här utbildas rymdingenjörer. Närheten till universitetet medger gemensam forskning och utveckling i världsklass. Tillsammans med SSC har Luleå tekniska universitet startat Centrum för Rymdteknik, till gagn för utveckling och innovativ tillväxt. 

Sverige har den industriella kunskap och erfarenhet som behövs för att kunna ta en ledande roll för både affärer och klimatinsatser som utgår från satelliter. Såväl stora teknikföretag och operatörer inom telekom som mer nystartade företag har stor nytta av rymdteknik, inte minst nu när 5g lanseras och 6g planeras. Digitaliseringen ger också nya möjligheter att utnyttja data från satelliter i människans tjänst. Vi kan på helt nya sätt övervaka världens klimat och i realtid följa klimatförändringarnas konsekvenser. Ett svenskt FN-center för ändamålet skulle kunna vara möjligt. 

Den nya rymdkapplöpningen pågår nu och Sverige behöver hänga med för att vår högteknologiska kapacitet ska kunna fortsätta att skapa arbetstillfällen och ekonomiskt välstånd. Genom att exploatera de möjligheter som rymden i kombination med den digitala utvecklingen ger kan vi få investeringar från andra länder att landa i Sverige, med jobb och tillväxt som följd. Och vi måste kunna samarbeta när stora aktörer satsar. Amazons planer för rymden har redan tagit fart. Microsofts satsning på ai och rymddata inleddes 2020 och får global effekt direkt. 

Detta skapar en accelererande marknad för utveckling av nya affärsområden, tillämpningar och tjänster viktiga för en mer hållbar utveckling på jorden. Det är där den stora tillväxten kommer. Nya företag kan starta och befintliga växa med nya produkter och tjänster som kan bära svensk högteknologisk konkurrenskraft i kommande decennier. Dessutom krävs ny och mer kostnadseffektiv infrastruktur i rymden, med tillhörande tjänster på marken. Tåget går nu och Sverige behöver vara med. Det kräver satsningar.

Mycket stora summor satsas världen över, av såväl etablerade som nya rymdländer, inte minst som en del i en grönare återstart av ekonomin efter covid-19. 

• Norge satsar, initialt ytterligare 360 miljoner kronor på att utveckla sin rymdbas, och antog i somras en ny rymdstrategi med stark och lönsam industri som ett av huvudmålen. 

• I Storbritannien har staten gått in med ungefär 5 miljarder kronor i det stora satellitkommunikationsföretaget One Web, som hotades av konkurs i spåren av covid-19. 

• Kanada satsar sedan förra året två miljarder dollar i medlångsiktiga ambitioner uttalade av premiärminister Trudeau. 

• När Indiens premiärminister Modi besökte Stockholm nämnde han själv rymd som ett strategiskt område för samarbete med oss. Sådant finns redan i dag, men kan bli betydligt mer omfattande. 

• Australien, tillsammans med många andra länder, har rymd som ett av de högst prioriterade områdena för att få fart på utveckling och tillväxt, generellt men också efter corona-krisen.   

Listan kan göras lång. Sverige satsar nu 90 miljoner kronor på utbyggnad av Esrange, vilket är ett viktigt steg i rätt riktning. Rymdminister Matilda Ernkrans på Utbildningsdepartementet har ett starkt och värdefullt personligt engagemang, men rymdfrågorna sträcker sig långt utanför hennes departementsansvarsområden.

Sverige har bättre förutsättningar än de flesta att ta en ledande roll och därmed skapa den tillväxt som rymdrelaterad verksamhet kan ge. Det vore en förlust för Sverige om vi inte tar den unika chans vi har, nu och med en smart och samlad uppslutning från samhällets alla aktörer. Innovationsklimatet är avgörande för långsiktig konkurrenskraft. Den svenska rymdstrategin från 2018 tar fasta på det, men är kraftigt underfinansierad och åtgärderna som krävs för att realisera den går för långsamt. Tåget går nu, och ska Sverige hänga med krävs: 

1. Mer aktivt deltagande i rymdrelaterat EU-samarbete. Stora summor satsas vilka behöver komma svensk industri till delför konkurrenskraft och hållbar återstart.

2. Ökade nationella satsningar för innovation, utveckling ochtillväxt i befintliga och nya företag genom till exempel en modell motsvarande Storbritanniens katapulter.

3. Ökade satsningar och investeringar från svenska företag mot den starka utvecklingen på den snabbt växande new-space arenan. 

4. Att Sverige snabbt får en ny rymdlag som förenklar för svensk industri och bidrar till att locka internationella företag till Sverige.

5. Nya satsningar i den europeiska rymdmyndigheten ESA:s utvecklingsprogram, där Sverige halkar allt längre efter när andra länder satsar. 

Än är det inte för sent, men klockan klämtar

Monica Lingegård, styrelseordförande i SSC (Svenska rymdaktiebolaget)

Eva Hamilton, ​​styrelseordförande, senior rådgivare på Luleå Tekniska Universitet

Christer Fuglesang, ​astronaut, professor och föreståndare KTH rymdcenteroch senior rådgivare Saab

Anna Kinberg Batra,​ styrelseledamot i SSC

Stefan Gardefjord,​ vd för SSC

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera