ANNONS:
Till Di.se

Mitt i striden om frihandeln

  • MEDLAR MELLAN STORMAKTER. Annette Magnusson är generalsekreterare för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut, som sedan 1970-talet har varit ett av världens ledande tvistlösningsorgan. Foto: Jonas Eng

Frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA fortsätter att omgärdas av problem. Annette Magnusson, chef för ett av världens ledande skiljedomsinstitut, SCC i Stockholm, befinner sig i kontroversens epicentrum.

Frihandelsavtalet mellan EU och USA, TTIP, ska enligt optimisterna komma på plats innan året är slut. Men arbetet drar ut på tiden. Stötestenen är tvistlösningsmekanismen ISDS, som ger bolag möjlighet att stämma stater om politiska beslut skadar investeringar. Kritikerna anser att det ger företagen för stor makt.

Debatten har varit så infekterad att allt som rör ISDS sedan ett drygt år har varit fryst i förhandlingarna. Under våren lade EU-kommissionären Cecilia Malmström fram ett kompromissförslag som bland annat går ut på att en permanent skilje­domstol för den här typen av tvister inrättas på sikt. Näringsminister Mikael Damberg sa sig vara nöjd med förslaget.

Men generalsekreteraren på Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut, SCC, Annette Magnusson, som är en varm anhängare av ISDS, är skeptisk.

”En permanent domstol löser nog inte de problem man vill lösa. Det finns en stor risk att det blir väldigt politiserat igen. Vilka ska tillsättas som domare och vilka nationaliteter? Och vilka kvalifikationer ska de ha? Då blir det ett förhandlingsspel”, säger hon.

SCC har varit ett av världens ledande tvist­lösningsorgan sedan 1977, då USA och då­varande Sovjetunionen bestämde att tvister länderna emellan skulle göras upp i Sverige enligt SCC:s regler. Vid samma tid ­började även Kina förlägga internationella tvister till Sverige, och i dag finns 120 mellanstatliga avtal som hänvisar till Sverige och SCC.

Annette Magnusson anser att kritiken mot ISDS inte baseras på fakta utan på förvridna antaganden.

”Skiljeförfarandet, som ofta är formen för en ISDS-process, är ett otroligt viktigt instrument för internationella relationer. Att misskreditera skiljeförfaranden som man gör i debatten om frihandelsavtalet med USA, det är oansvarigt. Jag blir faktiskt upprörd över det”, säger hon.

”Tänk på hur världen såg ut på 1970-talet, det var stora politiska motsättningar och ändå kunde stater bestämma sig för hur de skulle bete sig om de hade tvister. De kom fram till gemensamma rättsregler. Att påstå att det skulle vara ett sätt att underminera demokratin, då är man ute och cyklar.”

Enligt Annette Magnusson är det naivt att tro att företag lika gärna kan förlita sig på de nationella rättssystemen, något som en del kritiker till ISDS-skyddet hävdar.

”Anledningen till att man valde att ta det från nationella domstolar var att det är så svårt att stämma staten i statens egen domstol. Det blir inte neutralt. Även i många länder som uppfattas som rättsligt moderna är det väldigt svårt.”

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies