ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Advokat för frihandel

  • ÖPPNA DÖRRAR. Peter Dahlen är vd för Amcham, den amerikanska handelskammaren i Sverige. 210 företag med handel på båda sidor om Atlanten är medlemmar i dag. Foto: Evelina Carborn

Peter Dahlen har suttit på vd-posten i den amerikanska handelskammaren i Sverige, Amcham, i precis ett år.
Nu ska organisationen växa och vd:n ser få hinder för expansion.

Den amerikanska handelskammaren, Amcham, har funnits i Sverige sedan 1992. I dagsläget har organisationen 210 medlemmar men siktar på att ha 250 innan året är slut.

”Det vi gör framför allt är att främja amerikansk-svenska handelsinvesteringar och i synnerhet amerikanska företagsintressen i Sverige. De företag som är intresserade av transatlantisk handel är potentiella medlemmar”, säger Peter Dahlen.

Innan Peter Dahlen blev vd för Amcham jobbade han på advokatfirman Translegal. Och dessförinnan var han rådgivare åt den nuvarande vicepresidenten i USA, Joe Biden, som då var senator.

Handelsavtalet mellan USA och EU, TTIP, är en av huvudfrågorna som Amcham driver.

Vilka är de största fördelarna med TTIP?
”Mer frihandel är i grunden alltid bra för alla företag och det får vi med det här avtalet.”

Hur ser möjligheterna ut för att TTIP går igenom?
”Det är svårt att säga exakt, men jag tror att en överenskommelse kommer till stånd. Det finns en bred politisk vilja på båda sidor av Atlanten att få till det här avtalet. Men det är ett enormt avtal och man får förvänta sig att det blir förseningar och bakslag.”

USA:s president Barack Obama har stött på patrull i den amerikanska kongressen på grund av ett annat frihandelsavtal, TPP, Trans-Pacific Partnership, som inkluderar tolv länder i Stillahavsregionen, bland annat Japan och Australien. Liknande motstånd mot TTIP finns i den amerikanska kongressen.

Avtalet innehåller en klausul om skiljenämnden ISDS, Investor-State Dispute Settlement, där konflikter mellan företag och stater ska lösas. Skiljenämnden ska skydda företag från expropriering och orättvisa villkor. Men enligt kritiker är ISDS ett hot mot demokratiska beslut då företag uppges kunna stämma stater på grund av beslut som fattas i nationella parlament som missgynnar företaget.

”Det här är något som funnits sedan 1950-talet. Det finns i mer än 3.000 bilaterala avtal globalt och jag tror att Sverige har undertecknat drygt 60 avtal med investerare som har den här mekanismen. Vissa farhågor som framförts angående ISDS anser jag är legitima. Processen skulle definitivt kunna vara mer transparent och fri från intressekonflikter”, säger Peter Dahlen.

”Men ur ett globalt handelsperspektiv är det nödvändigt att en sådan här mekanism finns. I USA finns ett uttryck som advokater använder, att bli ’hometowned’. Jag är från Delaware, och om jag som advokat åker ned till Alabama för en klients räkning blir jag automatiskt outsidern. Jag är heller kanske inte bekant med de regler som finns lokalt och jag känner ingen. Så när man pratar om konflikter där investeringar för hundratals miljarder kan stå på spel, då är det viktigt att det finns en helt neutral instans som kan ta ställning i frågan.”

Han säger också att det är en fråga om tempo.

”Tvister som ska malas genom olika nationella juridiska system kan ta flera år innan de avgörs.”

Den ansvarige EU-kommissionären för TTIP, svenska Cecilia Malmström, berättade i en intervju med Di i maj att frågan om ISDS har komplicerat förhandlingarna.

”Frågorna som rör ISDS har sedan förra våren varit frysta i förhandlingarna. De var så otroligt kontroversiella i Europa”, sa Cecilia Malmström till Di i våras.

Sedan dess har ett nytt förslag om ett moderniserat investeringsskydd lagts fram och Cecilia Malmström verkar ha lyckats lugna socialdemokratiska EU-parlamentariker.

Näringsminister Mikael Damberg (S) har sagt till Di att han är nöjd med hur investeringsskyddet har utformats.

”Privata investerare ska ha ett skydd om det till exempel handlar om expropriation men det kan inte innebära att de kan tro att lagstiftningen är oförändrad framöver”, sa Mikael Damberg till Di i maj.

Den andra stora frågan som Amcham driver är att hjälpa Swedavia med att få ”preclearence” på Arlanda, det vill säga att inresekontroll i USA, genomförs i Sverige, i stället för vid ankomst till USA.

”Det skulle vara en enorm tids- och kostnadsbesparing, både för företag och för individer. Det skulle förhoppningsvis skapa fler avgångar från Arlanda till USA.”

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies