ANNONS:
Till Di.se
FREDAG 24 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD

”Politiken hinder för målet”

Solceller uppfattas ha en central roll i energiomställningen, som var en av de stora frågorna på klimatmötet i Paris.
Men solcellspionjären Bengt Stridh undrar om politikerna menar allvar med förnybarhetsmålet.

Som ABB-forskare bekantade Bengt Stridh sig första gången med solceller i ett projekt i Hammarby sjöstad 2002. Det styrde in honom på en bana som i dag till 100 procent handlar om solkraft.

2010 installerade han de första solcellerna på sin villa vid Mälaren, och samma år började han blogga om solenergi på allvar.

”För tio år sedan kunde man förstå att solceller hade stor potential, men ingen förutspådde hur snabbt priset på solceller skulle pressas”, säger han.

Tyskland gick i spetsen genom stödtariffer som garanterade solcellsägare en fast rejäl intäkt av den producerade elen i tjugo år framåt. Det gjorde Tyskland till det ledande solcellslandet – om än till ett högt pris (se artikel till höger).

”Sedan 2010 har priset för solcellsinstallationer gått ned från 50.000 kronor per kilowatt till under 20.000 kronor. I offentliga upphandlingar har man varit nere i 11.000 kronor per kilowatt”, säger Bengt Stridh.

På det egna villataket hade han fram till nyligen fjorton solcellsmoduler på sammanlagt 3,36 kW. De har nyligen utökats till nitton och 4,79 kW totalt. I tabellen här intill redovisas hur mycket el de producerat under de senaste två åren.

På årsbasis är det fråga om knappt 3.000 kilowatttimmar, kWh. Solfångarna för varmvatten bredvid solcellerna ger ungefär lika mycket. Solenergin motsvarar drygt en fjärdedel av villans totala årsförbrukning.

”En tumregel är att man kan använda ungefär hälften av elen själv i villan, medan hälften är överskottsel, som matas in i elnätet”, säger Bengt Stridh.

”Då vi byggde villan 2006, var solceller alldeles för dyrt. Skulle vi bygga i dag, skulle jag installera en bergvärmepump och fylla hela sydsidan av taket med solceller. Då skulle vi på årsbasis få lika mycket energi som vi använder i huset. Värmepump och solceller är en idealisk kombination.”

Vid senaste årsskifte fanns omkring 3.000 solelsanläggningar i Sverige, och antalet har ökat snabbt under 2015. Men ännu är Sverige närmast ett solcells-u-land, enligt Bengt Stridh.

”Tyskland har 485 watt installerad solel per invånare, Danmark 110 watt, Sverige passerar i år 10 watt.”

”På sikt förändrar det här energimarknaden. I takt med att slutkunderna producerar mer el själva förlorar elbolagen makten”, säger Bengt Stridh.

Han nämner SOM-institutets mätningar, som visar att solenergi under 15 år legat i topp som det kraftslag svenskarna vill satsa mer på.

”I dag är problemet inte längre tekniken. Det är enkelt att installera solceller. Frånsett takinstallationen handlar det bara om att dra kablar och installera en växelriktare.”

Bengt Stridh är positivt överraskad över det investeringsstöd för solceller som riksdagen nyligen antog för perioden 2016–2019, bland annat mot energimyndighetens rekommendation. Men beloppet imponerar inte.

”1,4 miljarder kronor kan låta mycket. Men räknat per svensk blir det bara 36 kronor per år. Med stödet för energilagring blir det 4 kronor till.”

Problemet är enligt Bengt Stridh framför allt att regelverket för de olika stödformerna till solel är tillkrånglat.

”Det är märkligt att regeringen vill beskatta egenproducerad el. Det är som att betala skatt på potatis man odlar för husbehov i sin trädgård. Så länge elen inte gått in i nätet, ska man inte behöva betala energiskatt”, anser Bengt Stridh.

”Om jag minskar min elförbrukning genom energieffektivisering eller genom att elda med egen ved, borde jag då betala skatt för den el jag sparar?”, frågar han.

En annan kritik gäller att systemet för elcertifikat inte är konstruerat för småskalig produktion.

”Vill man ha certifikat för hela elproduktionen, behöver man en elmätare installerad direkt efter växelriktaren. Sedan behövs ett abonnemang där någon mäter och tar ut värdena och rapporterar dem vidare. Det är orimligt dyrt och krångligt för en vanlig villaägare.”

Bengt Stridh ifrågasätter också kravet på momsregistrering för den som säljer överskottsel till elbolagen, oberoende av hur liten elmängd det rör sig om.

”Miljödepartementet och finansdepartementet verkar inte komma överens. Budskapet är att Sveriges energiförsörjning ska bli 100 procent förnybar. Men den faktiska politiken är ett hinder för målet.”

”Livslängden för en solcellsinvestering är kanske 30 år. Under den tiden hinner vi ha minst sju regeringar. Hur många gånger kommer de att förändra reglerna?”, frågar Bengt Stridh.

Tyck till