ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

”Reglering är jättebra för aktieägarna”

  • SER INGET TEKNIKHOT. ”Den skärpta regleringens kanske viktigaste effekt på sikt är att det blir nästan omöjligt att grunda en ny bank”, säger Nordeas ordförande Björn Wahlroos. Foto: Jack Mikrut

Nordeas ordförande Björn Wahlroos avfärdar att den snabba utvecklingen inom finansiell teknik är ett hot mot storbankerna, och ser en ljus framtid för bankaktier.
Däremot oroas han över vilka effekter ännu högre kapitalkrav får på samhällsekonomin.
”Det är något samhället inte behöver.”

Hur vill du att Nordeas nye vd Casper von Koskull ska förändra banken på fem års sikt?
”Titta på If. Vi har de bästa kundtillfredsställelsesiffrorna bland försäkringsbolagen i Norden för att vi reglerar skador snabbare än någon annan. Samtidigt är vi det mest lönsamma och effektiva försäkringsbolaget. Det har tagit tio tolv år att göra If till ett så bra bolag som det är i dag. Nordea har gjort en stor del av If:s resa.”

”Nordea är i dag en mycket effektivare bank än före finanskrisen. Den är också en mycket mindre exponerad bank, vi har dragit ned på alla riskexponeringar vi har kunnat hitta. Samtidigt har vi vuxit kraftigt inom asset management och investmentbanking. Vi är störst på obligationsemissioner i Norden och störst på börsen. Men vi har ett antal steg kvar att göra inom Nordea – det har If visat.”

Det brukar sägas att det med anställningen av Casper von Koskull blir tydligt att du vill att Nordea ska bli mer investmentbank och mindre traditionell bank?
”Nej, det vill jag inte. Det är en populär urban myt. Jag tror på ett traditionellt bankkoncept, det är där våra rötter finns. Men vi har råkat växa inom investmentbanking, eftersom vi har en naturlig plattform för att göra det. Vi är den enda nordiska banken med en verkligt tung position i alla de fyra länderna. Det ger oss en fullständigt unik position att vara en emissionsarrangör i den här marknaden med de olika valutorna.”

Bankaktierna på Stockholmsbörsen har utvecklats starkt i många år, men har i år haft det tuffare. Är de goda åren över för bankaktieägarna?
”Mitt korta svar är nej. Vinsttillväxten kommer inte att vara enorm, men däremot värdetillväxten. Behjälpta av Finansinspektionen och regleringar producerar vi lågrisktillgångar. Banker i allmänhet och Nordea i synnerhet har gått från att vara ganska lågkapitaliserade och ganska volatila investeringsobjekt till att vara välkapitaliserade och stabila.”

”Före finanskrisen hade svenska banker en kapitaltäckningsgrad på 5–7 procent, nu är den tre gånger högre, 15–18 procent. Det har naturligtvis lett till att volatiliteten i avkastningen har sjunkit betydligt mer än med en tredjedel, och det innebär att bankaktier i dag är ett nära substitut till obligationer. Men det är inte så bankaktierna värderas. En normal långsiktig obligation med 1,5 procents avkastning värderas till ett implicit p/e-tal på 66, medan en bankaktie handlas till ett p/e-tal på 14. Det går inte att motivera den värderingsskillnaden.”

Vad bedömer du att kapitalkraven långsiktigt kommer att vara för svenska banker?
”Norr om 15 procent, och jag tror att vi är på gränsen till att vi behöver en samhällelig debatt om detta. Jag minns 2009 efter finanskrisen när Obama sa att något likande aldrig skulle få inträffa igen. Då sa jag att det är världens enklaste problem – det är bara att höja kapitalkvoten till 20 procent och det blir aldrig mer en finanskris. Men det tråkiga är att då får man inte någon kredittillväxt heller.”

”Jag trodde aldrig själv att vi skulle gå upp så högt i kapitalkrav som vi har nu, men det är samhällets val och jag är fullständigt okej med det. Kanske till och med mer än de flesta av mina kolleger. För vi kan förränta kapitalet, och det betyder att vi har en mycket lönsam rörelse med mycket liten risk eftersom vi har så mycket kapital. Men jag är inte riktigt säker på att det är i samhällets intresse att ytterligare höja kapitalkraven, för det betyder att vi får ytterligare åtstramning på lång sikt i kreditutbudet och det är något samhället inte behöver.”

Givet den regulatoriska osäkerheten är det realistiskt att ni i linje med ert utdelningsmål ska kunna dela ut 75 procent av vinsten de närmaste åren?
”Det tycker jag. 70–75 procent är inget spektakulärt, det betyder att vi varje år lämnar 25 procent av vinsten i banken fast vi inte har någon tillväxt i krediterna och det innebär att banken hela tiden blir högre kapitaliserad. När Mark Carney, som är chef för Bank of England och ordförande för G20:s grupp för finansmarknadsregelverk, i november presenterade den sista delen av det internationella regelverket sa han att det inte kommer mer. Det beror på att man börjar bli orolig över att bankerna har blivit så försiktiga till följd av ökade regleringar och skärpa kapitalkrav att de börjar hålla sig med alltför stora buffertar.”

Är storbankernas affärsmodell hållbar när det nu sker en så snabb utveckling inom finansiell teknik?
”Regleringarna har gjort risken för en större teknologisk revolution obefintlig. Regleringar är störande för finansmarknadens utveckling, men jag hör till dem som säger att reglering är jättebra för bankernas aktieägare. Den skärpta regleringens kanske viktigaste effekt på sikt är att den gör inträde på finansmarknaden nästan omöjligt, det blir nästan omöjligt att grunda en ny bank.”

”Det har uppstått en situation där finansmarknaden inte är särskilt attraktiv för företag som sysslar med annat än banking. Det leder till att takten av finansiell innovation sjunker och kommer att göra det fortsättningsvis. Det betyder att sannolikheten för att omvälvande finansiella innovationer som utmanar bankernas affärsmodell är mycket lägre än för tio år sedan. Det är lite synd, för det är illa för konsumenterna.”

Så du utesluter risken att jättar som Google och Apple tar över delar av er affär?
”Det finns inte en chans i världen att Google eller Apple går in i banking. I det ögonblick de gör det och ska börja begära den typen av information av sina kunder som vi måste ha av våra kunder så skadar de sin ursprungliga affärsidé.”

Hur förändras Nordea av utvecklingen inom finansiell teknik?
”När Nordea får sin nya core bank-plattform som ska vara i gång 2017–2018 ser jag lite på oss som på Apple. Vi sitter på en motsvarighet till App Store. Vi kan erbjuda en plattform med trygg infrastruktur till företag som vill sälja olika tjänster där vårt kontosystem är kärnan. Vi ansvarar för att systemet är sunt, bland annat i termer av penningtvätt då vi känner våra kunder.”

”Samhällets krav på säkerhet gör att vi garanterar integriteten hos vårt kundsystem, att vi vet vem våra kunder är, att vi vet vad de betalar och hur de har fått sina pengar. Det är i praktiken så dyrt att bygga kontrollsystemet att bara en storbank som Nordea kan göra det.”

Penningtvätt kopplas samman med terrorism. Nordea har vid två tillfällen de senaste åren straffas av Finansinspektionen för bristande kontroll av penningtvätt. Kan du garantera att ni har löst problemen nu?
”Vi har aldrig haft ett problem med penningtvätt, men precis som andra banker har vi problem med att anpassa oss till nya regelverk som hela vår industri inte förstod att man måste ta på allvar genast. Nordea är den största banken i Norden och vi har drabbats hårdast av det här, men problemet finns nästan överallt globalt. När vi började våra stora åtgärdsprogram för att anpassa oss till regelverken fick vi en kundrevolt.”

”Jag vill inte urskulda mig, för vi har inte skött den här frågan tillräckligt bra, men det går inte att anpassa sig till de nya regelverken över en natt. Vi har kommit långt, men vi är inte i mål. Vi har 900 människor som jobbar med det här jämfört med 150 för ett drygt år sedan.”

Men om ni inte är i mål, ska man befara att FI kommer att klandra er igen?
”Det hoppas jag inte. Vi har en helt annan kommunikation nu och en helt annan resurstilldelning. FI vet också att det här inte går att göra över en natt. Vår inställning är en helt annan nu och även resurserna.”

Bidrog FI:s klander mot ert kontrollsystem för penningtvätt till vd-bytet?
”Från min sida är svaret nej. Vd-bytet skedde på Christians (Clausen, Di:s anm.) initiativ. Vilka som var hans bevekelsegrunder exakt vet jag inte. Han sa bara att han så småningom ville lämna. Det är klart att en del av det antagligen är att banking har varit lite jobbigare under de senare åren.”

Enligt uppgifter som har cirkulerat hotade FI att dra in oktrojen för Nordea om ni inte bytte vd?
”Nå, det var inte så det gick till. Sedan kan det hända att saker och ting går tidsmässigt samman. Det kan hända att Christians beslut påverkades av det här, det vet jag inte.”

Är det betydelsefullt för dig att både Casper och du är finlandssvenskar?
”Jo, det är irriterande. Det skulle vara mycket trevligt om han inte var det. Det är lite fånigt att vi hör till samma etniska minoritet. Alla som känner mig vet att det är absolut det sista jag skulle tänka på. Det har varit viktigt i Nordea över lag att komma bort från nationalitetstänkandet. Det är en sak som vi har genomfört, med början på på styrelsenivå. Innan jag kom hit fanns det mer eller mindre nationella kvoter i styrelsen. Nu är nationalitet helt sekundärt, vi väljer folk på kompetens.”

Sverige är Nordeas största marknad men nu är varken Nordeas vd, ordförande eller finansdirektör från Sverige. Har bankens svenska identitet minskat?
”Nordea har ingen särskild svensk identitet. Nordea är en nordisk bank med huvudkontor i Sverige. Casper har inte bott i Finland på 25 år tror jag. Det absurt att anse att han är särskilt finsk. Det går inte att bli mycket mer global än Casper.”

Du har alltid sagt att allting är till salu. Ska man som ägare i Nordea kalkylera med att Sampo kan vara ute ur ägarlistan om fem år?
”Nej, för det finns inte några köpare. Skulle det finnas köpare så kanske. Om du har ett förslag på vem som skulle kunna köpa Sampos post i Nordea som är värd 10 miljarder euro, 100 miljarder kronor, lyssnar jag gärna. Vi köpte våra första poster i Nordea 2007, vår story då var att vi tror att det kommer att ske en konsolideringsutveckling. Vi såg oss själva som värdeskapande i en konsolideringsprocess.”

”Men sedan kom finanskrisen och stoppade konsolideringsprocessen. Den ledde också till att vi fick köpa andra delen av vårt Nordeainnehav verkligt billigt, så Nordea har varit en jätte bra investering för oss. Men med finanskrisen har bankvärlden också förändrats dramatiskt, i stället för att jobba med konsolidering har vi fått jobba med interna processer och effektivisering.”

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies