ANNONS:
Till Di.se
TORSDAG 23 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD

Naturnära norskt i huvudroll

  • Foto: Nils Vik

Skådeplatsen i kommande filmen ”Ex Machina” med svenska Alicia Vikander har fått form- och arkitekturvärlden att tappa hakan.
Filmens fiktiva miljardärshem fångar det meditativa och råa snarare än det vräkiga.
I verkligheten är huset en mix av ett fritidshus och ett naturhotell i Norge. Håller norska arkitekter på att omskapa begreppet lyx?

edan när författaren Alex Garland skrev boken ”The Beach” blottlades hans fascination inför tanken på den perfekta platsen, platsen där allt harmonierar: natur, miljö, sammanhang. Den fascinationen blir åter tydlig i hans nya film ”Ex Machina”, som har premiär den 20 mars.

I ”The Beach” söker filmkaraktärerna stranden som en avskild flykt från den verkliga världen. På liknande sätt framstår den norska arkitektur som Alex Garland valt till ”Ex Machina” som något som en modern eremit skulle ta sin tillflykt till – en plats vid sidan av det rådande samhället.

I filmen bjuds en ung programmerare in till sin stormrika chefs hem för att bli del av ett experiment som involverar en robot, spelad av Alicia Vikander. Miljön och byggnaden som miljardären bor i har fått formfrälsta att dregla.

”Det var ett svårt designproblem att tackla, att få platsen att spegla den rikaste personen i världen. Vi visste att om vi lyckades hitta en makalös plats att placera figuren i så skulle omgivningen ge naturlig makt åt personen”, sa Alex Garland till Radio Times apropå valet av inspelningsplats.

Två hus blev ett

I verkligheten är det inte bara ett enskilt hus som är förlaga till det fiktiva huset utan filmbolaget har blandat samman ett fritidshus i Storfjord med ett naturhotell i Valldal, båda i Norge. Gemensamt för dem är att arkitektbyrån Jensen & Skodvin står för ritningarna.

Fritidshuset i Storfjord ligger avskilt i ensliga trakter, mest kända för att de befolkas av fler getter än människor. Huset klamrar sig fast vid ett 30–40 meter lodrätt stup ovanför en fjord och är 200 kvadratmeter stort, fem sovrum, tre badrum, och ett stort ”allrum” och kök samt pool och bastu.

Byggnaden har beskrivits som ett luftslott, eller en korsning mellan alpvilla, japanskt tempel och rymdskepp. För arkitekten Jan Olav Jensen har det mer handlat om att få huset att smälta in i naturen.

”Huset är absolut spektakulärt, men samtidigt gjort på ett jordnära vis. Vi har använt vanlig byggteknik. Den dramatiska klippan och de flotta furorna var ett fantastiskt startkapital. Vi ville behålla träden och ha klippväggen synlig och addera något till landskapet utan att ödelägga det” säger arkitekten Jan Olav Jensen till Di Lördag.

Vem som äger huset är höljt i dunkel och det finns heller inga offentliga uppgifter om hur mycket det kostade att uppföra.

”Det var inte speciellt dyrt men byggprocessen var väldigt speciell, inte minst eftersom tomten ligger 200 meter från närmaste bilväg”, säger Jan Olav Jensen.

Helikopter och muskelkraft

En liten helikopter användes för vissa lyft. Takbjälkarna bars dit med muskelkraft.

”Vi valde material utifrån att sex man skulle klara att lyfta dit det. Det tyngsta var en bänk på 400 kilo tror jag.”

I stället för betongfundament står huset på stänger som har borrats ned i berget. Materialen är genomgående, furu, ek, cederträ, stål och betong. Jan Olav Jensen kallar det hela ”sushiarkitektur”.

”Rått på ett visst sätt, utan pynt eller dekoration. Vi har använt materialen som de är utan att spackla eller måla över dem.”

Han är mest nöjd med att utseendet varierar beroende på vädret.

”Jag har varit där många gånger i olika ljusförhållanden, bergväggen och materialet som vi har använt reflekterar ljuset olika hela tiden.”

Det första som kom på plats var den enorma öppna spis som är en del av betongväggen i allrummet. Uppvärmningen i huset är annars vattenburen golvvärme.

Fjällsidan utgör en naturlig del av fasaden och övervåningen ligger som en spretande hand med skogens träd mellan ”fingrarna” där sovrummen upplevs som att de svävar fritt i luften i trädtopparna.

Bygget krävde uppfinningsrikedom

Eftersom det inte har funnits något facit då huset skulle smälta in i omgivande natur tvingades man lösa åtskilliga problem under resans gång. Inte minst att få allrummets monumentala glasfasad att passa in i bergssidan krävde många undersökningar och mätningar.

Samtliga sovrum har balkonger som bjuder på en svindlande utsikt över fjorden nedanför.

Filmteamet på 80 personer, inklusive skådespelarna Alicia Vikander och Oscar Isaac, belägrade fritidshuset och hotellet i två veckor i somras.

Zeninspirerat hotell

Hotellet, Juvet Landskapshotell, ligger utmed en av Norges så kallade turistvägar mellan Geiranger och Trollstigen. Byggnaden samsas med björkar och är zeninspirerad med minimalistisk inredning. De sju rummen kan bokas av sällskap som betalar mellan 3.000 och 4.000 kronor per person och natt.

Hotellet stod färdigt 2009 och är på totalt 800 kvadratmeter. Det kostade byggherren Knut Slinning 20 miljoner norska kronor, en av de största privatinvesteringarna i området genom tiderna.

Men han tycks ha fått valuta för pengarna. Hotellet är en turistmagnet och skryter med att ha landets största fönsterruta, en hel vägg av glas. Utsikten är förstås spektakulär – precis som hos mycket av nutida norska arkitektur.

Arkitektonisk storsatsning

Norge har hamnat i blickfånget för världens arkitekter allt sedan mångmiljardprojektet att göra nyskapande och originell arkitektur omkring landets 18 så kallade nationella turistvägar.

Projektet initierades redan i mitten av 1990-talet men byggandet började först 2005. Det beräknas vara klart 2020 och har haft en budget på 2 miljarder norska kronor. Det omfattar formgivning av spektakulära utsiktspunkter och rastplatser som redan har fått uppmärksamhet långt utanför landets gränser.

”Det händer väldigt mycket inom norsk arkitektur nu. Turistvägprojektet har absolut gjort att många lovande unga arkitekter fått pröva sina vingar. Den norska staten har haft en vilja, långsiktig strategi och pytsat in pengar. Stöd av den sorten från statligt håll finns inte på samma sätt i Sverige, säger Karin Åberg Waern, tillförordnad publik chef för Arkitektur- och designcentrum i Stockholm.

Tyck till