ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Brygg är det nya svarta i kaffekoppen

  • SERVERAR EN SLÄT KOPP. Lattetrenden avtar och enkelheten i kaffedrickandet är på väg att bli normen på kaféerna igen, hävdar baristan Johanna Alm. Foto: Oskar Omne

Kaffe latte och cappuccino i all ära - lagom till 50-årsjubileet för den elektriska kaffebryggaren i Sverige är den släta, svarta koppen trendigare än någonsin.
Och vi lägger allt mer pengar på att få till den perfekta javan.

Vid Mariatorget på Södermalm i Stockholm driver baristan Joanna Alm, tillsammans med kollegan Erik Rosendahl, kafferosteriet och kaffebaren Drop Coffee. Sedan starten för sex år sedan har hon märkt ett tydligt trendskifte i svenskarnas kaffekonsumtion. Efter många års lattedrickande och cappuccinoskummande vill gästerna inte längre ha några krusiduller, berättar hon.

”Våra gäster dricker mindre och mindre mjölk och allt mer bryggkaffe. När vi öppnade 2009 stod bryggkaffet för cirka 10–15 procent av vår försäljning, i dag står det för ungefär hälften. Det är mycket för att vara på en kaffebar. Och de flesta vill ha en slät, svart kopp”, säger Joanna Alm som är vd på Drop Coffee och även bär titeln svensk mästare i kafferostning.

På Melitta, som i år firar 50 årsjubileum för den elektriska kaffebryggaren i Sverige, märker man samma mönster. Efter flera års lattehysteri, då kaffebryggaren fick sig en rejäl törn, ligger den nu återigen på stabila försäljningsnivåer. Nya siffror från undersökningsföretaget GFK indikerar att det förra året såldes omkring 400.000 kaffebryggare i Sverige, berättar Magnus Persson, marknadschef på Melitta Norden.

”Vad vi märker är också att kvalitetsaspekten kommer mer och mer. Man köper dyrare och kvalitetsstämplade bryggare och är mer påläst vid köpet”, säger Magnus Persson.

En annan indikation på att bryggkaffet har fått en renässans är den ökade försäljningen av kaffefilter.

”De senaste siffrorna jag har visar att marknaden för filterförsäljningen i Sverige ligger på omkring 97 miljoner kronor och att volymen har ökat med 1,6 procent”, säger Magnus Persson.

Kaffefilter för närmare 100 miljoner kronor per år är kanske en indikation i sig på hur mycket svenskarna gillar bryggkaffet och att det har fått ett rejält uppsving.

Joanna Alm drar paralleller mellan bryggtrenden och det allt jämt ökande intresset för mat och dryck, där man bryr sig mer och mer om råvaran, arbetsförhållanden, produktionskedjan och hur allt i slutändan påverkar människa och miljö. I dag nöjer sig gästerna inte med att beställa en kopp kaffe, berättar hon. Man vill veta mer.

”För några år sedan var intresset för kaffe mer tekniskt inriktat med olika maskiner. Det kändes nästan lite snobbigt och smalt. Nu är kaffeintresset inte längre ’rocket scienece’. Man vill ha en schyst producerat kopp utan krusiduller. Och man vill veta vad det är för böna, vilket land den kommer ifrån och hur den är rostad”, säger hon.

I snitt dricker svenskar omkring fyra koppar kaffe per dag. Det gör oss till bronsmedaljörer i kaffedrickande i världen, tätt efter Holland och Finland. Med tanke på den stora konsumtionen och hur mycket pengar vi är beredda att betala för kaffebryggare och kaffe ute på stan hoppas Joanna Alm att medvetenheten kring kaffeböndernas arbete och produktionen ska öka ytterligare.

”Det är månaders arbete bakom varje kopp kaffe och det finns inte en chans att kaffebönderna får tillräckligt betalt för det kaffe som säljs i Sverige. Vi måste bli bättre på att ta reda på vart pengarna går i produktionsledet. Klyfta mellan producentland och konsumentland är fortfarande stort, men vi blir bättre och bättre på att uppmärksamma det”, säger hon.

Med det sagt är både Joanna Alm och Magnus Persson överens om att det är någonting speciellt med svenskarna och kaffet.

”Bara en sådan sak som att företag bjuder sina medarbetare på kaffe. Det kan man inte ta för givet i övriga Europa, men vi främjar verkligen kaffedrickandet här”, säger Magnus Persson.

Joanna Alm håller med.

”Alla har en åsikt om kaffe och man pratar gärna om det. Vad gäller kaffebryggaren så har ju alla en relation till den på ett eller annat sätt. Alla har haft en kaffebryggare hemma under sin uppväxt, det finns en trygghet i det.”

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer