ANNONS:
Till Di.se
LÖRDAG 18 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD

Så blir du av med gifterna hemma

  • SE UPP. Vardagslivet rymmer många potentiella giftfällor och en av de vanligaste är matlådor. ”90 procent av all kommersiell plast riskerar att läcka ämnen på olika sätt och framför allt när plasten är uppvärmd”, säger kemikaliebloggaren Magnus Kähler. Foto: Oskar Omne

Kemikalier har bokstavligt talat blivit vardagsmat. Samtidigt är kunskapen om hur de påverkar vår hälsa bristfällig. Den senaste forskningen tyder dock på oroväckande effekter – framför allt hos barn.

Vi ser dem inte, men de finns där – i våra kläder, i barnens leksaker, på förskolan, i matlådan, i soffan, i datorn och schampot. Ja, i princip överallt.

Bisfenoler, parabener och ftalater är några av de mer omtalade ämnena. Men faktum är att världens kemikalieproduktion har mångdubblats de senaste 50 åren och att det i dag finns omkring 145.000 kemikalier registrerade i världen.

Hur de påverkar oss, vår fysiska och psykiska hälsa, har vi bara börjat förstå. Den forskning som hittills har gjorts tyder ändå på att spridningen av olika kemikalier kan ha långtgående effekter, inte minst på foster och barn. Det förklarar Annika Hanberg, professor i toxikologi vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet.

”Det här är ett jättesvårt forskningsfält där man hela tiden hittar nya effekter av nya kemikalier”, säger hon.

Annika Hanberg har jobbat i över 20 år med forskning, undervisning och riskbedömning kring kemikalieanvändning.

En svårighet i arbetet är att det hela tiden kommer nya kemikalier på marknaden och att man helt enkelt inte har möjlighet att studera alla.

Hittills har man bland annat hittat kopplingar mellan hormonstörande kemikalier och ökad risk för diabetes typ två, fetma, hormonrelaterad cancer, svårigheter att bli gravid samt påverkan på hjärnans utveckling.

Vissa forskare anser exempelvis att ett ökat antal fall av autism, adhd och depression i samhället skulle kunna vara en konsekvens av antalet kemikalier i samhället.

”Det är ganska allvarliga effekter man diskuterar och det finns många djurförsök som tyder på att kemikalier kan ge sådana här effekter. Men frågan är vilken exponering som krävs för att människan ska påverkas”, säger Annika Hanberg.

En av de stora frågorna nu är vad som händer när vi utsätts för många olika kemikalier samtidigt. Hittills har man endast studerat en kemikalie i taget.

Annika Hanberg är försiktig med att dra långtgående slutsatser om den forskning som finns i dag, men tillägger att forskarkåren är enig om att kemikalier är någonting som måste tas på allvar.

”Det finns enstaka forskare som inte tror på hormonstörande ämnen, men de allra flesta är överens om att det här är ett stort problem. Även inom myndigheter och inom EU är det här en fråga som tas på stort allvar”, säger hon.

Sedan 2007 finns exempelvis en kemikalielagstiftning inom EU, Reach, som reglerar vilka kemikalier som får användas. Myndigheterna försöker fasa ut och förbjuda det man vet är farligt. Men man ligger hela tiden steget efter.

I takt med att forskare jobbar för att ta reda på mer om kemikalier har medvetenheten om den här frågan väckts på andra håll.

Giftfri förskola är ett initiativ från Naturskyddsföreningen, där man sedan flera år tillbaka har jobbat tillsammans med kommuner för att och sanera inomhusmiljöerna i den mån det går.

Ämnet uppmärksammas även i böcker och bloggar. För några år sedan kom boken ”Handla rätt för en giftfri barndom” och i höst släpps ”Ett renare liv”. Bakom bloggen Kemikaliepappan står Magnus Kähler:

”Det var i samband med att min sambo var gravid som jag fick upp ögonen för det här och då uppstod ett engagemang. Med bloggen vill jag förmedla den information som jag själv hade velat ha, på ett enkelt sätt”, säger han.

Tack vare bloggen har Magnus Kähler fått flera uppdrag som föreläsare.

”Det finns ju kemikalier i nästan allting i dag och jag är alltid tydlig med att alla kemikalier inte är dåliga. Det intressanta är att undvika att exponera sig för det man tror eller vet kan vara skadligt”, säger han.

Magnus Kähler är utbildad ekonom och har bloggen som sidosyssla.

”Jag jobbar som varumärkesstrateg och har ingenting emot marknadssystemet i sig. Men jag ser att någonting är på tok i den här frågan. Det finns så många olika lobbyorganisationer och starka marknadskrafter som påverkar hur man reglerar kemikalieanvändningen.”

Själv har Magnus Kähler valt att leva efter försiktighetsprincipen och undviker i möjligaste mån produkter med onödiga kemikalier Han nämner bland annat olika typer av plastprodukter inklusive kläder gjorda i polyester, mat med bekämpningsmedel, ljus gjorda på paraffin, flamskyddsmedel i möbler och elektronik samt hormonstörande och cancerogena ämnen i hudvård.

”Upp till 90 procent av all kommersiell plast riskerar att läcka ämnen på olika sätt och framför allt när plasten är uppvärmd”, säger han.

Även Annika Hanberg förordar försiktighetsåtgärder, framför allt för att minska barnens exponering. Att ge goda råd är hon däremot försiktig med, eftersom det fortfarande råder mycket osäkerhet i forskningen. Men det finns en hel del att göra, säger hon.

”Ett tips kan vara att fundera på hur lätt olika ämnen tas upp i kroppen. Mat och olika förpackningar som är i kontakt med mat och dryck kan man se upp med”, säger hon.

Ett annat råd är att alltid tvätta nya kläder och sängkläder innan man använder dem.

”Så slipper man en massa kemikalier från tillverkningsprocesser”, säger hon.

Tyck till