ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Anslagen är för snåla

  • Foto: Alexei Druzhinin / TT

Bilden av en förstärkt svensk försvarsförmåga, som regeringen och Försvarsmakten har gett, stämmer inte.
Den snabba ryska upprustningen innebär tvärtom att den svenska motståndskraften minskar, enligt ledande experter.

Förra vårens stora försvarsbeslut, som ger försvaret 10,2 miljarder i ytterligare resurser fram till 2020, har beskrivits som en vändpunkt i svensk försvarspolitik.

Efter decennier av nedrustning, där försvarsanslagens andel av BNP har gått från 3 procent i början av 1980-talet till 1 procent i dag, skulle den svenska motståndskraften mot ett väpnat angrepp öka.

Men bland ledande försvarspolitiker och experter ifrågasätts nu den bilden.

”Eftersom Ryssland ökar sin militära kapacitet i klart högre takt kommer vår försvarsförmåga att minska, för den måste alltid ställas i relation till en potentiell motståndare. Och det finns ingen annan tänkbar motståndare än Ryssland”, säger Johan Wiktorin, försvarsexpert och Di-krönikör.

Det räcker med att gå ett fåtal år tillbaka för att se dramatiken i den snabba ryska upprustningen och hur styrkeförhållandena runt Östersjön har förändrats i grunden.

Enligt siffror från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, hade Tyskland så sent som 2005 större militär-utgifter än Ryssland. Men redan 2013 var de ryska anslagen större än alla andra Östersjöländer tillsammans. Då inkluderas de nordiska länderna, de baltiska staterna samt Polen och Tyskland.

Ryssland har också byggt upp ett avancerat luftvärnssystem i Kaliningrad, på andra sidan Östersjön.

”Putin har höjt insatsen”, säger Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI.

Han pekar på att det nu står klart för alla att Ryssland har en militär förmåga som inte fanns tidigare med konventionella kryssningsrobotar.

Sverige har samtidigt fortsatt att minska försvarsanslagen som andel av BNP och är sedan ett par år det Östersjöland som lägger lägst andel av BNP på försvaret.

Och trots tillskottet på 10,2 miljarder kronor, som är utöver miljardtillskotten från alliansregeringen, fortsätter försvarsanslagens andel av BNP att sjunka.

”De kommer till och med att nå under 1 procent och då kan man inte med bästa vilja i världen hävda att Sverige rustar”, säger Allan Widman (L), ordförande i riksdagens försvarsutskott.

Sedan försvarsöverenskommelsen antogs av riksdagen har flera saker hänt som har ökat de säkerhetspolitiska riskerna som gör överenskommelsens grundanalyser delvis överspelade, hävdar flera av dem som Di har talat med.

”Antingen behövs det mer pengar eller så måste man välja bort en del av ambitionshöjningarna”, säger Robert Dalsjö.

Annika Nordgren Christensen, försvarsdebattör och regeringsutredare med uppdrag att se över personalbristen inom försvaret, ser ingen positiv rörelseriktning i det säkerhetspolitiska läget.

”Tvärtom står det still på vissa områden och har förvärrats på andra”, säger hon.

Rysslands agerande i Syrien oroar henne - men också EU:s splittring i flyktingfrågan.

”Sammantaget har man anledning att vara orolig”, säger Annika Nordgren Christensen som har en bakgrund i Miljöpartiet.

Med tanke på den dystra bild av det svenska försvaret som många experter har var det flera som överraskades när den nye ÖB:n Micael Bydén slog fast att pengarna kommer att räcka.

”Jag är ganska övertygad om att han modifierar sin uppfattning under försvarsbeslutsperioden”, säger Allan Widman.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies