ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

”Bästa sättet att fylla ladorna är att öka tillväxten”

  • (S)MASKENS. Finansminister Magdalena Andersson säger att de svenska företagare hon pratar med är mer optimistiska i dag än för några månader sedan. Foto: Oskar Omne Foto: Oskar Omne

Kritiken för uttalandet om de tomma svenska ladorna biter inte på finansminister Magdalena Andersson.
I en intervju med Di håller hon fast vid att finanspolitiken saknar manöverutrymme och att det bästa sättet att få mer svängrum är att höja tillväxten och få ned arbetslösheten.
Dessutom vill hon få fler att jobba längre.

Hur ser de ekonomiska utsikterna för Sverige ut?
”Finansdepartementets färska prognos är att det ekonomiska läget förbättras, även om ekonomin inte går fullt lika bra som vi trodde tidigare i höstas. Det finns stora orosmoment i Ukraina, i Grekland och även i form av den långsamma återhämtningen i euroområdet. Men det finns också positiva faktorer som återhämtningen i USA, det lägre oljepriset och nya stimulanser i Europa och de kan lyfta utsikterna mer än väntat framöver. Jag märker också att många svenska företagare jag pratat med har en ljusare bild av läget i dag än för bara några månader sedan.”

Läget förbättras alltså men borde inte finanspolitiken ändå kunna göra mer, till exempel genom att passa på när räntorna är låga och låna för att öka de offentliga investeringarna?
”Finanspolitiken hjälper redan till. Vi har ett budgetunderskott under hela mandatperioden. Det går, även inom ramen för en ansvarsfull finanspolitik, att arbeta med expansiva åtgärder. De förslag som regeringen har lagt fram – sänkt skatt för pensionärer, borttagandet av gränsen för hur länge man kan vara sjukskriven, höjt tak i a-kassan och höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar – är sådant som jag räknar med ska lyfta den inhemska efterfrågan. Men det är inte rätt att låna mer än vi redan gör i dag för att öka utgifterna. Att räntorna är låga innebär ju inte att investeringar är gratis. Lånen måste ju ändå betalas tillbaka.”

Men just nu sänker Riksbanken räntan samtidigt som ni talar om behov av att hålla i pengarna, borde inte den ekonomiska politiken kunna samordnas bättre i Sverige?
”Vi har en självständig centralbank i Sverige så det är inget jag kan styra över. Visst kan det vara intressant att diskutera om det finns lägen, till exempel vid en djup kris, när man skulle behöva samordna penning- och finanspolitik på ett annat sätt än. Men i dag har vi inte ett sådant läge.”

”Däremot har vi har sagt att vi gärna vill ha en översyn av Riksbanken. Riksbanken har varit självständig sedan 1999 och har haft sitt inflationsmål ännu längre, sedan 1993. Det börjar bli dags för en utvärdering av hur den politiken har fungerat. Vi vill gärna undersöka om Riksbanken behöver ta mer hänsyn till hur sysselsättning och arbetslöshet också utvecklas. Men det är ingen brådska. Det är viktigt att en sådan institutionell ändring sker med brett parlamentariskt stöd.”

”Vad gäller finanspolitikens överskottsmål så är vi i dagsläget långt ifrån att nå det. Jag har varit tydlig med att vi förmodligen kommer att komma i ett läge där vi tvingas diskutera åtminstone vilken nivå vi ska sikta mot.”

Vad är den viktigaste åtgärden för att få upp tillväxten och få ned arbetslösheten?
”Det är både viktigt att företagen efterfrågar folk och att det finns tillräckligt många som vill jobba. Problemet i dag är att många saknar rätt kompetens för att kunna ta de jobb som företagen erbjuder. Arbetslösheten bland dem som har gymnasieutbildning är nästan lika låg i dag som före finanskrisen. Men många andra behöver komplettera sin utbildning och möjligheterna att göra det behöver bli bättre.”

”För att förbättra de svenska tillväxtförutsättningarna och samtidigt ha kvar vårt välstånd så måste vi också fortsätta producera varor och tjänster högt upp i värdekedjan. För att kunna göra det måste vi satsa på forskning och utveckling och på skolan. Dessutom har hela regeringen ansvar att se till att vi har ett företagarvänligt klimat där näringspolitiken fungerar. Där erbjuder hela den gröna klimatomställningen fantastiska möjligheter för företag att exportera.”

Ni vill inte öka statens upplåning, inte ens för produktiva investeringar, har vi för hög offentlig skuldsättning i dag?
”Är det något den senaste krisen har visat så är det att det är bra att utgå från en låg skuld så att det går att bedriva en aktiv finanspolitik om det behövs. Innan 1990-talskrisen i Sverige var den offentliga skuldsättningen cirka 40 procent av BNP men den kom att stiga snabbt. Samma sak skedde i Spanien, vars skuldsättning har ökat från under 40 till över 90 procent av BNP på bara några år i samband med skuldkrisen. Om Sverige ökar den offentliga upplåningen i dag är risken att de lånen måste betalas av samtidigt som en ökad andel äldre också måste försörjas. Jag vill inte tära på det statsfinansiella utrymmet för kommande finansministrar eller binda upp framtida riksdagar på det sättet.”

”Men att jag inte vill öka upplåningen betyder inte att jag inte tycker att vi behöver investera mer i infrastruktur och i bostäder och det kommer vi också att återkomma till. Vi har redan föreslagit hur man på olika sätt kan stimulera investeringar i infrastruktur och bostadsinvesteringar.”

Sveriges offentliga bruttoskuld är cirka 40 procent av BNP i dag, vad är en lämplig nivå?
”Det är svårt att se att det skulle finnas en optimal nivå på den offentliga skuldsättningen. Sverige har en låg offentlig skuld jämfört med andra länder. Vi har dessutom stora tillgångar, om vi skulle sälja av alla våra statliga bolag skulle vi få en väldigt låg skuldsättning. Samtidigt står Sverige inför en tuffare demografisk utveckling och det är bra att gå in i den situationen utan för höga räntekostnader.”

På vilket sätt vill ni tackla utmaningarna med en åldrande befolkning?
”Just nu gynnas den demografiska utvecklingen i Sverige av att fler flyttar hit. Men det ändrar inte att vi står inför en situation där allt fler äldre ska försörjas. I det läget är det rimligt att fler arbetar längre. Det viktiga är att vi skapar ett arbetsliv som välkomnar fler att göra det och också att ännu fler kan, vill och orkar arbeta vidare. Vi behöver få en annan mental syn på ålder i Sverige och sluta åldersdiskriminera. I USA ses man till exempel oftare som erfaren, inte gammal när man är 65 år.”

Hur rimmar de förslag som ni har att sänka skatten för pensionärer och höja arbetsgivaravgifterna för äldre med ambitionen att få fler att arbeta efter 65?
”Vi har föreslagit sänkta skatter för de pensionärer som har lägst inkomster och det är personer som ofta har en svag anknytning till arbetsmarknaden eller som har haft slitsamma jobb. Det är knappast den gruppen som fortsätter att arbeta efter pensionsåldern. Det är också generellt sett tveksamt om sänkta arbetsgivaravgifter är effektivt för att få fler i arbete inom en viss grupp. Även med vårt förslag kommer det att finnas starka incitament för äldre att fortsätta jobba och det kommer att finnas en rabatt för dem som anställer äldre. Jag är övertygad om att förslagen inte kommer att dämpa arbetskraftsutbudet bland äldre. Det är ett mycket större problem att alla inte kan jobba efter eller ens till 65 – ett problem som jag tror vi löser genom att förbättra arbetsmiljön.”

Med en åldrande befolkning finns väl ett behov av att fler aktörer engagerar sig i vårdsektorn är det inte riskabelt att förbjuda vinster i välfärden då?
”Vi vill ju inte förbjuda privata aktörer att verka här. Men det krävs inte privata aktörer för att möta ett större vårdbehov i takt med en åldrande befolkning. Sverige har tidigare byggt ut kommunala dagis över hela landet och självklart kommer vi att kunna göra vad som krävs för att tillgodose morgondagens vårdbehov med hjälp av kommunala bolag, privata företag och även ideella aktörer.”

”Det vi vill är att få mer ordning och reda på den här marknaden. Det är oacceptabelt att en aktör ska kunna göra stora vinster och samtidigt erbjuda undermålig kvalitet. Vi ska se över hur reglerna kan bli stramare, vilka kvalitetskrav som är lämpliga och hur inspektion kan utövas. Ett litet men i mina ögon bra förslag är att redovisningen på enhetsnivå ska finnas tillgänglig för allmänheten. Då kan jag som användare av äldrevård, skola eller dagis se om en koncern skickar i väg mycket vinst. Transparens är alltid till gagn men ordning och reda är det viktigaste här.”

I dag är skattetrycket eller skattekvoten strax under 43 procent, mätt som skatt i förhållande till BNP, är det en lämplig nivå?
”Vilken skattekvot som är lämplig beror på vilken välfärd man vill ha. Min ambition är att vi ska höja skattekvoten efter att den har fallit under flera år, jag menar att det behövs. Hur mycket återstår att se. Det beror också på hur många som är med och bidrar genom att arbeta.”

Ordning och reda i ekonomin har varit ett viktigt tema för dig. I en aktuell väljarundersökning sjönk intresset för ekonomi och ökade i stället för integrationsfrågor, hur ser ni på det?
”Vi är på väg in i en bättre konjunkturutveckling – då är det inte konstigt att ekonomi blir en mindre viktig fråga. Men jag ångrar inte mitt fokus på ordning och reda i de offentliga finanserna och absolut inte mitt uttalande om tomma lador. Det jag menade var inte att Sverige har en hög skuldsättning, utan att jag ärvde statsfinanser som i genomsnitt väntades ge ett underskott de kommande åren.

”Så när jag säger ’tomma lador’ syftade jag på att vi är långt ifrån den bana som är förenlig med det finanspolitiska ramverket. Det bästa sättet att fylla ladorna igen är inte att spara, det är att öka tillväxten och få ner arbetslösheten.”

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies